Resandefolk

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här artikeln handlar om resandefolk i allmänhet. För det skandinaviska resandefolket, se Resandefolket.
Ett romskt läger, avbildat av Vincent van Gogh.

Ett resandefolk är någon av de etniska eller socioekonomiska grupper som huvudsakligen lever som nomader i Europa, parallellt med det moderna samhället. De är av olika ursprung, och talar i vissa fall egna folkspråk, eller dialekter eller sociolekter av europeiska folkspråk. Många av Europas resandefolk tillhör delvis de romska grupperna rent kulturellt och historiskt. Europarådet använder begreppet Roma and Travellers.[1]

Både de resandefolk som åtminstone delvis tillhör de romska grupperna och andra romer såsom vlaxromer (lovara-kalderash etc) har genom historien kallats zigenare[2] eller på 1500-talet och tidigare för egyptier, därav den engelska benämningen gipsy. I Sverige på 1900-talet kallade de svenska kalderash-romerna sig för ”svenska zigenare”, medan de resande kallade sig andra saker internt medan de i folkmun var benämnda ”tattare”.[3]


Resandefolket, tidigare kallare tattare, är ett skandinaviskt resandefolk som genom historien har talat en dialekt av romani, som är ett romskt språk. De finns i Norge och Sverige. Andra resandefolk är jeniska resande, och paveefolket från Irland.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Roma and Travellers”. Council of Europe. http://www.coe.int/t/dg3/romatravellers/default_en.asp.  (engelska)
  2. ^ Allan Etzler, Zigenarna och deras avkomlingar i Sverige, 1944, sidorna 94-95
  3. ^ Allan Etzler, Zigenarna och deras avkomlingar i Sverige, 1944, sidorna 94-95