Asylsökande
Asylsökande är en person som befinner sig i ett land och där ansöker om skydd (asyl) men ännu inte fått ansökan avgjord.[1]
Det är en mänsklig rättighet att få söka asyl, men det är upp till de nationella myndigheterna i ett land att bestämma på vilka grunder som en person har rätt till att erhålla asyl. Enligt principen om non-refoulement får en person dock inte utvisas till ett land där han eller hon löper överhängande risk att förföljas, utsättas för tortyr eller dödas. UNHCR publicerar varje år statistik över antalet asylsökande till industriländer.[2]
Begreppet nyanländ har olika definition i olika svenska lagtexter, men avser ofta flykting som nyligen har fått beviljad asyl,[3] ibland även flyktinganhörig, och som därigenom har rätt till etableringsersättning.
Ensamkommande barn
[redigera | redigera wikitext]Ensamkommande barn, är enligt FN:s definition barn och ungdomar under 18 år, eller annan lägre myndighetsålder, som söker eller har fått asyl i ett land utan att ha föräldrar eller andra vårdnadshavare tillgängliga i mottagarlandet. Som annan vårdnadshavare räknas normalt släktingar.[4] Eftersom barn har större rättigheter än vuxna vid asylsökande förekommer åldersbedömning för att avgöra åldern. Denna process, som i Sverige sköts av Migrationsverket och Rättsmedicinalverket har varit föremål för debatt.[5][6][7][8]
Ensamkommande barn är ett lagstadgat begrepp och används både i Sverige och internationellt, med olika definitioner. Bland de mest kända i Sverige finns de finska krigsbarnen, där Sverige under kort tid tog emot 70 000 till 80 000 barn. Även känd är aktionen Kindertransport, som före och i början av andra världskriget räddade mellan 10 000 och 15 000 judiska barn, främst från Tyskland och Österrike, vilka skickades i första hand till England.[5]
De historiska erfarenheterna av ensamkommande barn och unga visar att rådande samhällskontext i hög grad påverkar synen på dem och att detta i sin tur har betydelse för hur mottagandet utformas.[5]
Ensamkommande barn och unga har en hög förekomst av psykisk ohälsa, inklusive posttraumatiskt stressyndrom.[5] Det finns flera insatser för socialtjänst och sjukvård med god effekt enligt en systematisk genomgång av litteraturen gjorde av SBU år 2018.[5] Studier av hur ensamkommande barn och unga har lyckats etablera sig i Sverige på längre sikt visar att ensamkommande trots sin sårbarhet på gruppnivå klarar sig bättre när det gäller sysselsättning och ekonomi än de som kommit som barn med sina familjer.[5]
Internationellt
[redigera | redigera wikitext]Inom Europeiska unionen finns en gemensam asylpolitik. Den gemensamma asylpolitiken innefattar Dublinförordningen, som innebär att en medlemsstat under vissa villkor kan överföra en asylsökande till en annan medlemsstat om den asylsökande till exempel har vistats där tidigare eller har familjeanknytning dit. Skyddsgrundsdirektivet slår fast enhetliga minimivillkor för vem som har rätt till asyl. Direktivet ger utöver flyktingar även så kallade alternativt skyddsbehövande, personer som skulle utsättas för verklig risk att lida allvarlig skada om de återsändes till sitt hemland, rätt till asyl.
På senare år[när?] har det funnits problem med att utvisa asylsökande som har fått avslag på sin ansökan till länder som Iran och Somalia, då dessa inte tar emot sina egna medborgare om de inte återvänder hem frivilligt.[9]
Sverige
[redigera | redigera wikitext]

För fördjupning se Sveriges hantering av flyktingkrisen 2015
I Sverige handläggs ansökan om asyl av Migrationsverket (tidigare Statens invandrarverk). Den som får avslag på sin asylansökan kan överklaga beslutet till migrationsdomstolen. Även migrationsdomstolens beslut kan överklagas, till Migrationsöverdomstolen, som dock i normalfallet inte beviljar prövningstillstånd.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Påhlsson, Lars: asylsökande i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 13 november 2015.
- ↑ http://www.unhcr.org/statistics/STATISTICS/47daae862.pdf
- ↑ ”nyanländ | svenska.se”. https://svenska.se/tre/?sok=nyanl%C3%A4nd&pz=1. Läst 29 november 2023.
- ↑ Guidelines on Policies and Procedures in dealing with Unaccompanied Children Seeking Asylum. UNHCR. sid. 7. http://www.refworld.org/docid/4113abc14.html. ”Ensamkommande barn är en person under 18 år, såvida inte den lag som är tillämplig på barnet stadgar en tidigare myndighetsålder, som är åtskild från båda sina föräldrar och som inte tas om hand av någon annan vuxen person som enligt lag eller sedvana har sådant ansvar”
PDF - 1 2 3 4 5 6 ”Stöd till ensamkommande barn och unga – effekter, erfarenheter och upplevelser”. SBU Bereder, Rapport 294. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services. 20 november 2018. Arkiverad från originalet den 3 september 2019. https://web.archive.org/web/20190903072212/https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-bereder/stod-till-ensamkommande-barn-och-unga--effekter-erfarenheter-och-upplevelser/. Läst 3 september 2019.
- ↑ Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social (3 januari 2017). ”Åldersbedömning med hjälp av mognadsgrad i hand, tänder och nyckelben”. www.sbu.se. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbus-upplysningstjanst/aldersbedomning-med-hjalp-av-mognadsgrad-i-hand-tander-och-nyckelben/. Läst 3 september 2019.
- ↑ ”Medicinska åldersbedömningar”. Rättsmedicinalverket. https://www.rmv.se/verksamheter/medicinska-aldersbedomningar/. Läst 3 september 2019.
- ↑ ”Bedömning av din ålder som en del av din identitet”. www.migrationsverket.se. Arkiverad från originalet den 29 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190629122408/https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/For-dig-som-ar-barn-och-har-sokt-asyl/Utan-foraldrar/Asylansokan/Aldersbedomning.html. Läst 3 september 2019.
- ↑ Svårt för polisen verkställa utvisning Sveriges Radio 21 februari 2008
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||||||||