Asylsökande

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Asylsökande är en person som befinner sig i ett land och där ansöker om skydd (asyl) men ännu inte fått ansökan avgjord.[1]

Det är en mänsklig rättighet att få söka asyl, men det är upp till de nationella myndigheterna i ett land att bestämma på vilka grunder som en person har rätt till att erhålla asyl. Enligt principen om non-refoulement får en person dock inte utvisas till ett land där han eller hon löper överhängande risk att förföljas, utsättas för tortyr eller dödas. UNHCR publicerar varje år statistik över antalet asylsökande till industriländer.[2]

En nyanländ är i Sverige en flykting som har fått uppehållstillstånd och inte längre är asylsökande, men som fortfarande omfattas av lagen om etableringsinsatser (normalt 2-3 år).[3][4][5]


Internationellt[redigera | redigera wikitext]

Inom Europeiska unionen finns en gemensam asylpolitik. Den gemensamma asylpolitiken innefattar Dublinförordningen, som innebär att en asylsökande bara kan söka asyl i en av medlemsstaterna, nämligen den dit den asylsökande först kom. Skyddsgrundsdirektivet slår fast enhetliga villkor för vem som har rätt till asyl. Direktivet ger utöver flyktingar även så kallade alternativt skyddsbehövande, personer som skulle utsättas för verklig risk att lida allvarlig skada om de återsändes till sitt hemland, rätt till asyl.

På senare år har det funnits problem med att utvisa asylsökande som har fått avslag på sin ansökan till länder som Iran och Somalia, då dessa inte tar emot sina egna medborgare om de inte återvänder hem frivilligt.[6]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige handläggs ansökan om asyl av Migrationsverket (tidigare Statens invandrarverk). Den som får avslag på sin asylansökan kan överklaga beslutet till migrationsdomstolen. Även migrationsdomstolens beslut kan överklagas, till Migrationsöverdomstolen, som dock i normalfallet inte beviljar prövningstillstånd.

Den 30 mars 1994 utfärdades "lag (1994:137) om mottagande av asylsökande". En nyhet mot tidigare, var att asylsökande tilläts ordna sitt eget boende (EBO), till skillnad mot boende på flyktingförläggning eller liknande, så kallat anläggningsboende (ABO). Den har därför kallats lagen om eget boende eller EBO-lagen.[7]

Den 1 juni 2016 trädde ändringar av rätten till bistånd enligt lagen (1994:37) om mottagande av asylsökande, LMA, i kraft. Ändringen innebär att en asylsökande inte har rätt till bistånd om den asylsökande har fått ett beslut om avvisning eller utvisning som har börjat gälla, eller tidsfristen för frivilligt återvändande har gått ut. Med bistånd menas till exempel boende och dagersättning. Ändringen gäller inte vuxna som bor tillsammans med sina barn under 18 år. De har fortfarande rätt till bistånd till dess att de lämnar Sverige.[8]

20 juli 2016 trädde en tillfällig lag i kraft, tänkt att gälla i tre år, lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av att få uppehållstillstånd i Sverige, vilket har gjort det svårare att få permanent uppehållstillstånd.[9][10]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Påhlsson, Lars: asylsökande i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 13 november 2015.
  2. ^ http://www.unhcr.org/statistics/STATISTICS/47daae862.pdf
  3. ^ Det här är skillnaden mellan att vara nyanländ och asylsökande, Metro 2015-09-17
  4. ^ Veckans nyord: Nyanländ, Språktidningen
  5. ^ Vanliga begrepp, Migrationsverket
  6. ^ Svårt för polisen verkställa utvisning Sveriges Radio 21 februari 2008
  7. ^ https://lagen.nu/1994:137
  8. ^ ”Ändring av rätt till bistånd enligt LMA. Migrationsverket.”. https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Aktuella-fragor/Lagandringar-2016/Andring-av-ratt-till-bistand-enligt-LMA.html. Läst 12 oktober 2017. [död länk]
  9. ^ ”Begränsad rätttill uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket”. https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Aktuella-fragor/Lagandringar-2016/Begransad-ratt-till-uppehallstillstand-i-Sverige.html. Läst 12 oktober 2017. 
  10. ^ ”Lag 2016:752, Sveriges riksdag”. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2016752-om-tillfalliga-begransningar-av_sfs-2016-752. Läst 12 oktober 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]