Rhinolophus arcuatus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rhinolophus arcuatus
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Kelawar ladam2.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Infraklass Högre däggdjur
Eutheria
Ordning Fladdermöss
Chiroptera
Familj Rhinolophidae
Släkte Hästskonäsor
Rhinolophus
Art Rhinolophus arcuatus
Vetenskapligt namn
§ Rhinolophus arcuatus
Auktor Peters, 1871
Utbredning
Utbredningsområde
Utbredningsområde
Synonymer
Rhinolophus anderseni[1]
Hitta fler artiklar om djur med

Rhinolophus arcuatus[2][3] är en fladdermusart som beskrevs av Peters 1871. Den ingår i släktet hästskonäsor, och familjen Rhinolophidae.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Catalogue of Life skiljer mellan 5 underarter:[4]

  • Rhinolophus arcuatus arcuatus Peters, 1871
  • Rhinolophus arcuatus angustifolius Sanborn, 1939
  • Rhinolophus arcuatus beccarii K. Andersen, 1907
  • Rhinolophus arcuatus exiguus K. Andersen, 1905
  • Rhinolophus arcuatus toxopei Hinton, 1925

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Som alla hästskonäsor har arten flera hudflikar kring näsan. Flikarna brukas för att rikta de överljudstoner som används för ekolokalisation. Till skillnad från andra fladdermöss som använder sig av överljudsnavigering produceras nämligen tonerna hos hästskonäsorna genom näsan, och inte som annars via munnen.[6] Utseendemässigt förekommer arten i åtminstone två former, en med smalare samling hudflikar, och en med bredare. Andra skillnader har upptäckts, speciellt i näsflikarna, och misstanken har framförts att det kan vara frågan om två eller flera arter.[7] Underarmslängden är 4,6 till 4,8 cm.[8]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer på många öar i Sydostasien från Sumatra och Borneo österut fram till Nya Guinea och Filippinerna, inkluderande flera mindre öar i regionen.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Fladdermusen vistas i låglandet och i bergstrakter vanligen upp till 1 600 meter över havet[1]; tillfälligtvis kan den nå så högt som 1 950 meter i bergsskogar[7]. Habitatet varierar mellan urskog, planterad skog, bergsskogar (inklusive molnskogar) och jordbruksmark. Individerna söker dagslega i kalkstensgrottor där de bildar mindre kolonier. De lever av insekter, både genom aktiv jakt och genom att hänga i försåt och anfalla förbiflygande insekter.[1]


Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Rosell-Ambal, G., Tabaranza, B. & Wright, D. 2008 Rhinolophus arcuatus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 16 september 2016.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Rhinolophus arcuatus
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Kunze T., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2016). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2016 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2016/search/all/key/rhinolophus+arcuatus/match/1. Läst 17 september 2016. 
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ Curry-Lindahl, Kai (1988). Däggdjur, groddjur & kräldjur. Stockholm: Norstedts. sid. 223. ISBN 91-1-864142-3 
  7. ^ [a b] Phillip A. Alviola, Joseph Paolo A. Macasaet, Leticia E. Afuang, Edison A.Cosico och Eduardo G. Eres (2015). ”Cave-Dwelling Bats of Marinduque Island, Philippines” (på engelska) (PDF, 498 kB). UPLB Museum Publications in Natural History (University of the Philippines Museum of Natural History) 4: sid. 10–11. https://journals.uplb.edu.ph/index.php/MPNH/article/download/1347/1240. 
  8. ^ Quentin Phillipps och Karen Phillipps (2016) (på engelska). Phillipps' Field Guide to the Mammals of Borneo and Their Ecology: Sabah, Sarawak, Brunei, and Kalimantan. Princeton University Press. sid. 104. ISBN 978 0 691 16941 5. https://books.google.se/books?id=0SxzCwAAQBAJ&pg=PA104&lpg=PA104&dq=%22Rhinolophus+arcuatus%22&source=bl&ots=tJMAk6t7ke&sig=a0Ehtq-HZkBjnIDU3rFMI8vnh8k&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwj-sMrnrpLPAhVDVSwKHSCsDZw4ChDoAQgpMAI#v=onepage&q=%22Rhinolophus%20arcuatus%22&f=false 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]