Visa källa för Richard III (pjäs)

{{Bokfakta
|titel         = Richard III
|undertitel    = 
|bild          = FirstFolioRichardIII.jpg
|bildbredd     = 
|bildtext      = Faksimil av första sidan i ''The Tragedy of Richard the Third: with the Landing of Earle Richmond and the Battell at Bosworth Field'' från ''[[First Folio]]'', publicerad 1623
|författare    = William Shakespeare
|otitel        = ''The Life and Death of King Richard the Third''
|ospråk        = Engelska
|översättare   = [[Carl August Hagberg]], [[Per Hallström]], [[Åke Ohlmarks]], [[Björn Collinder]], [[Allan Bergstrand]], [[Lars Huldén]], [[Ulf Peter Hallberg]]
|illustratör   = 
|omslagsbild   = 
|land          = 
|ämne          = 
|genre         = 
|förlag        = 
|år            = 1597
|premiärår     =
|sv_år         = 1848
|sv_premiär    = 1872
|typ           = 
|sidor         = 
|vikt          = 
|mått          = 
|isbni         = 
|isbnl         = 
|isbnmp3       = 
|isbnp         = 
|isbne         = 
|issn          = 
|huvudpersoner = [[Rikard III av England]]
|utmärkelser   = 
|kuriosa       = 
|seriens_namn  = 
|del_av_serien = ''[[Rosornas krig]]'' / ''[[The Hollow Crown]]''
|föregås_av    = ''[[Henrik VI (pjäs)|Henrik VI]]''
|efterföljs_av = 
}}

'''''Richard III''''' eller '''''Kung Richard den tredje''''' (originaltitel ''The Life and Death of King Richard the Third'') är ett [[Shakespeares krönikespel|krönikespel]] av [[William Shakespeare]] som porträtterar den engelske kungen [[Rikard III av England|Rikard III]] på ett föga smickrande vis.

==Tillkomsthistoria==
===Datering===
Handlingen i Richard III följer direkt på slutet av Henrik VI, del 3. Därför tror man att Richard III är skriven efter Henrik VI-pjäserna, förmodligen efter att teatrarna stängdes på grund av pesten 23 juni 1592. Liksom ''[[Titus Andronicus]]'' visar Richard III på inspiration från [[Seneca den yngre]] och det antas att Richard III kom först. Det stora antalet roller är konstruerade så att de kan dubbleras av ett mindre villkor, vilket stöder teorin att pjäsen är skriven för turné, vilket Shakespeares trupp gav sig ut på då Londonteatrarna stängdes. Sammantaget leder detta till slutsatsen att pjäsen är skriven 1592 eller 1593.<ref name="Oxford385f">''The Oxford Companion to Shakespeare'' sid 385f</ref>

===Pjäsens källor===
Ursprunget till Richards genomonda karaktär härrör från [[Thomas More]]s ''History of King Richard III'' från 1543, men det är osäkert om detta varit en förstahandskälla för Shakespeare.<ref name=Oxford385f/><ref name="Muir32f">Kenneth Muir: ''The Sources of Shakespeare's Plays'' sid 32f</ref><ref name="Frykman71f">Erik Frykman: ''Shakespeare'' sid 71f</ref> Thomas Mores skildring var nämligen källa för både [[Raphael Holinshed]]s ''Chronicles of England, Scottland, and Ireland'',<ref name=Oxford385f/><ref name=Muir32f/><ref name=Frykman71f/> som utkom första gången 1578 och trycktes på nytt 1585 samt [[Edward Hall]]s ''The Union of the Two Illustrious Families of Lancaster and York'' som utkom 1548, som man vet varit källor åt Shakespeare.<ref name=Oxford385f/><ref name=Muir32f/> Historien har även skildrats av Richard Grafton i ''Chronicle at Large'' (1568-69).<ref name=Muir32f/>

Det finns flera korrespondenser mellan Shakespeares Richard III och den anonyma pjäsen ''The True Tragedy of Richard III'' från 1594 som det bara finns fragment kvar av,<ref>Kenneth Muir: ''The Sources of Shakespeare's Plays'' sid 34ff</ref> men med tanke på dateringen av Richard III är det mest troligt att Shakespeare påverkat den anonyme författaren.<ref name=Oxford385f/>

Man har funnit två paralleller med samlingen  ''A Mirror for Magistrates'' från 1555.<ref name=Oxford385f/><ref>Kenneth Muir: ''The Sources of Shakespeare's Plays'' sid 36f</ref> Paralleller till Clarence dröm finns förutom i Mirror for Magistrates även i [[Edmund Spenser]]s ''The Fairie Queen'' (tryckt 1590) och [[Thomas Kyd]]s ''The Spanish Tragedy''.<ref name=Oxford385f/>

En inspirationskälla har varit Senecas tragedier,<ref>Erik Frykman: ''Shakespeare'' sid 72</ref> särskilt ''Troades'' där han funnit inspiration till hertiginnan av York och de klagande kvinnorna samt ''Hercules furens'' som fanns i en engelsk översättning från 1561, där han tycks ha fått uppslaget till Richards förförelse av Lady Anne.<ref name=Oxford385f/><ref name="Muir37">Kenneth Muir: ''The Sources of Shakespeare's Plays'' sid 37</ref> Man kan inte heller utesluta påverkan från ''Octavia'', ''Medea'' eller ''Hippolytus''.<ref name=Muir37/>

Greppet med att den onde hjälten får presentera sig med en inledande monolog användes först av [[Christopher Marlowe]] i ''The Jew of Malta'' uppförd 1592.<ref name="Frykman74">Erik Frykman: ''Shakespeare'' sid 74</ref> Inspiration till Richards ondska kan också ha hämtats från Marlowes ''Tamberlaine'' från 1587 eller 1588.<ref>Gustaf Fredén: ''Shakespeare'' i ''Litteraturens världshistoria'' del 3 sid 396</ref>

[[Niccolò Machiavelli]]s ''[[Fursten]]'' från 1532 diskuterades flitigt under den elisabetanska epoken och man ansåg att Machiavelli personifierade ondskan. Av detta finns det flera spår i Shakespeares karakterisering av Richard.<ref name=Oxford385f/><ref name=Frykman74/>

===Tryckningar och text===
Richard III anmäldes till boktryckarskråets (the Stationers Company) register av Andrew Wise 20 oktober 1597 med titeln ''The tragedie of kinge Richard the Third with the death of the duke of Clarence'' och trycktes av Valentine Simmes i en första kvartoupplaga i december samma år med titeln ''The tragedy of King Richard the third. Containing, his treacherous plots against his brother Clarence: the pittiefull murther of his innocent nephewes: his tyrannicall usurpation: with the whole course of his detested life, and most deserved death''. Man tror att denna version grundar sig på minnet hos en eller ett par skådespelare som spelat pjäsen, förmodligen Shakespeares trupp Lord Chamberlain's Men efter att dessa lämnade London för en landsortsturné sommaren 1597. Sedan trycktes pjäsen i ytterligare fem kvartoupplagor:<ref name=Oxford385f/> 1592 (tryckt av Thomas Creede och publicerad av Andrew Wise), 1603 (tryckt av Creede och publicerad av Wise), 1605 (tryckt av Creede och publicerad av Matthew Lawe), 1612 (tryckt av Creede och publicerad av Lawe) och 1622 (tryckt av Thomas Purfoot och publicerad av Lawe).

Därefter trycktes pjäsen i First Folio 1623, samlingen av nästan alla Shakespeares pjäser (37 av dem, två saknas) som sammanställdes av Shakespeares skådespelarkollegor [[John Heminges]] och [[Henry Condell]] och publicerades av Edward Blount och Isaac Jaggard.<ref>''The Oxford Companion to Shakespeare'' sid 145</ref> Denna version är 230 rader längre än kvartoupplagorna och kräver en större ensemble. Man tror att ursprunget är en skrivares kopia av Shakespeares manuskript. Flera detaljer är dock beroende av korrigeringar med stöd i en eller annan av kvartoupplagorna. Den så kallade klockdialogen i fjärde aktens andra scen saknas, tillsammans med sammanlagt 40 rader. Retoriken är mer tillspetsad i folioversionen, men det finns även spår av att texten anpassats till the Act to Restrain the Abuses av Players, en lag från 1606 som förbjöd religiöst utmanande yttranden från scenen.<ref name=Oxford385f/> Den första kvarton och folioversionen skiljer sig åt på mer än 2 000 punkter.

==Handling==
I öppningsscenen möter man hertigen av Gloucester, den blivande kung Richard III. Han ger en omedelbar karakteristik av sin natur: "Jag har mig föresatt att bli en skurk. Och hata dessa dagars usla nöjen." Pjäsen skildrar Gloucesters blodiga väg till kungakronan och slutstriderna i [[rosornas krig]] mellan ätterna [[Huset Lancaster|Lancaster]] och [[Huset York|York]]. Gloucester tillhör huset York men det gör även de flesta av hans offer.<ref name="Oxford387f">''The Oxford Companion to Shakespeare'' sid 387f</ref>

När pjäsen börjar har Gloucesters bror just krönts till kung [[Edvard IV]]. Den avsatte kungen [[Henrik VI av England|Henrik VI]] har mördats i [[Towern]] av Gloucester och den tredje brodern [[George Plantagenet, 1:e hertig av Clarence|Clarence]]. Tidigare har Henriks ende son, som också hette [[Edvard av Westminster|Edvard]], dödats av Gloucester i [[slaget vid Tewkesbury]]. Kung Edvard fängslar sin bror Clarence i Towern där han senare mördas på order av Gloucester eftersom han står före i tronföljden. För att komma närmare tronen friar Gloucester till [[Anne Neville|lady Anne]], änka efter prins Edvard, den son till Henrik VI som Gloucester dödade i strid. Förutom att Gloucester alltså mördat hennes svärfar, Henrik VI, så hade han även dödat hennes far i [[slaget vid Barnet]]. Trots alla dessa illgärningar går Anne med på bröllopet. Genast avslöjar Gloucester för publiken att han kommer att göra sig av med henne så fort hon tjänat sitt syfte.<ref name=Oxford387f/>

Snart härefter är kung Edvard IV döende och på dödsbädden utnämner han Gloucester till [[lordprotektor]] över sina båda söner, prinsarna [[Edvard V av England|Edvard]] och [[Rikard av Shrewsbury, hertig av York|Rikard]]. När prins Edvard anländer till London i följe av släktingar till sin mor för att krönas, låter Gloucester fängsla släktingarna. Gloucester startar tillsammans med sin kusin [[Henry Stafford, 2:e hertig av Buckingham|Buckingham]] en kampanj för att vinna förtroende, han spelar from och ödmjuk. Tillsammans sprider Gloucester och Buckingham ut ett rykte att den unge kung [[Edvard V av England|Edvard V]] och hans bror prins Rikard är illegitima och därför inte har någon rätt till tronen. Lorderna går med på att göra Gloucester till kung om han lovar att skona Edvards och Rikards liv. För deras beskydd placeras de i Towern, där Gloucester snart låter mörda dem.<ref name=Oxford387f/>

Gloucester blir alltmer paranoid. När Gloucester inte ger Buckingham ett utlovat län, byter denne sida och går över till Henrik, hertig av Richmond, som återkommit från en tid i exil. Gloucesters blickar faller nu på [[Elisabet Woodville|Elisabet]], Edvard IV:s änka, vars söner Gloucester alltså mördat, och han förgiftar sin hustru Anne. Han lyckas även fånga in sin forne bundsförvant Buckingham och låter avrätta honom. Gloucester möter sina fiender i [[slaget vid Bosworth Field]]. Han överges av sina allierade. Ensam på slagfältet utropar han den berömda bönen: "En häst, en häst, mitt kungarike för en häst!" Efter slaget blir Richmond kung – Henrik VII, den förste i [[Huset Tudor|ätten Tudor]].<ref name=Oxford387f/>

== Richard III som rollfigur ==
{{källor avsnitt|datum=2015-08}}
Shakespeares porträttering av Richard och hans skräckvälde är inte smickrande och moderna historiker anser att den är en förvrängning av den historiska sanningen. Shakespeares historiska pjäser var självklart inte avsedda att vara historiskt riktiga utan som underhållning. Precis som i ''[[Macbeth]]'' avbildas Richards skurkaktighet på ett överdrivet sätt för att erhålla så dramatisk effekt som möjligt. Många tidigare författare hade beskrivit Richard som en skurk och Shakespeare följde därmed denna tradition.

Men det är också viktigt att fråga sig varför just ''denne'' kung kom att bli en symbol för skurkaktighet under den elizabetanska eran. Kritiker har menat att denna mörka avbildning av Richard beror på att regenten, [[Elisabet I av England|Elisabet I]], var sondotter till [[Henrik VII av England]]. Och Henrik var just den lancastriske earl av Richmond, som hade besegrat den siste yorkiske kungen och grundat Tudordynastin. Shakespeares pjäs visade därför en version av Richard som den härskande familjen var intresserad av att föra fram.

I ''[[Henrik VI (pjäs)|Henrik VI]]'' del tre, hade Shakespeare redan börjat att bygga upp rollfiguren Richard som en skurk, trots att han omöjligen kunnat vara inblandad i de beskrivna händelserna. Han deltar, enligt pjäsen, i slag som utspelades då han enligt historien bara var en pojke{{förtydliga|hur gammal|datum=2012-06}}.

==Översättningar till svenska==
Richard III finns i sju svenska översättningar, alla utgivna i bokform. 1848 kom Carl August Hagbergs översättning ''Konung Richard den tredje'' som ingick i ''Shakspere's dramatiska arbeten. Bd 5''. 1923 kom Per Hallströms översättning ''Richard den tredje'', den ingick i ''Shakespeares dramatiska arbeten. Krönikespel, Bd 2''. 1964 var det dags för Åke Ohlmarks översättning ''Kung Richard den tredje'' i samlingsvolymen ''Historiska skådespel''. Björn Collinders översättning ''Richard III'' gavs ut 1965. 1977 gavs Allan Bergstrands översättning ''Richard III'' ut. 1989 kom Lars Huldéns översättning ''Rickard III''. År 2000 gjorde Ulf Peter Hallberg en översättning för [[Dramaten]], ''Det blodiga parlamentet'' som omfattade både alla tre delarna av Henrik VI och Richard III. 2016 utkom Hallbergs översättning ''Richard III'' i samlingsvolymen ''Det blodiga parlamentet - fyra tragedier''.

==Uppsättningar==
1602 nämnde advokaten John Manningham att han sett [[Richard Burbage]] i rollen som Richard III. Den tidigast säkert dokumenterade föreställningen ägde rum på St James's Palace 16 eller 17 november 1633 framförd av the King's Men med Eliard Swanston som Richard III.<ref>''The Oxford Companion to Shakespeare'' sid 388</ref>

Efter ''[[Hamlet]]'' är Richard III Shakespeares längsta pjäs och spelas därför alltid nerkortad. Den första uppsättningen av Shakespeares originaltext efter hans död ägde rum 1845 på [[Sadler's Wells]] Theatre i [[London]]. Samma år satte [[Charles Kean]] upp pjäsen på Park Theatre, också i London, med bildmässig realism, vilket blev vida populärt. Föreställningen gick även på turné i [[USA]]. Under 1850- och 60-talen spelades Richard III av den polske skådespelaren Bogumil Dawison i [[Dresden]]. Mellan 1894 och 1915 spelades Richard III av [[Frank Benson (skådespelare)|Frank Benson]] i [[Stratford-upon-Avon]].

En omtalad uppsättning var [[Leopold Jessner]]s på [[Schauspielhaus Berlin]] 1919. I en scenografi med den berömda trappan underströks det expressionistiska ytterligare av att York och Lancaster var klädda i vitt respektive rött. 1944 spelades kungen av [[Laurence Olivier]] på [[Old Vic]] i London. 1953 regisserade [[Tyrone Guthrie]] [[Alec Guiness]] som Richard III för Ontario Stratford Festival. I [[Peter Hall]]s och [[John Barton (regissör)|John Bartons]] ''The War of the Roses'' för [[Royal Shakespeare Company]] 1963 spelades Richard av [[Ian Holm]] och Margareta av [[Peggy Ashcroft]]. 1984 spelades Richard av en spindellik [[Antony Sher]] i Royal Shakespeare Companys uppsättning. I [[Michael Bogdanov]]s och [[Michael Pennington]]s uppsättning för English Shakespeare Company 1986 var handlingen förlagd till 1930-talet. Så var det också i [[Richard Eyre]]s uppsättning på [[Royal National Theatre]] 1990 med [[Ian McKellen]] som diktator.

2011 regisserade [[Sam Mendes]] [[Kevin Spacey]] på Old Vic i London, ännu en föreställning som skickades på turné i USA. 2012 regisserade [[Alessandro Gassmann]] Richard III i [[Italien]] med sig själv i huvudrollen.

===Uppsättningar i Sverige===
''Konung Richard III'' i bearbetning av [[Frans Hedberg]] hade svensk premiär 17 december 1872 på [[Kungliga Dramatiska Teatern]] som spelade på Kungliga [[Mindre Teatern]]. Uppsättningen fick ljummen kritik.<ref>Georg Nordensvan: ''Svensk teater och svenska skådespelare'' del II sid 275</ref><ref name="Nationalscenen114">Ann Fridén: ''"Att vara eller inte vara" - Shakespeare på kunglig scen i 1800-talets Stockholm'' i ''Den svenska nationalscenen'' sid 114</ref> Även om [[Edvard Swartz]] i titelrollen gick omdömena isär.<ref name=Nationalscenen114/>

====Uppsättningar i Sverige sedan år 1900====
* 1918 ''Richard III'', [[Komediteatern|Nya Intima Teatern]], [[Stockholm]], regi [[Einar Fröberg]], med [[Lars Hanson]]
* 1931 ''Rickard III'', [[Radioteatern]], regi [[Olof Molander]], med Lars Hanson
* 1947 ''Richard III'', [[Kungliga Dramatiska Teatern]], översättning Carl August Hagberg, regi [[Alf Sjöberg]], med [[Hans Lindgren]], Lars Hanson, [[Ulf Palme]], [[Per Oscarsson]], [[Holger Löwenadler]], [[Hans Strååt]], [[Bengt Eklund (skådespelare)|Bengt Eklund]], [[Birgitta Valberg]], [[Tora Teje]] & [[Jarl Kulle]]
* 1960 ''Rickard III'' Radioteatern, översättning Carl August Hagberg & Per Hallström, regi [[Börje Mellvig]], med [[Allan Edwall]], [[Georg Rydeberg]], Tora Teje, Birgitta Valberg, [[Gertrud Fridh]], [[Erland Josephson]] & [[Toivo Pawlo]]
* 1964 [[Malmö stadsteater]], översättning Allan Bergstrand, regi [[Lennart Olsson (regissör)|Lennart Olsson]], med [[Gösta Prüzelius]], [[Folke Sundquist]] & [[Ulla Akselson]]
* 1970 ''The Hollow Crown'', gästspel av [[Royal Shakespeare Company]] på [[Riksteatern]], regi John Barton
* 1979 ''Richard III'', [[Helsingborgs stadsteater]], översättning Allan Bergstrand, regi [[Hans Polster]], med [[Tord Peterson]]
* 1980 ''Rickard III'', Dramaten, översättning Allan Bergstrand, regi [[Lars Göran Carlson]], med [[Ernst-Hugo Järegård]], [[Ulla Sjöblom]], [[Rolf Skoglund]], [[Aino Taube]], [[Peter Andersson (skådespelare)|Peter Andersson]] & [[Örjan Ramberg]]
* 1986 ''Richard III'', [[Riksteatern]], översättning Lars Huldén, regi [[Hans Bergström (skådespelare)|Hans Bergström]]
* 1986 ''Richard III'', [[Östgötateatern]], översättning Lars Huldén, regi [[Georg Malvius]], med [[Erik Kiviniemi]]
* 1987 ''Krymplingen'' & ''En häst! Mitt kungarike för en häst!'', Radioteatern (del 8 & 9 i serien ''Rosornas krig''), översättning Carl August Hagberg, regi [[Anders Carlberg (regissör)|Anders Carlberg]], med [[Ingvar Hirdwall]], [[Irma Christenson]] & [[Maj-Britt Nilsson (1924)|Maj-Britt Nilsson]]
* 1990 ''Rickard III'', [[Göteborgs stadsteater]], översättning Lars Huldén, regi [[Stein Winge]], med [[Göran Ragnerstam]]
* 1994 ''Richard III'', [[Teaterensemblen]] i [[Hideviken]]s kalkbrott, regi [[Mikael Cocke]]
* 1994 [[Pistolteatern]], Stockholm, översättning Lars Huldén, regi [[Linus Tunström]], med [[Tomas Norström]], [[Ola Isedal]]
* 1998 ''Rikhard III'', [[Finlands nationalteater|Suomen Kansallisteatteri]], gästspel på Dramaten, regi [[Kalle Holmberg]]
* 1999 [[Spegelteatern]] cid [[Gripsholms slott]], översättning Allan Bergstrand, regi [[Peter Böök]]
* 2000 ''Det blodiga parlamentet'' (Henrik VI & Rickard III), Dramaten, översättning Ulf Peter Hallberg, regi [[Stein Winge]], med [[Reine Brynolfsson]] & [[Staffan Göthe]]
* 2002 ''Richard III'', [[Shakespeare på Gräsgården]], [[Vadstena]], översättning Lars Huldén, regi [[Andreas Lindal]] & [[Pontus Plænge]]
* 2003 ''Rickard III'', [[Romateatern]], [[Gotland]], översättning Lars Huldén, regi [[Thomas Segerström]]
* 2005 ''Richard III'', [[Moment:teater]], Stockholm
* 2006 ''Rikard III'', Riksteatern, regi [[Linus Fellbom]], med [[Rikard Wolff]]
* 2007 ''Rickard III'', [[Stockholms stadsteater]], översättning Lars Huldén, regi [[Anette Norberg]], med [[Gunilla Röör]] & [[Claire Wikholm]]
* 2012 ''Richard III'', [[Varitéteatern Barbès]] & [[Teater Insite]], [[Malmö]], regi [[Pelle Öhlund]]
* 2012 [[Teaterhögskolan i Malmö]], regi [[Birgitta Vallgårda]]
* 2014 ''Rickard III'', Dramaten, översättning Lars Huldén, regi [[Stefan Larsson (skådespelare)|Stefan Larsson]], med [[Jonas Karlsson (skådespelare)|Jonas Karlsson]], [[Björn Granath]], [[Rebecka Hemse]], [[Ingela Olsson]] & [[Torkel Petersson]]
* 2014 ''Rickard III'', [[Tur-teatern]], Stockholm, översättning Lars Huldén, regi [[Anna Wadström]]
* 2016 ''Richard III'', gästspel av [[Schaubühne am Lehniner Platz]] på Dramaten, regi [[Thomas Ostermeier]]
* 2016 ''Rikard III'', Riksteatern, översättning Lars Huldén, regi Björn Granath, med [[Özz Nûjen]]
* 2024 ''Richard III'' (clownmaskteater), Norrbottensteatern, översättning Lars Huldén, regi Claes Åström

== Filmatiseringar (urval)==
Det har gjorts många filmatiseringar av Richard III.
* 1912 regi [[André Calmettes]] & [[James Keane]], med [[Frederick Warde]]
* 1955 [[Richard III (film, 1955)|''Richard III'']], regi Laurence Olivier, med Laurence Olivier & [[John Gielgud]]
* 1995 [[Richard III (film, 1995)|''Richard III'']], regi [[Richard Loncraine]], med Ian McKellen, [[Robert Downey Jr.]], [[Maggie Smith]], [[Jim Carter]], [[Adrian Dunbar]] & [[Dominic West]]
::Utspelar sig i ett fiktivt [[fascism|fascistiskt]] [[England]] på 1930-talet.
* 2006 regi [[Scott M. Anderson]], med [[David Carradine]]
::Utspelar sig i nutidens [[Beverly Hills]].
* 2016 TV-film i serien ''[[The Hollow Crown]]'', regi [[Dominic Cooke]], med [[Benedict Cumberbatch]], [[Judi Dench]] & [[Sophie Okonedo]]

==Referenser==
===Noter===
<references/>

===Källor===
* ''Vissa uppgifter om uppsättningar är hämtade från artikeln [https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Richard_III_%28play%29&oldid=667999004 Richard III (play)] på engelskspråkiga Wikipedia'' (läst 21 juni 2015)
* ''Vissa uppgifter om uppsättningar är hämtade från artikeln [https://it.wikipedia.org/w/index.php?title=Riccardo_III_%28Shakespeare%29&oldid=73331074 Riccardo III (Shakespeare)] på italienskspråkiga Wikipedia'' (läst 15 juni 2015)
* ''Vissa uppgifter om tryckningar är hämtade från artikeln [https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Chronology_of_Shakespeare%27s_plays&oldid=666953726 Chronology of Shakespeare's plays] på engelskspråkiga Wikipedia'' (läst 14 juni 2015)
* Michael Dobson & Stanley Wells (red): ''The Oxford Companion to Shakespeare'', Oxford 2001, {{ISBN|0-19-811735-3}}
* [[Erik Frykman (professor)|Erik Frykman]]: ''Shakespeare'', Södertälje 1986, {{ISBN|91-1-863102-9}}
* John Barton: ''RSC in Playing Shakespeare'', Bungay, Suffolk 1986, {{ISBN|0-413-54780-9}}
* [[Gustaf Fredén]]: ''Shakespeare'' i Sven Rinman m.fl. (red): ''Litteraturens världshistoria: Renässansen'', Stockholm 1991, {{ISBN|91-1-913832-6}}
* [[Allan Bergstrand]]: ''Inledning'' till ''Richard III'', översättning Allan Bergstrand, Lund 1977, {{ISBN|91-29-49867-8}}
* Kenneth Muir: ''The Sources of Shakespeare's Plays'', London 1977, {{ISBN|0-416-56270-1}}
* [[Oscar G. Brockett]]: ''History of the Theatre'', London 1982, {{ISBN|0-205-07661-0}}
* [[Gösta M. Bergman]]: ''Den moderna teaterns genombrott'', Stockholm 1966
* [[Georg Nordensvan]]: ''Svensk teater och svenska skådespelare från Gustav III till våra dagar'', Stockholm 1918
* [[Tomas Forser]] & [[Sven Åke Heed]] (red): ''Ny svensk teaterhistoria - 1900-talets teater'', Stockholm 2007, {{ISBN|978-91-7844-741-1}}
* Gustaf Fredén: ''William Shakespeare - handbok till Radioteatern'', Stockholm 1960
* Claes Rosenqvist & Kerstin Derkert (red): ''Den svenska nationalscenen : traditioner och reformer på Dramaten under 200 år'', Höganäs 1988, {{ISBN|91-7024-484-7}}
* Birgit Qvarnström & Eric Lindqvist (red): ''Riksteatern 50 år'', Solna 1983, {{ISBN|91-85472-08-5}}
* Ragnar Gustafsson (red): ''Thalia 25: ett kvartssekel med Malmö stadsteater'', Malmö 1969
* Alf Sjöberg: ''Teater som besvärjelse'', Malmö 1982, {{ISBN|91-1-823041-5}}
* ''Teater i Stockholm 1910-1970 II'', Göteborg 1982, {{ISBN|91-7174-103-8}}
* ''Teaterårsboken 1986'', Jönköping 1986, {{ISBN|91-85472-22-0}}
* ''Teaterårsboken 1987'', Jönköping 1987, {{ISBN|91-85472-23-9}}
* ''Teaterårsboken 1990'', Jönköping 1990, {{ISBN|91-85472-29-8}}
* ''Teaterårsboken 1994'', Jönköping 1995, {{ISBN|91-85472-37-9}}
* ''Teaterårsboken 1995'', Jönköping 1995, {{ISBN|91-85472-39-5}}
* ''Teaterårsboken 1999'', Jönköping 1999, {{ISBN|91-85472-44-1}}
* ''ArtikelSök'', databas, [[Bibliotekstjänst]], Lund
* ''Richard III'', programblad, Malmö stadsteater 1964
* ''Richard III'', programblad, Helsingborgs stadsteater 1979
* Claes Wahlin: [http://www.aftonbladet.se/kultur/teater/article23463747.ab ''Den charmerande ondskan''], [[Aftonbladet]] 4/9 2016
* [[Lars Ring]]: [http://www.svd.se/ozz-nujen-gor-monstret-rikard-med-bravur ''Özz Nûjen gör monstret Rikard med bravur''], [[Svenska Dagbladet]] 4/11 2016
* [http://www.scendatabasen.se/search.aspx Scendatabasen] (läst 6 juli 2015)
* [http://www.dramaten.se/Medverkande/Rollboken/?category=performances&query=Rickard+III ''Rickard III''], Rollboken, Dramaten (läst 8 juli 2015)
* [http://www.dramaten.se/Medverkande/Rollboken/Play/1565/ ''Det blodiga parlamentet''], Rollboken, Dramaten (läst 6 augusti 2015)
* [http://smdb.kb.se/catalog/search?q=%22Rickard+III%22+person%3AShakespeare+typ%3Aradio&x=22&y=24 ''Rickard III''], [[Svensk mediedatabas]] (läst 8 juli 2015)
* [http://www.imdb.com/find?ref_=nv_sr_fn&q=Richard+III&s=tt ''Richard III''] i [[Internet Movie Database]] {{en}} (läst 8 juli 2015)
* [http://www.shakespearesallskapet.se/rickard.htm ''Rickard III''], [[Shakespearesällskapet]] (läst 8 juli 2015)
* [http://shpg.se/om-oss/arkiv/ ''Arkiv''], Shakespeare på Gräsgården (läst 8 juli 2015)
* [http://www.romateatern.se/ Romateatern] (läst 23 augusti 2015)
* [http://www.riksteatern.se/forestallningar/ozz-nujen-ar-rikard-iii/?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=Rikard+III&_t_tags=language%3asv%2csiteid%3ad9e8c55a-8618-423a-9756-aef86f57edf7&_t_ip=155.4.134.14&_t_hit.id=Riksteatern_Web_Models_Pages_PerformingPage/_46cc653e-ff48-4b69-88eb-a923670bb984_sv&_t_hit.pos=1 ''Özz Nûjen är Rikard III''], Riksteatern (läst 29 januari 2017)

== Externa länkar ==
{{Wikisourcebox-en|en:The Tragedy of Richard III (play)|''Richard III''}}
{{Wikiquotebox-en|en:Richard III (play)|''Richard III''}}
{{Commonscatbox|Richard III (play)|''Richard III''}}
* [http://www.gutenberg.org/ebooks/1103 ''King Richard III by William Shakespeare''] i [[Project Gutenberg]] {{en}}
* [http://www.opensourceshakespeare.org/views/plays/playmenu.php?WorkID=richard3 ''History of Richard III (1592)''], texten hos OpenSource Shakespeare {{en}}
* [https://runeberg.org/hagberg/e/0095.html ''Konung Richard den tredje''], ''Skakespeare's dramatiska arbeten översatta af Carl August Hagberg'', femte bandet, Lund 1861 ([[Projekt Runeberg]])

{{Shakespeare}}
{{auktoritetsdata}}

{{STANDARDSORTERING:Richard III (pjäs)}}
[[Kategori:Shakespeares krönikespel]]
[[Kategori:Tudoreran i fiktion]]