Riksrevisionsverket

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Riksrevisionsverket
Tidigare Riksräkenskapsverket
DepartementFinansdepartementet
OrganisationstypFörvaltningsmyndighet
KommunStockholm
LänStockholm

Riksrevisionsverket (RRV), mellan 1920 och 1963 benämnt Riksräkenskapsverket, var en tidigare svensk statlig central förvaltningsmyndighet för revision och redovisning samt därmed sammanhängande frågor inom statsverksamheten. Beträffande revision bedrevs dels förvaltningsrevision, dels redovisningsrevision.

Revisionen av den svenska statsverksamheten sköttes fram till den 1 juli 2003 av både Riksrevisionsverket under regeringen och av Riksdagens revisorer under riksdagen.

Riksrevisionsverkets sista generaldirektör var Inga-Britt Ahlenius. Hon argumenterade för att hela den statliga revisionen skulle ligga under riksdagen.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den första anses vara Undervisningen om rikets ränta 1530–33.[2] Gustav Vasa inrättade Räntekammaren, vilken utvecklades till Kammarkollegium 1539 under ledning av Kammarmästaren, från1600-talet benämnd Riksskattmästaren. Johan III inrättade den årliga Rikshufvudboken, en sammanställning över rikets finanser. År 1680 avskaffade Karl XI riksskattmästarämbetet och inrättade i stället Statskontoret, som fick det centrala ansvaret för riksräkenskaperna – eller riksstaten. År 1920 inrättades Riksräkenskapsverket, som övertog detta ansvar från Statskontoret.[3] Riksrevisionsverket bildades 1961 genom en sammanslagening av Riksräkenskapsverket och Statens sakrevision.

Sammanslagning med Riksdagens revisorer[redigera | redigera wikitext]

Riksdagen beslöt den 15 december 2000 om sammanslagning av Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer. Regeringen lämnade i maj 2001 ett uppdrag till landshövdingen Lars Eric Ericsson att utreda de organisatoriska frågorna kring bildandet av den nya revisionsmyndigheten.[4]

Reformen föregicks av flera utredningar under senare delen av 1990-talet, till exempel den för regeringen, Stabsmyndighetsöversynen, som gjordes av generaldirektören Ulf Larsson, och som förespråkade att revisionsapparaten även fortsättningsvis skulle ligga under regeringen.[5] Riksdagens revisionsutredning, som framlade sitt förslag om resursfördelning mellan de två statliga revisionsmyndigheterna ungefär samtidigt, föreslog i sitt betänkande två huvudalternativ: antingen att överföra vissa resurser från Riksrevisionsverket till Riksdagens revisorer, eller att i huvudsak föra över hela effektivitetsrevisionen till Riksdagens revisorer. Den löpande årliga revisionen förutsågs kvarligga på Riksrevisionsverket i båda alternativen.

Riksrevisionen bildades 1 juli 2003,

Generaldirektörer för Riksräkenskapsverket[redigera | redigera wikitext]

Generaldirektörer för Riksrevisionsverket[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Inga-Britt Ahlenius: Äntligen får Sverige en oberoende revision i Dagens Nyheter den 30 juni 2003
  2. ^ Förvaltningshistorisk ordbok
  3. ^ Skatternas historia under 1900-talet, Riksskatteverket omkring 1997
  4. ^ Riksrevisionen - organisation och resurser (SOU 2002:17)
  5. ^ ”Reformerad stabsorganisation” (SOU 1997:80)
  6. ^ Ny generaldirektör”. Dagens Nyheter: s. 14. 19 september 1948. https://arkivet.dn.se/tidning/1948-09-19/254/14. Läst 30 april 2019. 
  7. ^ Ny generaldirektör”. Dagens Nyheter: s. 11. 28 januari 1956. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-01-28/26/11. Läst 30 april 2019. 
  8. ^ Renlund chef för riksrevisionen”. Dagens Nyheter: s. 14. 3 februari 1961. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-02-03/32/14. Läst 30 april 2019. 
  9. ^ Ny generaldirektör”. Dagens Nyheter: s. 14. 2 juni 1965. https://arkivet.dn.se/tidning/1965-06-02/147/14. Läst 30 april 2019.