Rinkesta

Version från den 22 juli 2016 kl. 10.11 av 85.228.107.78 (Diskussion) (Uppdaterade ägandeförhållandet.)

Rinkesta är ett slott i Eskilstuna kommun, Södermanland.

Rinkesta ligger i Ärla socken med huvudgården belägen nära den lilla Norrsjön som dock före utdikningar var ett par kilometer lång och norr om den numera helt utdikade Sörsjön.

Rinkesta nämns med säkerhet först 1379, då Bo Jonsson (Grip) skänkte 1 öresland Rinkesta till Strängnäs domkyrka. Indraget till kronan kom Rinkesta 1594 genom byte till friherre Gustaf Gabrielsson OxenstiernaFiholm. Genom byte utökades godset ytterligare av hans änka. Efter hennes död 1624 ärvdes det av dottern Elsa, som var gift med Åke Natt och Dag på Göksholm. 1711 såldes Rinkesta till greve Hans Wachtmeister. 1734 såldes det av hans son till kommerserådinnan Johanna Wattrang. Från 1768 ägdes det av friherre Ture Leonard Klinckowström. Under hans tid blev Rinkesta fideikommiss, men fideikommisset flyttades snart till Graneberg i Gryt.

Från 1842 tillhörde Rinkesta släkten Bohnstedt. Slottet köptes 1924 av sedermera borgarrådet i Stockholm, Harald Mårtens. Han lät senare hyra ut Rinkesta som ett privat drivet vårdhem. Under senare år har slottet tills nyligen (2007) utarrenderats och fungerat som konferensanläggning.

Rinkesta slott och gods ägs sedan 2015 av familjen Nilsson från Flättorps gård, dock bebor för närvarande ingen själva slottet.

Manbyggnaden, sannolikt uppförd av Oxenstiernas änka, är avbildad i Erik Dahlberghs Sueciæverk, där den var omgiven av en hög stenmur. Byggnaden reparerades sedan översta våningen brann 1698. Sitt nuvarande utseende med rustikputsade hörn och bottenvåning, brutet och valmat tak och frontespis på trädgårdssidan fick slottet vid en omfattande reparation 1775.

Förvaltarbostaden var tidigare huvudbyggnad vid Tummelsta men flyttades hit 1769. Rinkesta var fram till omkring 1900 ett storgods och ägde större delen av de omgivande markerna innan dessa såldes av. Väster om slottet ligger två vitputade ladugårdar från mitten av 1800-talet. Här finns även gården mejeri med putsad fasa med målad tegelstensornamentik. Uthusen liksom arbetarbostäderna består huvudsakligen av timmerhus med rödfärgad brädpanel. En av arbetarbostäderna, Malmen, fungerade tidigare som fattigstuga.[1]

En rödfärgad magasinsbyggnad uppfördes 1987 efter en brand.[1]

Källor

  1. ^ [a b] Kulturhistoriskt värdefulla miljöer i Södermanland, artikel i Sörmlandsbygden 1988:2