Enligt preliminära folkbokföringssiffror passerade Eskilstuna kommun 100 000 invånare-strecket den 4 mars 2014, och blev då den 15:e kommunen i Sverige med över 100 000 invånare.[7]
Kommunen är belägen i de nordvästra delarna av landskapetSödermanland, mellan de stora sjöarna Mälaren i norr och Hjälmaren i väster. Sjöarna sammanbinds av Eskilstunaån, som i sitt övre lopp kallas Hyndevadsström och i sitt lägre lopp omkring Torshälla kallas Torshällaån. Den historiska Rekarnebygden i nordvästra Södermanland motsvarar ungefär kommunens nuvarande gränser, och namnet Rekarne förekommer fortfarande i vissa lokala plats- och organisationsnamn.
Rekarnebygden indelades från omkring 1350 fram till 1900-talet i två härader: Västerrekarne härad, väster om Eskilstunaån och Österrekarne härad, öster om Eskilstunaån, samt Eskilstuna stad, med stadsrättigheter från 1659, och Torshälla stad, med stadsrättigheter från 1317. Vid Eskilstunaån låg den äldre handelsplatsen Tuna i Klosters socken, som tillsammans med den nyanlagda stadsdelen med Rademachersmedjorna i Fors socken sydväst om ån erhöll stadsrättigheter under namnet Karl Gustavs stad 1659. I mitten av 1700-talet gick man tillbaka till namnet Eskilstuna på staden, medan Karl Gustavs stad i fortsättningen enbart syftade på manufakturverksamheten. År 1771 styckades området sydväst om ån av till Eskilstuna fristad, och först 1833 slogs de två städerna åter ihop till Eskilstuna stad. Namnet Eskilstuna fristad på centrumstadsdelen sydväst om ån lever bland annat kvar i namnet på stadens centrala torg, Fristadstorget.
Eskilstuna kommun bildades vid kommunreformen 1971 av de två städerna och de fem landskommunerna.[8]
En rådgivande folkomröstning, som genomfördes i samband med de allmänna valen 2006, blev ett nej till en delning av kommunen. Torshälla har ett visst självstyre genom att kommundelen leds av Torshälla stads nämnd och hade fram till sommaren 2017 en egen kommundelsförvaltning.
Blasonering: I fält av silver ett från en av en vågskura bildad blå stam uppskjutande svart städ med röd sockel, över vilket en ur ett blått moln i övre vänstra sköldhörnet framkommande röd arm svingar en svart slägga.
Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t för Eskilstuna stad 1937. Det är en heraldisk tolkning av ett sigill från 1665. Vid kommunbildningen 1971 upphörde giltigheten av Torshälla stads vapen, fastställt 1947. Även de tidigare landskommunerna Barva och Näshulta hade haft vapen, fastställda 1951 respektive 1946, vars giltighet dock hade upphört redan 1952 i samband med sammanslagningar. Kommunen beslöt att återanvända Eskilstunas vapen och det registrerades hos PRV 1974.
Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 32 303, eller 31,65 % av befolkningen (hela befolkningen: 102 065 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 20 034, eller 22,24 % av befolkningen (hela befolkningen: 22 296 den 31 december 2002).[11]
Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Eskilstuna kommun 102 065 personer. Av dessa var 23 844 personer (23,36 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[12]
14 % av Eskilstuna kommuns invånare har minst en förälder som är född i Finland. Av dessa personer med finländsk härkomst uppskattar docent Eric De Geer (Uppsala universitet) att cirka 80 % härstammar från den finskspråkiga folkgruppen i Finland (finnarna) och cirka 20 % härstammar från den svenskspråkiga folkgruppen i Finland (finlandssvenskarna).[13] Kommunen har bland annat finskspråkiga förskolor, en finskspråkig grundskola, Sverigefinska Skolan, finskspråkig äldreverksamhet och medborgarservice på finska. Mot bakgrund av detta inledde kommunen en process för att ingå i ett finskt förvaltningsområde, likt delar av Norrbottens län i dag. Eskilstuna kommun blev samtidigt med 18 andra kommuner den 1 januari2010 ett finskt förvaltningsområde.[14][15][16]
Järnvägen Svealandsbanan genomkorsar kommunen i öst-västlig riktning och trafikeras av regionala tåg Stockholm-Eskilstuna-Arboga. I nord-sydlig riktning sträcker sig järnvägslinjen Sala–Oxelösund som trafikeras av regionaltåget Uven-tåget mellan Sala och Linköping. Två stationer med persontrafik ligger i kommunen, Eskilstuna C på Svealandsbanan och Kvicksund på Sala-Oxelösundsbanan. Restiden med tåg från Eskilstuna C till Stockholm är omkring en timme.
Söder om Kjula i östra delen av kommunen ligger Eskilstuna-Kjula flygplats (IATA-kod: EKT, ICAO-kod: ESSU), en tidigare militär flygbas som idag främst används för allmänflyg. Flygplatsen ligger vid Svealandsbanan och E20 och har föreslagits som en möjlig kandidat för utbyggnad till trafikflygplats.
Eskilstuna och Torshälla kanal, som förbinder Eskilstunas hamn med Mälaren, är sedan 1960-talet endast farbar med mycket låga båtar på grund av flera fasta broar som konstruerats längs Eskilstunaån och kanalen. Småbåtsgästhamnar som kan angöras från Mälaren finns i Torshälla, Mälarbaden och Sundbyholm. Farleden på Mälaren mellan Södertälje kanal och Köpings hamn går förbi Kvicksundsbron vid kommunens norra gräns.
Socialdemokraterna har ett starkt stöd i kommunen och har varit det största partiet i samtliga kommunval från 1970 och framåt. Egen majoritet hade partiet under åren 1970-1988 samt under mandatperioden 1994-1998. Näst största parti i kommunfullmäktige var Centerpartiet i valen 1970-1976 och Moderaterna i valen 1979-2014.
Eskilstuna kommun styrs under mandatperioden 2015-2018 av en majoritet bestående av Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet. De tre partierna har totalt 48 mandat i kommunfullmäktige.[18] Den tidigare rödgröna majoriteten bestående av S, V och MP hade endast ett mandats övervikt efter valet 2014 och upplöstes i december 2014 på grund av ett avhopp från Socialdemokraterna.[19]
Eskilstuna kommun blev 1 augusti 2019 den första kommunen i Sverige att införa tiggeriförbud i form av att tillstånd krävs för passiv penninginsamling.[20]
Under mandatperioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 har Eskilstuna 8 kommunalråd (5 socialdemokrater, 2 moderater och 1 centerpartist) och 1 oppositionsråd (1 sverigedemokrat).[23][24]
Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav 5 tillhör socialdemokraterna, 3 tillhör moderaterna och sverigedemokraterna vardera, 2 tillhör vänsterpartiet medan liberalerna samt centerpartiet har alla 1 ledamot vardera.[25]
Överförmyndarnämnden drivs från och med mandatperioden 1 januari 2015 av Eskilstuna kommun tillsammans med Strängnäs kommun. Nämndens ordförande utses av Eskilstuna kommunfullmäktige och vice ordförande av Strängnäs kommunfullmäktige. Nämnden består av 5 ledamöter och 5 ersättare.[26]
Eskilstunatrakten är sedan 1600-talet ett centrum i Sverige för smidesindustri och mekanisk industri, och flera av de nuvarande största företagen i kommunen verkar i samma tradition. Bolinder-Munktells stora verkstäder inrymmer idag andra verksamheter, bland annat inom kultur- och idrottsområdet, medan anläggningsmaskintillverkningen idag bedrivs av Volvo Construction Equipment i en modern anläggning i Hällbybrunn strax väster om Eskilstuna. De tio största arbetsgivarna i kommunens näringsliv 2016 var:[27]
^Eric de Geer: Den finska närvaron i Mälarregionen, 2004. En geografisk-statistisk studie om de finsktalande i Sverige. Rapporter från Finskt språk- och kulturcentrum, 2. Eskilstuna. Mälardalens högskola (svenska)
Sverige
Irak
Finland
Syrien
Somalia
Europeiska unionen: Övriga länder
Eritrea
Iran
/
Bosnien och Hercegovina
Polen
Thailand
Turkiet
Norge
Afghanistan
Tyskland
Danmark
Sovjetunionen
Island
Wikimedia Commons har media som rör Eskilstuna kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
