Eskilstuna kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Eskilstuna kommun
Kommun
Eskilstuna stadshus (kommunhus)
Eskilstuna stadshus (kommunhus)
Eskilstuna vapen.svg
Vapensköld för Eskilstuna kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Södermanlands län
Landskap Södermanland
Domsaga Eskilstuna domsaga
Läge 59°22′14″N 16°30′46″Ö / 59.37056°N 16.51278°Ö / 59.37056; 16.51278
Centralort Eskilstuna
Areal 1 250,49 km² (2015-01-01)[1]
89:e största (av 290)
 - land 1 099,89 km²
 - vatten 150,6 km²
Folkmängd 102 814 (2016-06-30)[2]
15:e största (av 290)
 - centralort 64 679 (2010)15:e största tätort (av 1940)
Befolkningstäthet 93,48 invånare/km²[2][1]
57:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Jimmy Jansson (S)
GeoNames 2715951
Kommunkod 0484
Tätortsgrad (%) 88,2 (2010)[3]
Antal anställda 9 075 (2014-11)[4]
Eskilstuna Municipality in Södermanland County.png
Webbplats: eskilstuna.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Eskilstuna kommun är en kommun i nordvästra Södermanlands län. Centralort och största ort är Eskilstuna. De största övriga tätorterna är (i storleksordning) Torshälla, Hällbybrunn, Skogstorp, Ärla, Kjulaås, Hållsta, Kvicksund och Hällberga.

Enligt preliminära folkbokföringssiffror passerade Eskilstuna kommun 100 000 invånare-strecket den 4 mars 2014, och blev då den 15:e kommunen i Sverige med över 100 000 invånare.[5]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är belägen i de nordvästra delarna av landskapet Södermanland, mellan de stora sjöarna Mälaren i norr och Hjälmaren i väster. Sjöarna sammanbinds av Eskilstunaån, som i sitt övre lopp kallas Hyndevadsström och i sitt lägre lopp omkring Torshälla kallas Torshällaån. Den historiska Rekarnebygden i nordvästra Södermanland motsvarar ungefär kommunens nuvarande gränser, och namnet Rekarne förekommer fortfarande i vissa lokala plats- och organisationsnamn.

Eskilstuna kommun gränsar i öster till Strängnäs kommun, i söder till Flens kommun och i söder och sydväst till Katrineholms kommun, alla i Södermanlands län. I väster gränsar kommunen till Arboga kommun, i nordväst till Kungsörs kommun samt i norr till Köpings kommun, Hallstahammars kommun och Västerås kommun, alla i Västmanlands län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Rekarnebygden indelades från omkring 1350 fram till 1900-talet i två härader: Västerrekarne härad, väster om Eskilstunaån och Österrekarne härad, öster om Eskilstunaån, samt Eskilstuna stad, med stadsrättigheter från 1659, och Torshälla stad, med stadsrättigheter från 1317. Vid Eskilstunaån låg den äldre handelsplatsen Tuna i Klosters socken, som tillsammans med den nyanlagda stadsdelen med Rademachersmedjorna i Fors socken sydväst om ån erhöll stadsrättigheter under namnet Karl Gustavs stad 1659. I mitten av 1700-talet gick man tillbaka till namnet Eskilstuna på staden, medan Karl Gustavs stad i fortsättningen enbart syftade på manufakturverksamheten. År 1771 styckades området sydväst om ån av till Eskilstuna fristad, och först 1833 slogs de två städerna åter ihop till Eskilstuna stad. Namnet Eskilstuna fristad på centrumstadsdelen sydväst om ån lever bland annat kvar i namnet på stadens centrala torg, Fristadstorget.

Kommunens område motsvarar socknarna: Barva, Fors, Gillberga, Hammarby, Husby-Rekarne, Jäder, Kjula, Kloster, Lista, Näshulta, Råby-Rekarne, Stenkvista, Sundby, Torshälla, Tumbo, Vallby, Västermo, Ärla och Öja. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. De självständiga städerna Eskilstuna stad och Torshälla stad bildade 1863 stadskommuner.

I området fanns även från 22 februari 1889 Nyfors municipalsamhälle. 1907 inkorporerades Klosters och Fors landskommuner samt Nyfors municipalsamhälle i Eskilstuna stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna: Hällby (av tre tidigare kommuner), Kafjärden (av sex tidigare kommuner), Västra Rekarne (av fyra tidigare kommuner), Husby-Rekarne och Ärla (av vardera två tidigare kommuner). Eskilstuna stad och Torshälla stad bestod som tidigare.

Eskilstuna kommun bildades vid kommunreformen 1971 av de två städerna och de fem landskommunerna.[6]

En rådgivande folkomröstning, som genomfördes i samband med de allmänna valen 2006, blev ett nej till en delning av kommunen. Torshälla har ett visst självstyre genom att kommundelen leds av Torshälla stads nämnd och har en egen kommundelsförvaltning.

Kommunen ingår sedan bildandet i Eskilstuna tingsrätts domsaga.[7]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver ett från en av en vågskura bildad blå stam uppskjutande svart städ med röd sockel, över vilket en ur ett blått moln i övre vänstra sköldhörnet framkommande röd arm svingar en svart slägga.

Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t för Eskilstuna stad 1937. Det är en heraldisk tolkning av ett sigill från 1665. Vid kommunbildningen 1971 upphörde giltigheten av Torshälla stads vapen, fastställt 1947. Även de tidigare landskommunerna Barva och Näshulta hade haft vapen, fastställda 1951 respektive 1946, vars giltighet dock hade upphört redan 1952 i samband med sammanslagningar. Kommunen beslöt att återanvända Eskilstunas vapen och det registrerades hos PRV 1974.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Eskilstuna kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
94 009
1975
  
92 663
1980
  
90 354
1985
  
88 528
1990
  
89 765
1995
  
89 425
2000
  
88 408
2005
  
91 635
2010
  
96 311
2016
  
102 814
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 30 905, eller 30,62 % av befolkningen (hela befolkningen: 100 923 den 31 december 2014).[8]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2010 utgjorde folkmängden i Eskilstuna kommun 96 311 personer. Av dessa var 19 024 personer (19,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den kontinent som deras födelseland tillhör.[9]

Tvåspråkighet[redigera | redigera wikitext]

14 % av Eskilstuna kommuns invånare har minst en förälder som är född i Finland. Av dessa personer med finländsk härkomst uppskattar docent Eric De Geer (Uppsala universitet) att cirka 80 % härstammar från den finskspråkiga folkgruppen i Finland (finnarna) och cirka 20 % härstammar från den svenskspråkiga folkgruppen i Finland (finlandssvenskarna).[10] Kommunen har bland annat finskspråkiga förskolor, en finskspråkig grundskola, Sverigefinska Skolan, finskspråkig äldreverksamhet och medborgarservice på finska. Mot bakgrund av detta inledde kommunen en process för att ingå i ett finskt förvaltningsområde, likt delar av Norrbottens län i dag. Eskilstuna kommun blev samtidigt med 18 andra kommuner den 1 januari 2010 ett finskt förvaltningsområde.[11][12][13]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt (socknar) inom Eskilstuna kommun.

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, (socknar)[14]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det femton tätorter i Eskilstuna kommun (varav en var delad på två kommuner) och tätortsgraden var 88,2 %:[15]

Nr Tätort Folkmängd
1 Eskilstuna &&&&&&&&&&064679.&&&&&064 679
2 Torshälla &&&&&&&&&&&07612.&&&&&07 612
3 Hällbybrunn &&&&&&&&&&&03296.&&&&&03 296
4 Skogstorp &&&&&&&&&&&02860.&&&&&02 860
6 Ärla &&&&&&&&&&&01270.&&&&&01 270
7 Kjulaås &&&&&&&&&&&&0837.&&&&&0837
8 Hållsta &&&&&&&&&&&&0823.&&&&&0823
5 Kvicksund (del av) &&&&&&&&&&&&0773.&&&&&0773
9 Hällberga &&&&&&&&&&&&0612.&&&&&0612
10 Torshälla huvud &&&&&&&&&&&&0492.&&&&&0492
11 Sundbyholm &&&&&&&&&&&&0485.&&&&&0485
12 Alberga &&&&&&&&&&&&0395.&&&&&0395
13 Tumbo &&&&&&&&&&&&0292.&&&&&0292
14 Bälgviken &&&&&&&&&&&&0253.&&&&&0253
15 Ängsholmen &&&&&&&&&&&&0222.&&&&&0222

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Kvicksund var delad på två kommuner: Västerås kommun (995 personer) och Eskilstuna kommun (773 personer).

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

I öst-västlig riktning genomkorsas kommunen av E20 och från nordöst till sydväst av riksväg 56. Från Eskilstuna utgår riksväg 53 söderut och länsväg 214 åt sydväst. Denna förbinds med riksväg 56 av länsväg 230. Reguljära nationella busslinjer med Swebus finns bland annat mot Stockholm, Västerås och Lidköping. Länstrafiken drivs på uppdrag av Sörmlandstrafiken och sammanbinder Eskilstuna med bland annat Strängnäs, Nyköping, Katrineholm, Flen och Äsköping. Inom kommunen körs lokaltrafiken, Citybussen i Eskilstuna, av Transdev. Länstrafiken har Eskilstuna busstation vid centralstationen som nav, medan lokaltrafiken huvudsakligen utgår från Fristadstorget.

Järnvägen Svealandsbanan genomkorsar kommunen i öst-västlig riktning och trafikeras av regionala tåg Stockholm-Eskilstuna-Arboga. I nord-sydlig riktning sträcker sig järnvägslinjen Sala–Oxelösund som trafikeras av regionaltåget Uven-tåget mellan Sala och Linköping. Två stationer med persontrafik ligger i kommunen, Eskilstuna C på Svealandsbanan och Kvicksund på Sala-Oxelösundsbanan. Restiden med tåg från Eskilstuna C till Stockholm är omkring en timme.

Söder om Kjula i östra delen av kommunen ligger Eskilstuna-Kjula flygplats (IATA-kod: EKT, ICAO-kod: ESSU), en tidigare militär flygbas som idag främst används för allmänflyg. Flygplatsen ligger vid Svealandsbanan och E20 och har föreslagits som en möjlig kandidat för utbyggnad till trafikflygplats.

Eskilstuna och Torshälla kanal, som förbinder Eskilstunas hamn med Mälaren, är sedan 1960-talet endast farbar med mycket låga båtar på grund av flera fasta broar som konstruerats längs Eskilstunaån och kanalen. Småbåtsgästhamnar som kan angöras från Mälaren finns i Torshälla, Mälarbaden och Sundbyholm. Farleden på Mälaren mellan Södertälje kanal och Köpings hamn går förbi Kvicksundsbron vid kommunens norra gräns.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Socialdemokraterna har ett starkt stöd i kommunen och har varit det största partiet i samtliga kommunval från 1970 och framåt. Egen majoritet hade partiet under åren 1970-1988 samt under mandatperioden 1994-1998. Näst största parti i kommunfullmäktige var Centerpartiet i valen 1970-1976 och Moderaterna i valen 1979-2014.

Eskilstuna kommun styrs under mandatperioden 2015-2018 av en majoritet bestående av Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet. De tre partierna har totalt 48 mandat i kommunfullmäktige.[16] Den tidigare rödgröna majoriteten bestående av S, V och MP hade endast ett mandats övervikt efter valet 2014 och upplöstes i december 2014 på grund av ett avhopp från Socialdemokraterna.[17]

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Tillträdde Avgick
  Hans Ekström (S) 1 januari 1995[18] 31 december 2010
  Jimmy Jansson (S) 1 januari 2011-[19]

Kommunalråd[redigera | redigera wikitext]

Under mandatperioden 1 januari 2015 till 31 december 2018 har Eskilstuna 8 kommunalråd (5 socialdemokrater och 3 moderater) och 1 oppositionsråd (1 sverigedemokrat).[20][21]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2015–2018
Ordförande
S
Jimmy Jansson
Första vice ordförande
S
Sarita Hotti
Andra vice ordförande
M
Jari Puustinen
Tredje vice ordförande
MP
Ingrid Sermeno Escobar

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav 5 tillhör socialdemokraterna, 4 tillhör moderaterna, 2 tillhör sverigedemokraterna medan miljöpartiet, vänsterpartiet, liberalerna samt centerpartiet har alla 1 ledamot vardera.[22]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Ann-Sofie Wågström
Förste vice ordförande
M
Lars-Olof Lundkvist
Andre vice ordförande
MP
Faisal Hassan
Ordförande Nämnd Första vice ordförande Andra vice ordförande
S
Marie Svensson Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden
M
Madeléne Tannarp
MP
Ingrid Sermeno Escobar
M
Jari Puustinen Barn- och utbildningsnämnden
S
Lars G Linder
L
Niklas Frykman
S
Mona Kanaan Kultur- och fritidsnämnden
S
Annelie Klavins Nyström
V
Anette Stavehaug
S
Geerth Gustavsson Miljö- och räddningstjänstnämnden
M
Ulf Ståhl
V
Alar Kuutmann
M
Göran Gredfors Socialnämnden
S
Nina Tuncer
KD
Lotta Jonsson
S
Sarita Hotti Stadsbyggnadsnämnden
C
Arne Jonsson
V
Joel Hamberg
S
Lars-Göran Karlsson Torshälla stads nämnd
S
Madeleine Sääksjärvi
MP
Magnus Arreflod
M
Hans Gardelin Valnämnden
S
Eva Johansson
KD
Ulla Hallin
S
Anita Neuhaus Överförmyndarnämnden
S
Maj-Britt Magnusson

Överförmyndarnämnden drivs från och med mandatperioden 1 januari 2015 av Eskilstuna kommun tillsammans med Strängnäs kommun. Nämndens ordförande utses av Eskilstuna kommunfullmäktige och vice ordförande av Strängnäs kommunfullmäktige. Nämnden består av 5 ledamöter och 5 ersättare.[23]

Mandatfördelning i Eskilstuna kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SD NYD EP C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 4 43 11 14 7
4 43 11 14 7
79 88,8
70
1973 4 41 16 10 8
4 41 16 10 8
79 91,3
65 14
1976 3 41 14 11 10
41 14 11 10
79 88,9
57 22
1979 4 43 11 10 11
4 43 11 10 11
79 87,6
51 28
1982 4 46 9 5 15
4 46 9 5 15
79 88,6
51 28
1985 4 42 7 12 14
4 42 7 12 14
79 86,2
48 31
1988 4 41 4 6 12 12
4 41 4 6 12 12
79 81,3
47 32
1991 4 37 6 6 9 4 13
4 37 6 6 9 4 13
79 81,2
46 33
1994 6 41 4 4 6 7 1 10
6 41 4 4 6 7 10
79 81,9
41 38
1998 9 36 4 2 2 4 8 14
9 36 4 4 8 14
79 75,23
44 35
2002 8 37 4 4 9 7 10
8 37 4 4 9 7 10
79 74,09
41 38
2006 4 36 4 2 6 6 4 17
4 36 4 6 6 4 17
79 75,73
40 39
2010 4 31 6 8 3 6 3 18
4 31 6 8 6 18
79 79,21
45 34
2014 6 28 6 13 3 4 2 17
6 28 6 13 4 17
79 80,49
46 33
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Eskilstunatrakten är sedan 1600-talet ett centrum i Sverige för smidesindustri och mekanisk industri, och flera av de nuvarande största företagen i kommunen verkar i samma tradition. Bolinder-Munktells stora verkstäder inrymmer idag andra verksamheter, bland annat inom kultur- och idrottsområdet, medan anläggningsmaskintillverkningen idag bedrivs av Volvo Construction Equipment i en modern anläggning i Hällbybrunn strax väster om Eskilstuna. De tio största arbetsgivarna i kommunens näringsliv 2016 var:[24]

  1. Volvo Construction Equipment AB, tillverkar anläggningsmaskiner
  2. Volvo Parts AB, tillverkare av lastbils- och anläggningsmaskinreservdelar
  3. Eskilstuna Energi och Miljö AB, kommunalt energi-, vatten-, fjärrvärme-, fibernäts- och återvinningsbolag
  4. Eskilstuna Kommunfastigheter AB, kommunalt bostadsbolag
  5. Outokumpu Nordic AB, tillverkar rostfria stålprodukter vid Nyby bruk i Torshälla
  6. Transcom AB, callcenterföretag
  7. Assa Abloy AB, låstillverkare
  8. Samhall AB, statligt tjänsteföretag
  9. H&M Hennes & Mauritz AB, har två butiker och sitt svenska centrallager i Eskilstuna
  10. Alfa Laval AB, tillverkar separatorer i Skogstorp

Andra kända företag från trakten är kontorsvaru- och spelkorttillverkaren Öbergs, numera del av Esselte, bordtennis- och leksakstillverkaren Stiga Sports, och Skogaholms bageri, idag del av Fazerkoncernen.

Eskilstuna kommun utsågs 2007 till Årets tillväxtkommun av intresseorganisationen Sveriges kommuner och landsting.[25]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2016”. Statistiska centralbyrån. 17 augusti 2016. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/407449/. Läst 17 augusti 2016. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ ”Eskilstuna 100 000”. Eskilstuna kommun. http://eskilstuna.se/sv/Kommun-och-politik/Eskilstuna-100-000/. Läst 7 mars 2014. 
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Eskilstuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 8 januari 2016)
  9. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Tabell 1.4.3 Utrikes och inrikes födda kommunvis efter födelseland 31 december 2010 enligt indelningen 1 januari 2011
  10. ^ Eric de Geer: Den finska närvaron i Mälarregionen, 2004. En geografisk-statistisk studie om de finsktalande i Sverige. Rapporter från Finskt språk- och kulturcentrum, 2. Eskilstuna. Mälardalens högskola (svenska)
  11. ^ ”Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. Notisum AB. 11 juni 2009. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20090724.htm.  (svenska)
  12. ^ ”Förvaltningsområden”. Minoritet.se. 21 december 2009. http://minoritet.prod3.imcms.net/1057. Läst 29 december 2009. 
  13. ^ ”Områden för finska”. Minoritet.se. 28 december 2009. http://minoritet.prod3.imcms.net/1077. Läst 29 december 2009. 
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2010
  16. ^ Eskilstuna.se: Ny mandatperiod 2015-2018 Läst 8 januari 2016
  17. ^ Österman, Marie (16 januari 2015). ”Dagarna som skakade stadshuset”. Eskilstuna-Kuriren. http://ekuriren.se/nyheter/eskilstuna/1.2906936-dagarna-som-skakade-stadshuset. Läst 29 februari 2016. 
  18. ^ Eskilstuna.se: Personhistorik: Ekström, Hans Läst 8 januari 2016
  19. ^ Eskilstuna.se: Personhistorik: Jansson, Jimmy Läst 8 januari 2016
  20. ^ Eskilstuna.se: Kommunalråd Läst 8 januari 2016
  21. ^ Eskilstuna.se: Oppositionsråd Läst 8 januari 2016
  22. ^ Eskilstuna.se: Kommunstyrelsen Läst 8 januari 2016
  23. ^ Eskilstuna.se: Överförmyndarnämnden Läst 8 januari 2016
  24. ^ ”Fakta om näringslivet - Statistik”. Eskilstuna.se. Eskilstuna kommun. http://www.eskilstuna.se/sv/Naringsliv-och-arbete/. Läst 16 augusti 2016. 
  25. ^ ”Eskilstuna är Årets tillväxtkommun”. Sveriges kommuner och landsting. 15 mars 2007. http://www.skl.se/artikel.asp?A=45062&C=361. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]