Fiholm, Södermanland

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Uppslagsordet ”Fiholms slott” leder hit. För säteriet och fideikommisset i Västmanland, se Fiholm, Västmanland.
Fiholms huvudbyggnad.

Fiholm är ett slott vid Mälaren i Jäders socken, Eskilstuna kommun.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Fiiholm avbildat i Suecia-verket 1695.
Fiholms stenladugård.

Fiholms gods nämns för första gången 1275 i och med att kung Valdemar Birgersson daterade ett brev i "Fyæholm" den 5 februari 1275. Fiholm såldes den 15 juni 1403 till drottning Margareta av riddaren Ivar Nilsson och hans syster Cecilia. Redan året efter, 1404, donerades Fiholm av Erik av Pommern till Johanniterklostret i Eskilstuna.

År 1562 erhöll riksrådet Gabriel Kristiernson Oxenstierna Fiholm som förläning av kung Erik XIV.

När Axel Oxenstierna år 1617 ärvde Fiholm, planerade han att uppföra ett slott. Han anlitade bland annat Nicodemus Tessin den äldre och två ståtliga flygelbyggnader i fransk-holländsk renässansstil byggdes och stod färdiga 1642. Själva huvudbyggnaden ritades 1642 av den franske arkitekten Simon de la Vallée i holländsk renässansstil, men den blev aldrig uppförd. En bidragande orsak kan ha varit att Simon de la Vallée hastigt avled 1642 efter att ha blivit nedstucken av överste Erik OxenstiernaStortorget i Stockholm. Inte heller anlades renässansträdgården ner mot Sörfjärden av Mälaren.

Slottet köptes 1784 av Joakim Beck-Friis. Han gjorde egendomen till fideikommiss tillsammans med Börringekloster i Skåne. År 1791 lät Gustav III utnämna fideikommissen till grevskap, det enda i Sverige.


Till gården hör flera grupper arbetarbostäder, huvudsakligen uppförad under 1800-talet. Bland de äldsta märks de timrade, panelade och rödmålade husen för trädgårdsmästaren, mjölaren och smeden samt den så kallade "Knolburen" där godset ogifta drängar bodde. Under slutet av 1800-talet uppfördes Långbygget, Änkehuset och Stenhuset tre arbetarbostäder med tillhörande lång vedbodslänga samt den ljusputsade Fiskarstugan invid Sörfjärden. Huvuddelen av godsets ekonomibyggnader härrör även de från slutet av 1800-talet. Sydost om slottsflyglarna invid allén mot Bränne ligger vid Kvarnbacken ett par arbetarlängor samt grunden efter Fiholms väderkvarn. Längre ut ligger Fiholmsby, en gårdanläggning från början av 1900-talet.[1]

Verksamheten idag[redigera | redigera wikitext]

Fiholm såldes 1907 av Corfitz Beck-Friis, varvid fideikommissnaturen överfördes på kapital. Egendomen har därefter styckats. Dessförinnan omfattade Fiholm i socknarna Jäder, Kjula samt Barva 29 113/220 mantal. Ägare till återstoden av Fiholm (6 1/4 mantal) blev kabinettskammarherre Eric Hallin. I dag ägs slottet av Charlott och Göran Mörner.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kulturhistoriskt värdefulla miljöer i Södermanland, artikel i Sörmlandsbygden 1988:2

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]