Robert Sundelin

Från Wikipedia
För hans son med samma tilltalsnamn, se Robert Sundelin den yngre.
Robert Sundelin
Född24 mars 1847
Vilhelmina socken, Lappland
Död5 maj 1896 (49 år)
Uppsala
BegravningsplatsUppsala gamla kyrkogård
Utbildningfilosofie doktor, docent i teologi
Alma materUppsala universitet
Yrke/uppdragKyrkoherde, domprost,
professor i moralteologi och dogmatik,
Redaktör för Kyrklig tidskrift
MakaCharlotta Matilda Sundelin (född 1856; född Jonzon)
BarnKarin Lotten Irene Sundelin (född 1884)
Nils Gustaf Uno Sundelin (född 1886)
Robert Uno Johannes Sundelin (född 1887)
Karl Gustav Uno Sundelin (född 1889)
Lotten Laura Elisabet Sundelin (född 1891)
Fredrik Sundelin (född 1894)
FöräldrarCatharina Lovisa Grönlund (född 1816 i Stensele, Västerbotten)
Uno August Sundelin (1811-1881)
SläktingarJohan August Immanuel Sundelin (1841-1909), bror)
Jonas Oskar Engelbrekt Sundelin (1849-1902), bror
Per Alfred Niklas Sundelin (1838-1914), bror
Karl Axel Fritiof Sundelin (1842-1897), bror
Herman Rickard Leopold Sundelin (1845-1881), bror
Elise Augusta Sundelin (f. 1852), syster
Ernst Emanuel Sundelin (1855-1906), bror

Uno Robert Ferdinand Sundelin, född 24 mars 1847 i Vilhelmina i Lappland, död 5 maj 1896 i Uppsala, var en svensk teolog.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter studentexamen vid Umeå högre allmänna läroverk 1866 blev han student vid Uppsala universitet 1867. Sundelin blev 1872 filosofie kandidat, promoverades samma år till filosofie doktor samt avlade 1876 teologie kandidatexamen och 1879 pastoralexamen. 1876 förordnades han till docent i teologiska prenotioner samt blev 1878 prästvigd. Under åren 1877-81 var han teologiska fakultetens stipendiat och under samma år medlem av examenskommissionen för de praktisk-teologiska övningarna; 1877-78 var han den teologiska fakultetens notarie. 1881 utnämndes han till extra ordinarie professor i dogmatik och moralteologi och 1886 till professor i kyrkohistoria. 1890 blev han förste teologie professor och domprost i Uppsala. Vid jubelfesten i Uppsala 1893 promoverades han till teologie doktor. 1895 deltog han i uppsättandet av Kyrklig tidskrift, och var dess medredaktör till sin död.

Utöver att han 1890 blev domprost i Uppsala, var han även (från 1906) kyrkoherde i Vaksala församling. Dessförinnan hade han även tjänstgjort som kyrkoherde i Ramsta, Hagby och Danmarks församlingar.

Enligt Lena Milton "ansågs [Uno Robert Ferdinand S.] i hög grad ha påverkat fromhetslivet inom sin tids nya prästgeneration". Dessutom arbetade han med Ebba Boström (grundare av Samariterhemmet i Uppsala) för att få fler diakonissor anställda i Svenska Kyrkans församlingar. Och, likt sin bror Manne Sundelin, var han starkt engagerad i att utveckla och bedriva individuell själavård.

Robert Sundelin är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[1]

Bibliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

  • (1872) Om svenska kyrkans och statens förhållande till hvarandra. Libris 3099980
  • (1873) Om de svenska lappmarksprivilegierna från statsrättslig och statsekonomisk synpunkt : med anledning af Kongl. Maj:ts nåd. proposition till Riksdagen 1873, angående bevillningstaxerings införande i Vester- och Norrbottens läns lappmarker. Libris 2146947
  • (1878) Svenske Palestinafarare och deras betydelse för Palestinavetenskapen. Libris 1600821
  • (1879) Mosaismens teologi och antropologi : företrädesvis ur etisk synpunkt. Libris 2932611
  • (1880) Framställning och granskning af Luthers sociala etik. 1, Familjen. Libris 1785876
  • (1880) Om Luthers statsekonomiska åsikter
  • (1885) Om bibelordets ställning till den sociala frågan
  • (1886) Svedenborgianismens historia i Sverige under förra århundradet. Libris 547022
  • (1887) Lärobok i teologisk etik : den allmänna delen, utarb. i kritisk anslutning till Martensens system. Libris 1626693
  • (1892) Om en bättre församlingsvård inom den svenska kyrkan. Libris 1752431

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sundelin, Robert på SvenskaGravar.se

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Einar Löfstedt
Inspektor för Norrlands nation
1889–1896
Efterträdare:
Harald Hjärne