Rosenmås

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rosenmås
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Ross's Gull (Rhodostethia rosea).jpg
Adult i vinterdräkt
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Vadarfåglar
Charadriiformes
Underordning Måsfåglar
Lari
Familj Måsfåglar
Laridae
Släkte Rhodostethia
MacGillivray, 1842
Art Rosenmås
R. rosea
MacGillivray, 1824
Vetenskapligt namn
§ Rhodostethia rosea
Synonymer
Larus roseus
Adult i sommardräkt
Adult i sommardräkt
Hitta fler artiklar om fåglar med

Rosenmås (Rhodostethia rosea) är en liten mås som häckar i Arktis.[2]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Kollage av bilder med rosenmåsar.

Rosenmåsen häckar i de arktiska regionerna. Dess exakta häckningsområden är ofullständigt kända.[3] Främsta häckningsområdet finns i arktiska Ryssland, i nordöstra Sibirien, mellan floderna Jana och Kolyma. En mindre population häckar också på Grönland och i norra arktiska Kanada. Den förekommer också under häckningstid i norra Japan och Kina men dessa utgörs mest av subadulta individer.[3]

Under hösten flyttar den bara korta distanser söderut men de flesta individer av populationen stannar i nordliga breddgrader och övervintrar på packisens yta. Enstaka fåglar når tempererade områden som nordvästra Europa. Viss individer har observerat mycket längre söderut som exempelvis vid sjön Salton Sea, Kalifornien, Nordamerika och i Spanien[3] och Italien[3] i Europa, men liknande förflyttningar är mycket sällsynta.

Rosenmås i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige är rosenmåsen en mycket sällsynt gäst med sammanlagt 25 fynd till och med 2014. Fågeln har setts i hela landet, från Torne Lappmark till Malmö, men med över hälften av fynden på västkusten.[4]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Denna lilla fågel liknar dvärgmåsen i storlek och fjäderdräkt. Rosenmåsen är dock lite större och har lite längre vingar. Under sommaren är adulta fåglar grå på ovansidan och vita på buken. Den är rosa på bröstet och har en svartaktig halsring. Vintertid är den vitare på bröstet och den svarta halsringen saknas så när som på en svart fläck bakom ögat. Det tar två år för en juvenil mås att utveckla adult fjäderdräkt.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Rosenmåsen häckar i mycket lösa kolonier blandade med andra fågelarter. Boet består av en uppskrapad grop direkt på marken. Honan lägger två till tre ägg som ruvas av båda föräldrar i 21-23 dygn.[3] Paren lever i monogama förhållanden.[3] Arten lever i häckningsområdet mest av insekter, medan under flyttning och vintertid intar den småfisk och ytlevande marina invertebrater som plankton, kräftdjur, mollusker och snabelsäcksmaskar.[1]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Rosenmåsen placeras vanligen som ensam art i släktet Rhodostethia. DNA-studier visar att rosenmåsens närmaste släkting är dvärgmåsen (Hydrocoloeus minutus, tidigare Larus minutus).[5]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten anses inte hotad och kategoriseras som livskraftig (LC).[1] Den har ett stort häckningsområde som uppskattas till 50,000-100,000 km², och populationen uppskattas uppgå till 25,000-100,000 individer.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkig Wikipedia.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] BirdLife International (2004) Rhodostethia rosea i: IUCN 2008. 2008 IUCN Red List of Threatened Species. <www.iucnredlist.org>. Läst 1 februari 2009.
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  3. ^ [a b c d e f] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  4. ^ Rosenmås, Sveriges ornitologiska förenings raritetskatalog.
  5. ^ Sternkopf, V. (2011), “Molekulargenetische Untersuchung in der Gruppe der Möwen (Laridae) zur Erforschung der Verwandtschaftsbeziehungen und phylogeographischer Differenzierung”, Ph.D. Dissertation, Ernst Moritz Arndt University of Greifswald.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom