Rostgumpad timalia
| Rostgumpad timalia Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Marktimalior Pellorneidae |
| Släkte | Malacocincla |
| Art | Rostgumpad timalia M. abbotti |
| Vetenskapligt namn | |
| § Malacocincla abbotti | |
| Auktor | Blyth, 1845 |
| Synonymer | |
| |
 | |
Rostgumpad timalia[2] (Malacocincla abbotti) är en vida spridd syd- och sydostasiatisk tätting i familjen marktimalior.[3]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Rostgumpad timalia är en 17 centimeter lång fågel med kort stjärt och kraftig, lång näbb, vilket gör att den ser framtung ut. Strupen och bröstet är vita och ofläckade. Över ögat och fram till näbben syns ett grått ögonbrynsstreck och en grå tygel. Ovansidan är brun, med rostfärgade övre stjärttäckare och stjärt. Flankerna och undre stjärttäckarna är rostbruna.[4]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Rostgumpad timalia delas in i åtta underarter:[5]
- abbotti – södra Myanmar till Thailand, nordvästra Malackahalvön och Merguiarkipelagen
- krishnarajui – östra Indien (östra Ghats i norra Andhra Pradesh)
- williamsoni – Thailand (östra delen av sydvästra platån) och nordvästra Kambodja
- obscurior – kustnära sydöstra Thailand (Chon Buri-provinsen till Trat), Ko Kut Island
- altera – centrala Laos och centrala Vietnam
- olivacea – thailändska halvön och Malackahalvön till östra Sumatra
- sirense – Borneo, Matasiri och Belitungöarna
- baweana – Bawean (Javasjön)
Släktestillhörighet
[redigera | redigera wikitext]Arten placeras traditionellt i släktet Malacocincla, men genetiska studier[6] visar att den står nära bland annat kortstjärtad smygtimalia och variabel karsttimalia, båda traditionellt i Napothera. Flera taxonomiska auktoriteter har flyttat båda grupperna till släktet Turdinus som antogs vara närbesläktat, även om inga av dess arter testats genetiskt. Senare studier[7] har dock visat att de endast är avlägset släkt, varvid rostgumpad timalia med släktingar återförts till Malacocincla.[3]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Rostgumpad timalia trivs i snår i fuktskog.[4] Fågeln lever av insekter och små ryggradslösa djur som den fångar med långsamma, men bestämda rörelser i förnan.[8] Den ses ensam eller i par.[8]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ganska vanlig i stora delar av sitt utbredningsområde, dock väldigt sällsynt och lokal i det mesta av Nepal och sällsynt i Bhutan.[9]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Artens vetenskapliga namn är en hyllning till John Richard Abbott (1811-1888), överstelöjtnant i brittiska armén och assisterande kommissionär i Arakan, Burma 1837-1845.[10] Tidigare kallades den Abbotts timalia även på svenska, men tilldelades 2024 ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Malacocincla abbotti Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 1 september 2015.
- ^ [a b] BirdLife Sverige (2024) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.
- ^ [a b] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
- ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
- ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
- ^ [a b] Collar, N. & Robson, C. (2018). Abbott's Babbler (Malacocincla abbotti). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59511 21 oktober 2018).
- ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
- ^ Jobling, J. A. (2015). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2015). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Abbotts timalia.
Wikispecies har information om Turdinus abbotti.
|