Rostov-na-Donu

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 47°14′00″N 39°43′00″Ö / 47.23333°N 39.71667°Ö / 47.23333; 39.71667
Rostov-na-Donu
Ростов-на-Дону
Stad
Vy över Rostov-na-Donu.
Vy över Rostov-na-Donu.
Rostov-na-Donu flag.svg
Flagga
Coat of Arms of Rostov-na-Donu.png
Stadsvapen
Land  Ryssland
Federalt distrikt Södra federala distriktet
Oblast Rostov oblast
Flod Don
Koordinater 47°14′00″N 39°43′00″Ö / 47.23333°N 39.71667°Ö / 47.23333; 39.71667
Area 348,50 km²[1]
Folkmängd 1 114 806 (1 januari 2015)[2]
Befolkningstäthet 3 199 invånare/km²
Grundad 1749
Borgmästare Mikhail Chernyshyov
Tidszon UTC (UTC+3)
Postnummer 344000-344999
Riktnummer +7 863
GeoNames 501175
Blank map of Russia-geoloc.svg
Red pog.svg
Webbplats: Rostov-na-Donus officiella webbplats

Rostov-na-Donu (ryska: Ростов-на-Дону), ibland Rostov vid Don på svenska, är en stad i sydvästra Ryssland nära gränsen till Ukraina med cirka 1,1 miljon invånare. Staden ligger vid floden Don, 45 kilometer från dennas utlopp i Taganrogviken i Azovska sjön. Den är huvudort i Rostov oblast. Nära Rostov-na-Donu ligger städerna Novotjerkassk (åt nordöst), Azov (åt sydväst, nedströms Don, nära utloppet) och Taganrog (västerut, vid Taganrogviken).

Staden är ett av de största industriella, jordbruks-, vetenskapliga och kulturella centra i södra Ryssland. Rostov-na-Donu är ett viktigt transportnav och har en betydande hamn vid Don. Bland näringar märks kemisk, jordbruks-, textil- och livsmedelsindustri samt oljeraffinaderi. Staden har flera universitet, det äldsta grundat 1869.

Orten grundades 1749 som en tullstation. Den befästes snabbt och utvecklades till ett betydande fort, uppkallat efter Dmitrij Rostovskij år 1761. Den fick stadsrättigheter 1796.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Det lokala fotbollslaget FC Rostov kommer härifrån. De spelar i den ryska högstaligan, Ryska Premier League. De är ofta i den högsta divisionen men de har aldrig vunnit den.

Stadsdistrikt[redigera | redigera wikitext]

Rostov-na-Donu är indelat i åtta stadsdistrikt.

Stadsdistrikt Invånarantal 9 oktober 2002[3] Invånarantal 14 oktober 2010[4] Invånarantal 1 januari 2015[2]
Kirovskij 69 024 65 987 64 702
Leninskij 81 827 78 446 81 489
Oktiabrskij 153 652 160 591 167 358
Pervomajskij 166 639 175 822 183 736
Proletarskij 132 276 122 174 119 124
Sovetskij 166 194 170 279 179 287
Vorosjilovskij 203 356 212 848 216 269
Zjeleznodorozjnyj 95 299 103 114 102 841
TOTALT 1 068 267 1 089 261 1 114 806

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Federalnaja Sluzjba Gosudarstvennoj Statistiki; Baza dannych pokazatelej munitsipalnych obrazovanij Databas över ryska administrativa enheter. Läst 29 augusti 2010.
  2. ^ [a b] ЧИСЛЕННОСТЬ ПОСТОЯННОГО НАСЕЛЕНИЯ РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ ПО МУНИЦИПАЛЬНЫМ ОБРАЗОВАНИЯМ на 1 января 2015 года (komprimerad fil, .rar) Invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2015. Läst 25 augusti 2015.
  3. ^ Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda (excelfil) Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. Läst 29 augusti 2010.
  4. ^ ЧИСЛЕННОСТЬ НАСЕЛЕНИЯ РОССИИ, ФЕДЕРАЛЬНЫХ ОКРУГОВ, СУБЪЕКТОВ РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ, РАЙОНОВ, ГОРОДСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ, СЕЛЬСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ – РАЙОННЫХ ЦЕНТРОВ И СЕЛЬСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ С НАСЕЛЕНИЕМ 3 ТЫСЯЧИ ЧЕЛОВЕК И БОЛЕЕ (excelfil) Invånarantal i Rysslands administrativa enheter samt alla samhällen med över 3 000 invånare vid folkräkningen den 14 oktober 2010. Läst 16 december 2012.