Azovska sjön

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Satellitfotografi över Azovska sjön.

Azovska sjön, även Azovska havet (ryska: Azovskoe more) är ett bihav till Svarta havet öster om halvön Krim som har sitt namn efter staden Azov som ligger invid Taganrogviken i dess nordöstra hörn.[1]

Azovska sjön har en total yta på omkring 37 600 km²[2][1]; dess öar har en total yta på 108 km².[1] Den hänger samman med Svarta havet genom sundet vid Kertj och betraktas ofta som en av dess vikar. Sjön är grund, med ett maxdjup på omkring 14 meter och ett genomsnittligt djup på omkring 7 m är det världens grundaste hav.[2] Bottnen består mest av sand, lera och musselkalk.[1] Vattnet har låg salthalt, 10–12 psu i de centrala delarna av sjön. I Tanganrogviken i sjöns nordöstra ände är salthalten ännu lägre, endast 2–7 psu. I Kertjsundet i söder är salthalten högre, 12-14 psu.[3]

Bland de mer än 20 floder som mynnar i Azovska sjön märks Don och Kuban.[1] På den sydöstra sidan av Azovska sjön märks Temrjukbukten och på den västra sidan märks det så kallade Sivasj, "den ruttna sjön", en saltsjö som genom en lång, smal och sandig landtunga skiljes från den större Azovska sjön och som har en helt annan karaktär än denna med mycket saltaktigt vatten.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Asovska sjön i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
  2. ^ [a b] Sea of Azov i Encyclopædia Britannica
  3. ^ Climatological Atlas of the Sea of Azov. National Oceanographic Data Centre.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]