Rudbeck

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För skolor som brukar kallas "Rudbeck", se Rudbecksskolan.
Rudbeck
Ursprung Nordslesvig i Danmark
Förgrenad ur släkten Rudbeckius
Stamfar Olof Rudbeck den yngre
Adlad 1719
Utgrenad i Friherrliga ätten Rudbeck
Sverige Sveriges Riddarhus
Introducerad 1720
Grad adlig ätt nr: 1637
Länk URL Sida på riddarhuset.se
Friherrliga ätten Rudbeck
Förgrenad ur Adliga ätten Rudbeck (ovan)
Upphöjd 1771 på Stockholms slott av Gustav III
Stamfar Thure Gustaf Rudbeck (1714–1786)
Sverige Sveriges Riddarhus
Introducerad 1776
Grad friherrlig ätt nr: 282
Länk URL Sida på riddarhuset.se
† Utslocknad
Utslocknad 1903, fortlever möjligen i Sydamerika
Svärdssidan 1903
Rudebeck
Förgrenad ur släkten Rudbeckius
Stamfar Paul Rudebeck
Adlad 1675
Sverige Sveriges Riddarhus
Introducerad 1675
Grad Adlig ätt nr: 872

Rudbeck, Rudebeck, von Rudbeck, är en dansk släkt med ursprung från Nordslesvig i Danmark, förgrenad ur släkten Rudbeckius. Släkten inflyttade till Sverige under 1500-talet och utgrenad i svenska adelsätter,

Den äldsta kända stamfadern är en Jens Lorentsen som levde under 1400-talet i Hoptrups socken i Nordslesvig. Släkten kom till Sverige med Johan Pedersson Rudbeck (15501603), som blev stadsskrivare i Örebro. Hans hustru var Christina Bose, dotter till kyrkoherden Petrus Laurentii Bose. Deras söner var skalden Petrus Rudbeckius, skolmannen Jacob Rudbeckius och biskopen Johannes Rudbeckius.

Att släkten påverkat Sveriges utbildningsväsen, visar sig bland annat i att flera skolor är uppkallade efter släktmedlemmar, förutom ovan nämnda, även Rudbeckianska gymnasiet, Rudbecksskolan i Sollentuna, Rudbecksskolan i Örebro och Rudbecksgymnasiet i Laholm.

Blomman rudbeckia är uppkallad efter Olof Rudbeck d.y., av hans elev Carl von Linné.

Johannes Rudbeckius släktgren[redigera | redigera wikitext]

Johannes Rudbeckius var gift två gånger, men fick bara barn i sitt andra äktenskap med Magdelna Hising, dotter till Carolus Olai Hising och Cecilia Hintze och släkt med adelsätten Hisinger. De fick elva barn, varav fem söner: professorerna Olof Rudbeck d.ä. och Johannes Rudbeckius d.y., assessorn vid hovrätten Paul Rudebeck samt biskoparna Nicolaus Rudbeckius och Petrus Rudbeckius, den senare även professor. En dotter var gift med prästeståndets riksdagsman, rektorn för Västerås gymnasium Ericus Andreæ Salamontanus.

Johannes Rudbeckius d.y:s släktgren[redigera | redigera wikitext]

Johannes Rudbeckius d.y. var gift med Catharina Sidenia, dotter till professorn Daniel Sidenius. En av deras söner, Daniel Rudbeck, var assessor i Reval. Daniel Rudbeck visade ett släktträd skrivet år 1588 på pergament som anförde att han – och därmed alla andra i släkten – på raka fädernet skulle härstamma från den medeltida frälseätten Rudbaeck från Holstein via Peder Oxe Rudbeck (levde 1435). I bevisningen för detta anförde Rudbeck också att Johannes Rudbeckius, hans farfar, hade använt samma sigill som Peder Oxe Rudbeck, vilket en dansk vapenbok kunde belägga. Av denna orsak naturaliserades han som svensk adelsman år 1698, och introducerades på nummer 1366, men som barnlös slöt han själv sin ätt.

Daniel Rudbecks släkthärledning togs länge för sanning, dock var det ingen annan i släkten som naturaliserades utan de som blev svensk adel, adlades. I Gabriel Anreps ättartavlor har geneologin ännu inte utmönstrats, och som anfader anges Peder Oxe Rudbecks far, riddaren Oxe Oxesson. Den senares ättlingar skulle enligt Anrep ha varit bosatta i Hoppetorp (Hopterup) och varit riddare. Släkten var bevisligen från Hoptrup och besatt den kungliga fastegården Rudebæk, som anfadern Peder Jensen fick fastebrev på 1547 genom äktenskap.[1] Peder Jensen var son till den Jens Lorentsen som numera tas för ättens stamfader.

Petrus Rudbeckius släktgren[redigera | redigera wikitext]

Petrus Rudbeckius var gift med Margareta Stiernhöök, dotter till Johan Stiernhöök och Catharina Appelbom. Deras son, häradshövding Carl, adlades 1692 på namnet von Rudbeck och introducerades på nummer 1252. Hans hustru var Märta Christina Lindeberg och de fick flera barn. Ingen manlig ättling överlevde dock fadern varmed Petrus von Rudbeck själv slöt sin adliga ätt på svärdssidan.

Olof Rudbeck d.ä:s släktgren[redigera | redigera wikitext]

Olof Rudbeck d.ä. var gift med Vendela Lohrman, dotter till Thomas Lohrman och av samma släkt som den adliga ätten Lohreman. Ett av deras barn Olof Rudbeck d.y. adlades 1719 och introducerades på Riddarhuset på nummer 1637.

Olof Rudbeck den äldres son, Olof Rudbeck den yngre adlades 1719 med namnet Rudbeck och introducerades på Riddarhuset på nummer 1637. Hans första hustru var Catharina Göeding, släkt med von Göeding, den andra Anna Catharina Schönström, och den tredje Charlotta Rotenburg. Den senare hustrun var hans släkting på hennes möderne.

En son i första äktenskapet, kaptenen Olof Rudbeck var gift med en syster till en Bureättling som adlades Törnstierna. Deras son, Thure Gustaf Rudbeck (1714–1786), upphöjdes till friherre 1771 tillsammans med en farbror från farfaderns tredje äktenskap, hovmarskalken Adolf Rudbeck (1726-1801). En sonson till den senare var Thure Gustaf Rudbeck (1806–1876). Den friherreliga grenen introducerades på nummer 282. Den fortlevnade friherrliga grenen utgår från Thure Gustaf Rudbeck (1714–1786).

Paul Rudbecks släktgren[redigera | redigera wikitext]

Paul Rudebeck (1632-1687) var gift med Margareta Nentzelia, dotter till hovpredikanten Segericus Nentzelius. Han adlades år 1675 på namnet Rudebeck och introducerades på nummer 872.[2]

Personer ur släkten[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hvor stammer slægten fra ? Arkiverad 4 juni 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Adelsvapen. Rudebeck nr 872, Tab. 5.