Adolf Rudbeck

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Adolf Rudbeck, född 9 februari 1726 i Uppsala,[1] död 23 augusti 1801Jakobsbergs gård i Järfälla socken, Stockholms län, var en svensk friherre och hovmarskalk.

Släktförhållanden[redigera | redigera wikitext]

Porträtt av Olof Rudbeck den yngre, far till Adolf Rudbeck. Oljemålningen finns i Uppsala universitetsbibliotek.
Porträtt av Olof Rudbeck den äldre, farfar till Adolf Rudbeck. Oljemålning från år 1696 av Martin Mijtens den äldre).

Adolf Rudbeck var son till naturhistorikern och språkforskaren, professor Olof Rudbeck den yngre (1660-1740)[2] och hans tredje hustru Charlotta Rotenburg (1691-1761). Modern, som var tyska, var född 1691 och dog 1761 i Hässelby i Börje socken i Ulleråkers härad i Uppland.[3]. Adolf Rudbeck var således sonson till vetenskapsmannen Olof Rudbeck den äldre (1630-1702)[4], medicine professor i Uppsala. Hans far Olof Rudbeck den yngre adlades Rudbeck 1719, sju år före Adolf Rudbecks födelse.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Vid 5 års ålder började Adolf Rudbeck sina skolstudier i Uppsala 7 augusti 1731. Vid 15 års ålder skrev han in sig i Uppsala 1741 och fortsatte sina studier där. Därefter fortsatte han sedan i militärtjänst något år som volontär vid livgardet, då han var förare vid Jämtlands regemente samma år, 1742 blev han korpral vid Livregementet till häst. Det militära äldre förbandet Livregementet till häst var då förlagt till Stockholms garnison i Stockholm. Han blev dock inte officer, utan kom istället till hovet.

Kammarherre och hovmarskalk 1742-1770[redigera | redigera wikitext]

Samma år som han blev korpral, 1742, kom han till hovet hos kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika. 12 augusti 1750 blev han hovjunkare och 2 april 1757 avancerade han till kammarherre, och då han var 44 år gammal blev han 26 februari 1770 hovmarskalk.

Äktenskap och familj[redigera | redigera wikitext]

Görvälns slott i Järfälla på 1870-talet, där familjen Rudbeck i 22 år var bosatta, åren 1774-1796.

Adolf Rudbeck gifte sig vid 25 års ålder 23 oktober 1751 i Årsta slott i Österhaninge sockenSödertörn i Södermanland med den ett halvår yngre friherrinnan Sigrid Eva Stromberg (Eva Stromberg), som också precis hade fyllt 25 år. Hon var född 13 september 1726 på Hässelby gård i Tuna socken i Uppland, död 21 juni 1800 i Stockholm. Hon var dotter till kammarherren friherre Ulrik Alexander Stromberg (1691-1767) och hans första fru friherrinnan Barbro Fleming af Liebelitz.

Barn[redigera | redigera wikitext]

Rudbeck var gift två gånger.
1. Adolf Rudbeck gifte sig första gången 23 oktober 1751 med Sigrid Eva Stromberg (1726-1800). Några av barnen var födda på Boxholms säteri, en bruksort vid Svartån i Ekeby socken i Östergötland, som Rudbeck senare ägde åren 1770-1779. Några av de andra barnen var födda på Hässelby gård, en herrgård i Tuna socken i Uppland, som hans hustru Sigrid Eva Stromberg ärvde år 1767.
De fick 11 barn:

  • Olof Ulrik, född 10 september 1752 i Bollstavik, Tuna. Död 2 januari 1753.
  • Barbro Charlotta, född tvilling 24 september 1754 i Boxholm, Ekeby socken. Stiftsjungfru. Död ogift 4 september 1811 på Kersö, Ekerö.
  • Adolf Fredrik, född tvilling 24 september 1754 i Boxholm, Ekeby socken. Överstelöjtnant. Död 10 september 1825 i Alunda. Gift 16 november 1786 i Styngsberg, Tierp, med Ulrika Charlotta Söderhielm, född 15 december 1766, död 19 februari 1815 i Sala.
  • Carl Fredrik, född 21 september 1755 i Alunda. Major. Död 25 oktober 1814 i Stockholm.[5]
  • Ulrik Alexander, född 21 december 1756 i Kydingeholm, död 17 maj 1757 i Tuna socken.
  • Sigrid Ulrika, född 16 januari 1758 i Tuna socken. Stiftsjungfru. Död 17 januari 1784 på Sveaborg. Gift, 23 år, 11 januari 1781 på Görvälns slott i Järfälla socken, Stockholms län med sin halvkusin, överstelöjtnanten Carl Paco Hård af Segerstad (1747-1815), 28 år, i hans 1:a gifte. Han var halvkusin till Sigrid.
  • Fredrika Christina, född 10 augusti 1759 i Tuna socken. Stiftsjungfru. Död 9 januari 1804 i Stockholm. Gift, 22 år, 28 januari 1781 på Görvälns slott i Järfälla socken med protokollssekreteraren friherre Carl Gripenstierna (1755-1817), 26 år. Han var godsägare. 16 år efter bröllopet var han delägare och brukare på Görväln.
  • Alexander, född 21 december 1761 i Tuna socken, död 26 januari 1779 på Bornholm.
  • Hedvig Johanna, född 26 juni 1763 i Tuna socken. Stiftsjungfru. Död 15 januari 1782 i Linköping. Gift, 26 år, 26 november 1780 på Görvälns slott i Järfälla socken med majoren, greve Carl Emil Cronhielm af Hakunge (1752-1806), 28 år, i hans 1:a gifte. Han var systerson till Pehr Carlskölds (1718-1765) kvarlevande änka, Virginia Sofia Adlerberg, nu omgift friherrinna Stackelberg. Sofia Adlerberg var dotter till Olof Adlerberg, som var ägare till Säby gård och Jakobsbergs gårdar i Järfälla åren 1749-1757. Pehr Carlsköld var ägare till Görvälns slott i Järfälla åren 1752-1759.
  • Ture Gustaf, född 15 juni 1766 Hässelby gård i Tuna socken. Död 1 augusti 1766 Hässelby gård, Tuna socken.
  • Henrietta, född 28 november 1768. Stiftsjungfru. Död 25 augusti 1808 i Stockholm. Gift, 24 år, 29 maj 1792 på Görvälns slott i Järfälla socken med överjägmästaren Carl Fredrik Uggla (1761-1843), 31 år, i hans 1:a gifte.

2. Adolf Rudbeck gifte sig andra gången 1801 med statsfrun hos änkedrottning Lovisa Ulrika, friherrinnan Christina Rålamb (1748-1824) i hennes andra gifte. Rudbeck själv hade varit kammarherre hos Lovisa Ulrika sedan 1742, och från 1770 var han hovmarskalk hos änkedrottning Lovisa Ulrika. Adolf Fredrik avled 1771 Christina Rålamb var gift första gången 20 november 1766 i Stockholm med översten greve Axel Fredrik Cronhielm af Hakunge (1726-1773) i hans tredje gifte. Hon var född år 1748 i Högsjö och död 2 oktober 1824, hon var dotter till hovmarskalken friherre Hans Gustaf Rålamb (1716-1790) och Catharina Magdalena Boij.[6][7]

Blev ägare till Hässelby gård i Tuna socken i Uppland 1767[redigera | redigera wikitext]

Av sin första svärfar, Ulrik Alexander Stromberg fick Rudbeck ärva Hesselby herrgård i Tuna socken i Uppland, som han skrev sig till och senare även Lydinge Säteri i Alunda, strax nordost om Uppsala.

År 1767 ärvde Adolf Rudbecks hustru Sigrid Eva Stromberg (1726-1800) Hässelby herrgård (äldre stavning Hesselby) i Tuna socken i nuvarande Uppsala kommun i Uppland. På egendomen, som ligger 35 km nordöst om Uppsala, bedrevs jordbruk och skogsbruk samt fastighets- och viltförvaltning. Under 1600- talet kom godset i släkten Flemings ägo och innehades vid sekelskiftet 1700 av kammarrådet Johan Casimir Fleming af Liebelitz (1660-1714). Denne var ägare av flera stora slott och gods. Han var ägare av bland annat Borrlövsta säteri och även Lydinge säteri[8] vid Lydingesjön strax nordost om Uppsala i kyrkbyn Stavby i Stavby socken i Olands härad, Uppsala kommun, 10 km söder om Alunda i Östhammars kommun i Uppsala län.

Under 1600-talet kom Hesselby gård i Uppland i släkten Flemings ägo och innehades vid sekelskiftet 1700 av Johan Casimir Fleming. Han ägde även herrgårdarna Göksholms slott i Närke, NorrnäsVärmdölandet i Upplands län, Sjöholm säteri (även Sjöholms säteri eller Sjöholms herrgård), ett gammalt herresäte i Östra Vingåkers socken i Katrineholm i Södermanland, Sunnanå i Melleruds kommun i Dalsland, Wendelsö säteri på östra Södertörn i Haninge i södra delen av Stockholms län, och Årsta slott i Österhaninge sockenSödertörn i Södermanland. Det var vid Årsta slott som Rudbecks bröllop ägde rum.

Eva Stromberg ärvde godset efter sin far, ryttmästaren och kammarherren friherre Ulrik Alexander Stromberg (1691-1767), som i början av 1700-talet hade ärvt det av sin svärfar friherre Johan Casimir Fleming och hans maka Charlotta Bielkenstierna. Efter hustrun Eva Strombergs död år 1800 ägdes godset av Adolf Rudbeck.

Friherres värdighet 1771[redigera | redigera wikitext]

Överståthållare Thure Gustaf Rudbeck (1714-1786) fick friherrlig värdighet 1771 på samma gång som hans faders halvbroder Adolf Rudbeck adopterades och adlades. Målningen tillskrivs Carl Fredrich Brander och finns på Edsbergs slott i Sollentuna.

Ett år senare, 15 oktober 1771 fick han friherres värdighet och adopterades på sin halvbrors (Olof Rudbeck den yngre) sons, Thure Gustaf Rudbecks friherrliga värdighet och introducerades 1776 under nr 282. Man kan också uttrycka adoptionen av den friherrliga värdigheten så att Thure Gustaf Rudbeck fick friherrlig värdighet 15 oktober 1771 på samma gång som hans faders, Olof Rudbeck den yngre,[9] halvbroder Adolf Rudbeck fick värdigheten.[10] Thure Gustaf Rudbeck köpte Edsbergs slott i Sollentuna socken.

Thure Gustaf Rudbeck var Edsbergs slotts byggherre och den första i släkten Rudbeck som ägde huset. Han betalade 360 000 daler kopparmynt för huset år 1757. Redan tre år senare lät han riva trähuset från 1630 och beställde ett nytt stenhus som stod färdigt 1760. Edsbergs slott var tidigare ett säteri och det ligger vid Landsnoravägen 10 i Edsberg vid norra stranden vid Edsviken. Efter att egendomen och slottet varit i familjen Rudbecks ägo i knappt 200 år såldes först marken och senare även byggnaden till Sollentuna köping 1947-1948. Familjen Rudbeck bodde kvar i den västra, fristående flygeln fram till 1979. Slottet och parken ägs och förvaltas idag av Sollentuna kommun.

Hovmarskalk hos Gustaf III 1771-1778[redigera | redigera wikitext]

Kung Adolf Fredrik dog 12 februari 1771, men Rudbeck fortsatte sin hovtjänst under den nye kungen Gustav III fram till 1778. Gustav III hade trolovat sig 1751 med den danska prinsessan Sofia Magdalena, då hon var knappt fem år gammal med den blivande Gustav III. Hon gifte sig med honom per ombud 1 oktober 1766 i Köpenhamn utan brudgummens närvaro och en andra gång 4 november samma år i Slottskyrkan på Stockholms slott. Gustav III:s kröning firades den 29 maj 1772 i Storkyrkan i Stockholm.

Den 1 november 1778 föddes kronprinsen Gustaf Adolf (Gustaf IV Adolf) på Stockholms slott, son till Gustaf III och Sofia Magdalena. Kungen behandlade sin gemål med stor kallsinnighet, men 1775 åstadkom förste hovstallmästaren Adolf Fredrik Munck ett närmande mellan makarna. Alltsedan 1766 hade det rått ett spänt förhållande mellan kungen och hans mor Lovisa Ulrika. Förhållandet förvärrades vid denna tid, då hon gav fart åt ett gängse rykte att Munck var far till det barn som drottningen då skulle föda (Gustaf IV Adolf). År 1782 fick kungaparet ytterligare en son, som emellertid avled året därpå (1773).

Köpte Boxholms järnbruk, var ägare 1770-1779[redigera | redigera wikitext]

Boxholms säteri på ett äldre vykort.

År 1770 köpte Adolf Rudbeck Boxholms gård, ett säteri som ligger längs Svartåns dalgång i Ekeby socken i Östergötland och som idag sedan år 1971 är en del av Boxholms kommun i Östergötlands län. Han ägde Boxholms sätesgård åren 1770-1779. Boxholms säteri uppfördes vid Svartån av Arvid Gustafsson Stenbock, en svåger till Gustav Vasa. Säteriet fick namnet Boxholms säteri (ursprungligen Bocksholm) efter Arvid Gustafsson Stenbocks ättenamn kallat Bocksholm. Redan i mitten av 1600-talet stavades namnet Boxholm. Brukssamhället Boxholm fick senare sitt namn av detta säteri. 1754 anlades ett järnbruk i anslutning till Boxholms säteri. Ett samhälle, Boxholm, växte upp invid Boxholms säteri, som fortfarande finns kvar. Boxholms järnbruk ombildades 1872 till aktiebolag med namnet Boxholms AB. Det är ett typiskt "bruksbolag" med bland annat järn- och stålindustri, sågverk, jord- och skogsbruk och mejeri. Bolaget kom att bestå fram till början av 1980-talet, då det splittrades.

Historien bakom Boxholms bruk[redigera | redigera wikitext]

Det forna brukskontoret i Boxholm i Östergötland vid Svartån och stenvalvsbron från 1789.

Baron Adolf Rudbeck ägde Ösby kvarn i Uppland och han köpte Boxholms bruk i Östergötland 28 april 1770 av dåvarande ägaren, riksrådet Göran Gyllenstierna och hans svägerska fröken Anna Charlotta Ribbing. Adolf Rudbeck ägde Boxholms bruk åren 1770-1778. Hans företrädare var Göran Gyllenstierna, som ägde Boxholms bruk 1762-1770 och hans efterträdare var Carl Daniel Burén, som var ägare av bruket åren 1778-1816. 1754 fick dåvarande ägaren till Boxholms säteri, Gabriel Adolf Ribbing, tillstånd att anlägga två manufakturhamrar vid Svartån. Verksamheten vid Boxholms bruk kom under de närmaste åren att byggas ut med bland annat nya smedjor och 1765 omnämns brukets sågverk för första i en rapport till Bergskollegium medan bruket ännu var i Adolf Rudbecks ägo. Bergskollegium centralt ämbetsverk i Sverige som fungerade åren 1637–1857. Ämbetsverkets uppgift var att leda och kontrollera gruvnäringen och metallförädlingen. Från 1778 var Boxholms bruk i släkten Buréns ägo. Carl Daniel Burén fick 1782 tillstånd att samla alla hammare (hammarsmedja) under en järnstämpel, Bx, och därmed var Boxholms bruk grundat.

Boxholms kvarn[redigera | redigera wikitext]

Boxholms bruksmuseum med vattenkvarn från 1777.

Genom att utläsa i handlingarna var Adolf Rudbecks barn var födda kan man förmoda att han var bosatt på dessa platser när hans barn föddes. Adolf Rudbecks äldste son, född 1752, var född på Bollstavik i Tuna socken. Därefter föddes tvillingarna 1754 på Boxholms bruk i Östergötland. Sedan var fyra av Adolf Rudbecks barn födda i Tuna socken i Uppland, tre flickor och en pojke, för ett av barnen står det angivet att han var född på Hässelby och då avses med all sannolikhet Hässelby gård, Uppsala kommun i Tuna socken i Uppland. De barnen var födda åren 1758-1766. För den yngsta dottern, Henrietta, född 1764, står ingen födelseplats angiven.[11][12]

I Tuna socken, Uppland ligger bland annat Hässelby gård (Hesselby) samt gårdarna Börsta, Ekeby i Ekeby socken i Uppland, Kyttinge, och Saringe. I Alunda socken i Tuna socken, samt Fresta i Alunda socken i Uppland (nuvarande Östhammars kommun). Småorten Tuna, Uppsala kommun är uppvuxen kring Upplandstuna station vid Faringe-Gimo Järnväg på gränsen mellan Tunaby och Börsta, och ligger huvudsakligen på Börsta ägor. Byarna Blacksta och Väskinge är delade mellan Alunda socken och Ekeby socken. Ekeby socken i Uppland ingick i Olands härad.

"1772 flyttade Kiähl Lind (1728-1786) med familj från Tuna socken i Uppland till Gropen i Åsbo. Rudbeck sålde bruket 1778 till Carl Daniel Burén och Kiähl Lind fick därefter lämna sina uppdrag, möjligen 1781. 1783 flyttade familjen från Åsbo till grannsocknen Ekeby, okänt var. 1786 nämns hustrun som änka i mantalslängden för Ekeby. Det betyder att Kiähl Lind måste ha avlidit någon gång mellan flytten från Gropen 1783 och mantalsskrivningen 1786. Men någon anteckning om det finns inte i Ekeby dödbok. Möjligen kan han ha avlidit under resa. Kiähl Lind var den förste mjölnaren/arrendatorn i den 1777 startade kvarnrörelsen vid Boxholms bruk. Anledningen till att denne västernorrlänning hamnade i Åsbo i Östergötland kan skyllas på hans arbetsgivare vid Ösby kvarn i Uppland, dit ju familjen flyttade i april 1766."[13][14]

"Boxholms bruk är ett av få bruk i Östergötland som fortfarande finns kvar och ägnar sig åt sin ursprungsverksamhet. Orten har alltid varit förknippad med järn- och stålframställning och vidareförädling av dessa metaller. Bruket har funnits sedan 1700-talet och läget för järn- och stålproduktion var idealiskt på den tiden med tanke på de djupa skogar, fyllda med bränsle till masugnarna, och vattnet till vattenkraften som omger Boxholm. Det som förr tillverkades var en mängd olika nyttoföremål som spik, hästskor, gångjärn och lantbrukssmidesvaror för att nämna några exempel. Vad inte alla känner till är att bruket även ägnade sig åt kreatursavel, osttillverkning och sågning av timmer."[13]

Bilder, Boxholms bruk i Ekeby socken i Östergötland[redigera | redigera wikitext]

Köpte herrgårdar i Spånga och Järfälla 1774[redigera | redigera wikitext]

Skälby gård i Järfälla socken var en av gårdarna som Adolf Rudbeck köpte 1774. Flygeln tjänade förut som huvudbyggnad och den är från 1755. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes i början av 1800-talet.

Adolf Rudbeck kunde inte vara kvar på sin hovtjänst hos Gustav III. Då sökte han 1773 ett lantgods, dit han kunde dra sig tillbaka från huvudstadslivet. Just då var Görvälns gård i Järfälla sockentill försäljning. Den tidigare ägaren till Görväln var grevinnan Eva Bielke (1706-1778) och hon hade precis avlidit. Eva Bielke, som hade ägt Görväln åren 1759-1778, var änka sedan 1751 efter kanslirådet friherre Johan Gabriel Sack (1697-1751). Hon var ägare till flera gårdar i Spånga och i Järfälla socken ägde hon flera egendomar, bland annat Görvälns gård, Jakobsbergs gård och Skälby gård. Eva Bielkes far, landshövding Carl Gustaf Bielke (1683-1754), hade ärvt Skälby gård i Järfälla och år 1759 hade hon även köpt Görväln och då kom Skälby att brukas under Görväln i stället. Hundra år senare, efter en rad arv och byten skildes Skälby slutligen från Görväln 1855.

Adolf Rudbeck kunde genom Eva Bielkes arvingar köpa flera gårdar i Spånga och i Järfälla, där Görväln var huvudgård. En av de andra gårdarna som ingick i köpet var Barsbro gård i Barkarby i Järfälla. Barsbro gårdsplats låg i det triangulära kvarter som nu begränsas av Skälbyvägen, Orrvägen och Järpvägen. Barsbro gård var en av socknens få skattegårdar, det vill säga gårdar som ägdes och brukades av självständiga bönder till skillnad från krono- och frälsegårdar, som ägdes av Kronan respektive adeln och brukades av arrendebönder. Rudbeck ägde sedan Barsbro gård till 1796.

Under 1600-talets andra hälft kom Skälby gård under Jakobsbergs gård, som ladugård. I början av 1700-talet var Skälby väldigt förfallet, men rustades upp av greve Carl Gustaf Bielke och framförallt av dottern Eva Bielke. År 1759 köpte Eva Bielke in Görväln och då kom Skälby att ligga under denna gård. Dessa gårdar följdes åt vid försäljningar fram till 1856, då Skälby tillföll Augusta Vilhelmina Silfverstolpe (]1830-1912), född Björkman, och David August Silfverstolpe (1822-1898) genom arv.

Veddesta skog[redigera | redigera wikitext]

Frågan om huruvida Barsbro utjords åker ligger i Skälby eller i Veddesta utlöste tvistemål 1745 i häradsrätten och senare, 1784, i lagmansrätten. Adolf Rudbeck fick tillstånd fullfölja lagmansrättens beslut, men hovrätten återförvisade 1786 ärendet till häradsrätten för laga syn. Rudbeck, som ägde Barsbro ville även dela åker och skog, vilket Veddesta inte gick med på. År 1780 skedde en delning av Norrängen och Kvarnängen mellan Veddesta och Barsbro utjord efter örestal. Slutligen tilldömdes Barsbro en andel i Veddesta skog motsvarande 5 öresland, då tvisten gick vidare till Kungl. Riddarsynerätten 1788 med Kungl. Maj:ts tillstånd.

Rudbeck äger och bebor Görväln 1779-1796[redigera | redigera wikitext]

Görvälns slott i Järfälla.
Görvälns slott1820-talet med betande kor på höjden i förgrunden och med Görvälnsviken nedanför. I stranden till gårdsbacken syns en segelbåt. I bakgrunden från vänster syns norra flygeln, huvudbyggnaden, södra flygeln, norra paviljongen och södra paviljongen.
Litografi av Mikael Gustaf Anckarsvärd (1792-1878) publicerad i Ulrik Thersners "Fordna och närvarande Sverige", publicerad 1830-talet.

1774 flyttade Rudbeck med sin familj till Görväln och de kom sedan att bo där i 22 år. Familjen bestod då av hustrun, friherrinnan Eva Stromberg och barnen, tvillingarna Barbro Charlotta 20 år och Adolf Fredrik 20 år, (båda födda 1754),[15] Carl Fredrik 19 år (född 1755), Sigrid Ulrika 16 år (född 1758), Fredrika Christina 15 år (född 1759), Alexander 13 år (1761), Hedvig Johanna 11 år (född 1763) och det yngsta barnet Henrietta 6 år (född 1768). Friherre Adolf Rudbeck, som sedan 1751 var gift med friherrinnan Sigrid Eva Stromberg, bebor Görväln från 1778 tillsammans med sin familj. Fyra av hans döttrar gifte sig också på Görväln. Familjen flyttade dit och kom att bo där i 22 år, som ovan nämnts. På gården bodde också hans makas syster Fredrika Ulrika Stromberg till sin död 1789. De två sönerna, som blev officerare, bodde tidvis på Görväln. Den äldste sonen Adolf Fredrik, född 1754, major vid adelsfanerregementet, var gift med Ulrika Söderhielm från Sala. Han blev slutligen överstelöjtnant och dog i Sala 1825. Den yngre, Carl Fredrik, född 1755, korpral vid Livdrabantkåren, maj och avsked 1792, död 1814 som major. Han gifte sig 1783 med en svägerska, Vilhelmina Cronhielm af Hakunge, halvsyster till systern Hedvigs make. Hon dog på Görväln efter bara några veckors äktenskap.

Fyra bröllop på Görvälns slott[redigera | redigera wikitext]

Av Adolf Rudbecks fem döttrar blev Barbro ogift. De övriga fyra firade bröllop på Görväln. För tre av döttrarna hölls där vintern 1780-1781 tre bröllop i snabb följd. Den 26 november 1780 gifte sig Hedvig, 17 år. Sex veckor senare, den 11 januari 1781, stod den 23-åriga Sigrid brud. Efter ytterligare två veckor, 28 januari 1781, var det bröllop mellan 22-åriga Fredrika och godsägaren Carl Gripenstierna, 26 år. Ett fjärde bröllop på Görväln ägde rum 11 år senare den 29 maj 1792, då yngsta dottern, Henrietta, 24 år, gifte sig.

Köpebrevet 1796[redigera | redigera wikitext]

Adolf Rudbecks dotter Fredrika Christina Rudbeck (1759-1894) gifte sig 1781 på Görvälns slott med protokollssekreteraren friherre Carl Gripenstierna (1755-1817). Gripenstierna var kanslist i Krigsexpedition till 1780, då han avgick och 1781 fick protokollsekreterares titel. Samma år gifte han sig på Görväln. Han bodde på Görväln till 1799 men flyttade då till Skälby. Genom en uppgörelse 1798 delade nämligen von Numers och Gripenstierna upp sina gemensamma egendomar, varvid Skälby, jämte Barsbro, Barkarby, Tensta, Äggeby och Kolkärr, faller på Gripenstiernas lott. Han bebodde Skälby till 1804 och sålde gården 1805 till brukspatron Bengt Magnus Björkman, som några år tidigare inköpt Görväln. Därmed lades Skälby på nytt under Görväln. I ett tillägg till köpebrevet 1796 mellan Adolf Rudbeck och von Numers överlät Numers halva det köpta egendomskomplexet. Görväln, Skälby, Barsbro och Barkarby i Järfälla socken samt Tensta, Kolkärr, Äggeby och Bromsten i Spånga socken, på sin systerson, friherre Carl Gripenstierna, mot att denne erlade halva köpeskillingen.

Adolf Rudbeck och hustru sålde Görväln 1796 och flyttade till Almare-Stäket[redigera | redigera wikitext]

Almare-Stäkets herrgård i nuvarande Upplands-Bro1870-talet, dit Adolf Rudbeck och hans hustru Eva Stromberg flyttade 1796.
Litografi av Alexander Nay (1822-1883). Från verket Uplands Herregårdar (1881), Klingspor & Schlegel.

Görvälns gård hade redan 1796 köptes av presidenten Christoffer von Numers (1743-1801), som var en ingift släkting till Adolf Rudbeck. En bror till Rudbeck, Johan Olof Rudbeck (1711-1790), var nämligen gift med Christoffer von Numers’ syster Christina von Numers (1731-1799).[16] Hon hade i ett tidigare äktenskap sonen Carl Gripenstierna (1755-1817), som 28 januari 1781 gifte sig på Görväln med Adolf Rudbecks dotter Fredrika Rudbeck (1759-1804), såsom nämnts ovan. Christoffer von Numers ingick kompanjonskap med Carl Gripenstierna och därav komplicerades relationerna ytterligare. Makarna Rudbeck fick 11 barn, 6 söner och 5 döttrar. Av dessa dog emellertid 3 söner i späd ålder och en som 18-åring. De överlevande två sönerna blev officerare, de båda bodde tidvis på Görväln. Av de fem döttrarna blev fyra gifta, tre av dem på Görväln, och den femte förblev ogift. Barnen lämnade hemmet på Görväln.

Då Rudbeck och hans hustru blev 70 år, båda fyllde år 70 år 1796, beslöt de att sälja Görväln och de flyttade då till Almare-Stäkets gård, som var mindre. Almare-Stäket låg på Stäksön vid Görvälnsfjärden mellan Stäket i Järfälla och Kungsängen i Stockholms-Näs socken i Bro härad i Uppland. År 1796 köpte Adolf Rudbeck och hans hustru egendomen Almare-Stäkets gård av greve Magnus Julius De la Gardie och familjen Rudbeck var ägare av herrgården till år 1799, då den köptes av greve och landshövding Samuel af Ugglas, som lät bygga om gården till sitt nuvarande utseende.

Köpte Jakobsbergs gård år 1800 och gifte om sig 1801[redigera | redigera wikitext]

Jakobsbergs gård på 1830-talet, dit Adolf Rudbeck flyttade år 1800. Bilden visar en litografi över Jakobsbergs gård av Mikael Gustaf Anckarsvärd (1792-1878). Ingår i verket "Fordna och närvarande Sverige", utgivet av Ulrik Thersner.
Jakobsbergs gård i Järfälla används sedan 1919 som folkhögskola. Foto 2013.

Efter flytten till Almare-Stäkets gård avled emellertid hustrun friherrinnan Eva Stromberg fyra år senare, i juni 1800. Rudbeck köpte då istället Jakobsbergs gård i Järfälla socken år 1800 och flyttade dit. Året därpå gifte den 75-årige Rudbeck om sig med den jämnåriga statsfrun Christina Rålamb, men kort därefter avled han, den 23 augusti 1801.[6]

Han kom således inte att inneha Jakobsberg särdeles länge, eftersom han redan ett år efter köpet avled på Jakobsberg. Men hans barn innehade gården till 1807. Av dessa hade sonen, major Carl Fredrik Rudbeck, under några år på 1790-talet varit revisor i Järfälla sockens räkenskaper och i början av 1800-talet skrev han vid ett par tillfällen under räkenskaperna på sockenstämmans vägnar. Ägare till Jakobsbergs gård efter Rudbeck var brukspatron Bengt Magnus Björkman på Görväln. Björkman ägde Jakobsberg från 1807 till sin död 1824.[17]

Spånga-Järfälla skola[redigera | redigera wikitext]

Rudbecks donation[redigera | redigera wikitext]

På bilden syns platsen för Spånga-Järfälla skola, den första skolan i Järfälla, i Hjulsta vid Lilla Tensta i Spånga. Skolan var i bruk 1810-1845. Fotografi från år 1951. Järfälla kommuns bilddatabas
Platsen för den första Spånga-Järfälla skola. Skolan, som stod klar 1810, låg ungefär mitt emellan de båda byggnaderna. Till höger ligger Elinsborg och skolan låg strax till vänster om denna byggnad. I förgrunden ligger Enköpingsvägen. Till vänster ligger Henrikslund (Didrikslund enligt karta från 1865-1875). Den gemensamma skolorganisationen för Spånga och Järfälla varade till år 1845.

Sedan hovmarskalken Adolf Rudbeck flyttat till Stäket donerade han under sin tid där år 1798 pengar, ett stående kapital, till en skolinrättning för Spånga och Järfälla socknar, Spånga-Järfälla skola. Han donerade 111 riksdaler till en gemensam skolinrättning för Spånga och Järfälla socknar. Hjulsta gård och by var känd sedan 1480-talet. Den låg söder om Enköpingsvägen, ungefär 600 meter söder om Hjulstamotet. Hjulsta gård tillhörde Ålstens gård i Bromma på 1600- och 1700-talet, därefter Åkeshov. Vid den tiden ägde hovmarskalken, friherre David Stierncrona (1754-1817) Åkeshovs slott i Bromma. Han var även herre till Beckomberga gård och Ålstens gård med flera egendomar i Bromma. I Stockholms stadsarkiv på Kungsholmen i Stockholm finns ett originalfaksimile från Spånga kyrkoarkiv, där David Stierncrona har undertecknat ett upplåtelsebrev på tomtmark för Spånga-Järfälla skola, daterad den 30 april 1806. David Stierncrona ägde Hjulsta och lämnade tillstånd till församlingarna att uppföra en skolbyggnad på platsen, en slätt ovanför stora landsvägen mellan Kolkärrsbacken och Spånga båtsmansstuga (se nedan). Dock fick ej mer än 16 famnar i fyrkant användas för ändamålet. Den sammanlagda kostnaden för skolhusbygget uppgick då till 755 riksdaler 34 skilling banco, således betydligt mer än den kalkylerade summan.[18] På 1950-talet bodde ingen längre i Hjulsta by. Byn hade flera stugor, men i slutet av 1960-talet revs de gamla byggnaderna och på 1970-talet revs alla byggnader i Hjulsta gamla by.

För skolinrättningens del bad kyrkoherden två år senare, år 1800, även socknarnas egendomsägare att lämna bidrag till denna skolbyggnad. År 1804 hade man samlat in 1046 riksdaler, men pengarna räckte ändå inte, så därför sålde man 100 tunnor spannmål ur socknarnas spannmålsmagasin och fick på så vis ytterligare 600 riksdaler. Kommittén som bildats för skolans uppförande utsåg som lämplig plats för skolan en slätt ovanför stora landsvägen mellan Kolkärrsbacken och Spånga båtsmansstuga i Hjulsta.[19] År 1810 stod skolan klar. Skolan startade år 1810 på Hjulsta gårds ägor i Spånga socken. Den gemensamma skolorganisationen för Spånga och Järfälla varade till år 1845.

Rudbecks förslag till ytterligare insamling[redigera | redigera wikitext]

Rudbeck ägde flera egendomar i Järfälla, bland annat Görväln, Jakobsberg och Skälby gård samt flera gårdar i Spånga socken. Rudbeck föreslog att försäljning av säd ur socknarnas sädesmagasin, bidrag från kyrkokassorna och donationer från dem som hade egendomar i de båda socknarna skulle kunna möjliggöra ytterligare finansiering. Detta hörsammades av sockenstämman och år 1800 skrev kyrkoherden Lars Lindström ett brev till de större jordägarna i både Järfälla och Spånga för att be dem lämna bidrag till en gemensam skola. Så här löd några rader i prostens brev, som uppenbarligen gjorde intryck: "Wördade Herrar och Ägendomsägare inom dessa Församlingar! welen I undgå at se ibland Edra underhafvande kärleken förkolna, flit och trohet försvinna, ärligheten blifva sällsynt, dygden föraktas, sanningen äfventyras och lasten tiltaga; så behjerten denna omständighet, och understödjen med en friwillig gofva denna Christeliga inrättning!"

Bland annat skänkte ägarna till Säby gård, Viksjö gård och Riddersviks gård pengar till en blivande skola. Men det dröjde ytterligare fem år innan en skolkommitté tillsattes, som då kunde konstatera att de inkomna bidragen inte räckte till. Därför beslöt man att ur socknarnas spannmålsmagasin sälja råg och korn för att få ihop ett erforderligt kapital. Efterhand fick församlingen också ytterligare donationer för skolans räkning. Den första skolan startade 1810 och låg nära Enköpingsvägen, på Hjulsta gårds ägor. Hjulsta gård gränsade till Barkarby och därigenom kom skolan att ligga nära sockengränsen, med tanke på att de blivande eleverna kom från två socknar.

Som ovan nämnts stod skolan, Spånga-Järfälla skola, klar år 1810, den låg ungefär mitt emellan några byggnader vid Enköpingsvägen på den götmanska tomten och Elinsborg, nordväst om Spånga kyrka. Fram till 1845 varade denna gemensamma skolorganisation för Spånga och Järfälla. 1842 års skolstadga för folkskoleundevisningen i riket förordade en fast skola i varje församling. I Spånga-Järfälla fick förordningen inte någon omedelbar inverkan på skolorganisationen. Men 1844 nämns tanken att inrätta en egen skola i Järfälla, och motivet till detta var den långa skolvägen för många av skolbarnen i Järfälla samt folkskolestadgan, som fastställdes den 18 juni 1842. År 1846 fick Järfälla sin egen skola, Aspnässkolan, och då upplöstes skolgemenskapen med Spånga, som då ensamt övertog huset, och ersatte Järfälla med 1/3 av dess värde.[20] Genom 1882 års folkskolestadga i Sverige omfattade den svenska skolplikten barn i åldrarna 7-14 år och barnarbetet i Sverige blev då alltmer begränsat.

Adolf Rudbeck avled 23 augusti 1801 på Jakobsbergs gård i Järfälla socken, Stockholms län.

Porträtt[redigera | redigera wikitext]

Friherrinnan Sigrid Eva Stromberg (1726-1800), teckning i halvfigur kallad "Våren", 1739, av Lorentz Pasch den äldre. Södermanlands museum i Nyköping.

Konstnären och porträttmålaren Carl Fredrich Brander (1705-1779) har målat ett porträtt av Adolf Rudbeck. Porträttet finns fotograferat av Svenska Porträttarkivet (SPA) vid Nationalmuseum, som dokumenterar porträtt föreställande svenskar och/eller utförda av svenska konstnärer. På Södermanlands museum i Nyköping, som är ett kulturhistoriskt museum, finns ett porträtt föreställande Sigrid Eva Stromberg kallat Våren, målat 1739 av konstnären Lorens Pasch den äldre (1702-1766). Lorens Pasch den äldre var en av Sveriges mest ansedda porträttmålare vid mitten av 1700-talet vid sidan om porträttmålaren Gustaf Lundberg. I stora salen på Edsbergs slott finns det kungaporträtt på väggarna och de porträtten tillskrivs också konstnären Lorens Pasch den äldre.

Adolf Rudbecks väg i Spånga[redigera | redigera wikitext]

I Spånga samhälle finns det en gata uppkallad efter Adolf Rudbeck, vägen ligger nära bland andra Tallstubbsbacken och Månskensvägen. Spånga gymnasium ligger vid Adolf Rudbecks väg 21 i Spånga.[21]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rootsweb, Adolf Rudbeck.
  2. ^ Adliga ätten Rudbeck nr 1637, TAB. 1.
  3. ^ Adelsvapen, Rotenburg nr 1267.
  4. ^ Rudbeckius, TAB. 8.
  5. ^ Ansedel Adolf Rudbeck, 1726-1801.
  6. ^ [a b] Adelsvapen, Rudbeck nr 282, Tab. 15.
  7. ^ Adelsvapen, Rålamb nr 59, Tab. 14.
  8. ^ Lydinge säteri med fina bilder och historia etc.
  9. ^ Adliga ätten nr 1637, TAB. 1 och TAB. 2.
  10. ^ Friherrliga ätten Rudbeck nr 282, TAB. 1.
  11. ^ Friherrliga ätten Rudbeck nr 282, TAB 15.
  12. ^ Ansedel för Olof Ulrik Rudbeck (1752-1753).
  13. ^ [a b] Stig Askenbom i Västerhaninge Boxholms kvarn och dess mjölnare 1777–1968, utgiven 1991.
  14. ^ Antavla för dottern Christina Lind, född 1755 i Stigsjö, död 1814, Åby gård, Ödeshög, Östergötland. Hon gifte sig 16 mars 1773 i Gropen, Åsbo. Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ Adolf Fredrik Rudbeck, 1754-1825.
  16. ^ Rudbeck nr 1637, TAB 3.
  17. ^ Lars Gustafsson j:r, Järfällaboken, 1957, sidan 404. Han var för övrigt gift med en dotterdotter till Olof Adlerberg, Vilhelmina Fredrika Lovisa Cronhielm af Hakunge, död på Görväln 14 juni 1783 efter endast 1½ månads äktenskap.
  18. ^ Lars Gustafsson, Järfällaboken, 1957, sidan 511.
  19. ^ Spångabygden, Nr 25, Februari 1988, Spånga Fornminnes- och Hembygdsgille.
  20. ^ Järfälla skolor förr och nu, Järfälla kommuns Informationscentral i samband med utställningen "Välkommen till skolan", som visades sommaren och hösten 1983. Texten är hämtad från kommunens arkiv och från Järfällaboken.
  21. ^ Adolf Rudbecks väg, Spånga.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]