Ruse

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För spelet med liknande namn, se R.U.S.E..
Ruse
Русе
Stad
Collage-ruse.png
Ruse flag.png
Flagga
Rousse-coat-of-arms.svg
Vapen
Land Bulgarien Bulgarien
Oblast Ruse
Kommun Ruse
Höjdläge 45 m ö.h.
Koordinater 43°50′23″N 25°57′14″Ö / 43.83972°N 25.95389°Ö / 43.83972; 25.95389
Yta 127,124 km²
Folkmängd 145 765 (2015-12-31)[1]
Befolkningstäthet 1 147 invånare/km²
Borgmästare Plamen Stoilov
Tidszon EET (UTC+2)
 - sommartid EEST (UTC+3)
Postnummer 7000
Riktnummer (+359) 82
GeoNames 727523
Ruses läge i Bulgarien
Red pog.svg
Ruses läge i Bulgarien
Webbplats: www.ruse-bg.eu

Ruse (bulgariska: Русе, ibland stavat Russe, tidigare Rustjuk) är en stad med 145 765 invånare (2015)[1] i norra Bulgarien. Staden, som ligger vid Donau, har en viktig flodhamn och är handelscentrum i ett jordbruksdistrikt.

Ruse är Bulgariens femte största stad. Den är huvudort i regionen Ruse och är gränsstad till Rumänien. På andra sidan Donau ligger den rumänska staden Giurgiu. Ruse PeakAntarktis är namngiven efter staden.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Domstolsbyggnaden vid Frihetsplatsen

De tidigaste spåren av bosättning i områden härstammar från tredje och andra årtusendet före Kristus. Romarna grundade i början av 100-talet e.Kr. hamnstaden Sexaginta Prista. Den hade i uppgift att skydda Romarrikets nordgräns mot överfall från folk som levde norr om Donau.

Staden finns omnämnd fram till 400-talet. Sedan uppstod söder om den nuvarande Ruse vid Rusenski Lom bosättningen Tjerven, som existerade fram till osmanernas erövringståg. Omkring 1400-talet framväxte den nutida staden, som fick växande strategisk och ekonomiskt betydelse för osmanerna. Den blev en viktig beståndsdel i befästningssystemet i Osmanska rikets norra provinser.

Under andra hälften av 1800-talet var Ruse säte för en stor administrativ region (Tuna-Vilaet) och residens för Mitchat Pascha. Rustjuk, som staden då hette, utvecklades till ett handelscentrum med stark befästning. Flera europeiska konsulat öppnades och hotell, skolor och ett bibliotek upprättades.

Stadens utveckling stärktes av båttrafiken på Donau och genom landets första järnvägslinje, Ruse-Varna, som öppnades 7 november 1866, den första slutstationen för Orientexpressen. 1878, året då Bulgarien blev självständigt från det osmanska styret, hade Ruse över 26 000 invånare och var Kungariket Bulgariens största stad.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Geografiskt läge[redigera | redigera wikitext]

Staden ligger vid Donau, i genomsnitt 29 meter över havet, nära mynningen av floden Rusenski Lom. De geografiska koordinaterna är 43º50' nordlig bredd norr och 25º57' östlig längd.

Ruse ligger 80 kilometer från Bukarest och 280 kilometer från Sofia.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Ruse 1880–2015
År Folkmängd
1880
  
26 163
1887
  
27 194
1910
  
36 255
1934
  
41 447
1946
  
57 509
1956
  
83 453
1965
  
128 888
1975
  
159 578
1985
  
183 746
1992
  
170 038
2001
  
161 453
2011
  
149 642
2015
  
145 765
Anm.: Källa: Engelskspråkiga Wikipedia

Kultur och sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Ruse har ett teaterhus, ett operahus och en symfoniorkester.

Museer[redigera | redigera wikitext]

Staden har ett historiskt museum, ett naturvetenskapligt museum, ett trafikmuseum och konstgalleriet.

Byggnadsverk[redigera | redigera wikitext]

I stadens centrum finns många hus från barocken och renässansen. Av nationell betydelse är bland andra folkteater "Sava Ognjanov", konstgalleriet, biblioteket, musikskolan, domstolsbyggnaden och den katolska kyrkan. Mittemot rådhuset står "Frihetsmonumentet" (av den italienska skulptören Arnoldo Zocchi).

Vid Donaustranden finns ett 22 våningar högt hotell, från vilket man har vid utsikt över staden, floden Donau, hamnen och över till Rumänien. En liten bit från hotellet står ett monument över härföraren Stefan Karadzja.

Det största monumentet i Ruse är "Pantheon för återfödelsens kämpar", där 30 berömda frihetskämpar är begravda. Vid den nya järnvägsstationen finns ett fästningstorn från den osmanska tiden. Ruse har även ett 210 meter högt TV-torn med utsiktsplattform.

Omgivning[redigera | redigera wikitext]

Norr om Ruse, ungefär sex kilometer från stadens centrum, finns den så kallade "Vänskapens bro", som med sina 2,8 kilometer är Europas längsta stålbro. Den består av två våningar - bilväg ovan och järnväg undertill. Bron byggdes 1954 och restaurerades 2003 med bidrag från EU.

Elva kilometer öster om staden ligger skogsparken Lipnik med hotell och sportanläggningar med mera.

Inte långt från staden, nära Ivanovo, finns Naturparken Rusenski Lom med Klippkyrkorna i Ivanovo, som räknas bland Unescos världsarv.

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Stadens frihetsmonument.

Ruse är en industristad (bearbetning av jordbruksprodukter, maskinbyggnad, bygge av flodbåtar och annat). I stadens omgivning odlas sockerbetor och vindruvor.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Ruse har Bulgariens största Donauhamn, och är en knutpunkt för järnvägs- och vägtrafik. Staden hade tidigare en egen flygplats, men den är nedlagd. Närmaste flygplats finns i Bukarest och heter Henri Coandăs internationella flygplats. Över bron till Giurgiu transporteras en stor del av export- och importvaror. Turisterna använder bron mycket.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Ruse har en högskola för maskinkonstruktion och jordbruk.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Kända personer från Ruse[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Russe (Stadt), 6 september 2005.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”POPULATION BY TOWNS AND SEX AS OF 31.12.2015”. Национален статистически институт. http://www.nsi.bg/en/content/6710/population-towns-and-sex. Läst 18 juli 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]