Rymdstation

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En rymdstation är en konstruktion i rymden tillverkad av människan, där människor kan bo och arbeta. Till skillnad från rymdfarkoster har rymdstationer varken framdrivande motorer eller landningsutrustning. Transporter till och från rymdstationen sker istället med en annan typ av rymdfarkost, till exempel en rymdfärja. Rymdstationer är avsedda för medellånga perioder, uppehåll på upp till några månader.

Rymdstationer används bl.a. för vetenskapliga långtidsstudier av effekterna på människor vid långa rymdfärder.

Tidiga koncept[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Rymdfartens historia
Beskrivning av en rymdstation i Herman Potočniks The Problem of Space Travel (1929).

Rymdstationer har varit planerade åtminstone sedan 1869, då Everett Hale skrev om en 'tegelmåne' i novellen The Brick Moon, ursprungligen publicerad i månadstidningen Atlantic.[1] Rymdstationer planerades också av Konstantin Tsiolkovsky och Hermann Oberth.[1]

1929 publicerades Herman Potočniks The Problem of Space Travel, som var populär i över 30 år. 1951 publicerade Wernher von Braun sin hjulliknande design i Collier's weekly.[1]

Apollo 11 landade på månen i juli hade USA vunnit tävlingen om vem som skulle komma först till månen mot Sovjet.[2] Detta fick Sovjet att titta efter nya sätt att visa sin kapacitet i rymden.[2]

Rymdstationer[redigera | redigera wikitext]

Namn Land Uppskjutning Återinträde Massa Trycksatt volym
Saljut 1 Sovjetunionen Sovjet 19 april 1971 11 oktober 1971 18 425 kg 100 m³
DOS-2 Sovjetunionen Sovjet 29 juli 1972 29 juli 1972 18 000 kg
Saljut 2 Sovjetunionen Sovjet 3 april 1973 16 april 1973 18 500 kg 90 m³
Kosmos 557 Sovjetunionen Sovjet 11 maj 1973 22 maj 1973 19 400 kg
Skylab USA USA 14 maj 1973 11 juli 1979 77 088 kg 360 m³
Saljut 3 Sovjetunionen Sovjet 25 maj 1974 24 januari 1975 18 900 kg 90 m³
Saljut 4 Sovjetunionen Sovjet 26 december 1974 3 februari 1977 18 900 kg 90 m³
Saljut 5 Sovjetunionen Sovjet 22 juni 1976 8 augusti 1977 19 000 kg 100 m³
Saljut 6 Sovjetunionen Sovjet 29 september 1977 29 juli 1982 19 000 kg 90 m³
Saljut 7 Sovjetunionen Sovjet 19 april 1982 7 februari 1991 19 000 kg 90 m³
Mir Sovjetunionen Sovjet / Ryssland Ryssland 19 februari 1986 23 mars 2001 129 700 kg 350 m³
ISS USA USA Ryssland Ryssland

ESA logo.svg ESA Kanada Kanada
Japan Japan

20 november 1998 471 736 kg 907 m³
Genesis I Privat 12 juli 2006 1 360 kg 11,5 m³
Genesis II Privat 28 juni 2007 1 360 kg 11,5 m³
Tiangong 1 Kina Kina 29 september 2011 8 506 kg 15 m³

Sedan Skylab 2 sköts ut den 14 maj 1973 har alla tidsrekord för en människas uppehåll i rymden satts ombord på rymdstationer. Det gällande rekordet (2007) sattes ombord på Mir under 1994-1995 och varade i 437,7 dagar. Det finns idag tre astronauter som tillbringat mer än ett år i rymden, alla ombord på Mir. En av dem har tillbringat cirka 700 dagar i rymden.

Rymdstationer avsedda för ett stort antal människor och en framtida kolonisering av rymden har föreslagits vid flera tillfällen. Inga sådana "rymdstäder" har dock varit aktuella att genomföra som verkliga projekt.

Rymdstationer i populärkultur[redigera | redigera wikitext]

I science fiction spelar rymdstationer en viktig roll. Några känd rymdstation är Dödsstjärnan i Star Wars, Deep Space Nine i Star Trek: Deep Space Nine och Babylon 5 i Babylon 5.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Boy's Life September 1989 The First Space Station
  2. ^ [a b] Ivanovich, p.5