Mir

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För det chilenska partiet, se Movimiento de Izquierda Revolucionaria. För ryska jordbrukssystemet, se Mir (jordbruk). För meridianmärket, se Mir (meridianmärke).
Mir
Мир
Mir on 12 June 1998edit1.jpg
NSSDC-ID 1986-017A[1]
Land Sovjetunionen Sovjetunionen
Ryssland Ryssland
Anrop Mir
Besättning 3 st
Raket Protonraket
Space Shuttle
Uppskjutningsramp Kosmodromen i Bajkonur
LC-200/39 och LC-81/23 Kennedy Space Center LC-39
Uppskjutning 19 februari 1986, 21:28:23 UTC[2]
Återinträde 23 mars 2001,
05:59 UTC[2]
Bemannad 4 592 dagar
I omloppsbana 5 519 dagar
Mått
Längd 19 m
Bredd 31 m
Höjd 27,5 m
Massa 129 700 kg
Boyta 350 m³
Lufttryck 101,3 kPa
Mir diagram.svg
Omloppsbanans egenskaper
Banlutning 51,6°
Omloppstid 91,9 min
Apoapsis 374 km
Periapsis 354 km
Varv 89 067 st

Mir (ryska: Мир, ’fred’, ’värld’) var en ursprungligen sovjetisk och senare rysk rymdstation. Stationen var den första att vara permanent bemannad.

Mir byggdes upp av moduler, som var och en sköts upp mellan 19 februari 1986 och 23 april 1996. Mirs uppgift var att fungera som ett vetenskapligt laboratorium i yttre rymden.

1995 genomfördes den första dockningen mellan en rysk rymdstation och en amerikansk rymdfärja.

23 mars 2001 brann rymdstationen upp då den avsiktligt återinträdde i jordens atmosfär efter ungefär 89 067 varv kring jorden. Rester av den slog ner i Stilla havet öster om Nya Zeeland.

Mirs moduler[redigera | redigera wikitext]

Mir var uppbyggd av flera moduler.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Docknings port
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kvant-1
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Dockningsport
 
Kvant-2
 
 
Spektr
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Dockningsport Dockningsmodul
 
Kristall
 
DOS-7
(Mir)
 
Priroda
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Dockningsport
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Modul Uppskjutning Raket Dockning Vikt Ursprung
Mir (kärnan) 19 februari 1986 Proton-K N/A 20 100 kg Sovjetunionen
Boendeutrymme
Kvant-1 31 mars 1987 Proton-K 9 april 1987, 00:35:58[3] 10 000 kg Sovjetunionen
Gyroskop för stabilitet och utrustning för Astronomiska observationer
Kvant-2 26 november 1989 Proton-K 6 december 1989, 12:21:28[4] 19 640 kg Sovjetunionen
Nyare, mer sofistikerade livsuppehållande system.
Kristall 31 maj 1990 Proton-K 10 juni 1990, 10:47:22[5] 19 640 kg Sovjetunionen
Teknologi-, materialbehandlings-, geofysik- och astrofysiklaboratorium
Spektr 20 maj 1995 Proton-K 1 juni 1995, 00:56:16[6] 19 640 kg Ryssland
Inhyste experiment tillhörande samarbetsprogrammet mellan USA och Ryssland.
Dockningsmodul 12 november 1995 STS-74 Atlantis 15 november 1995  6 134 kg USA
Dockningsport för rymdfärjan.
Priroda 23 april 1996 Proton-K 26 april 1996, 12:42:32[7] 19 000 kg Ryssland
Modul för observation av jordytan och atmosfären inom frekvensområdena
för mikrovågor, infraröd strålning och ljus.

Mir (kärnan)[redigera | redigera wikitext]

DOS-7

Mir eller DOS-8 var den första delen av stationen, den sköts upp med en Protonraket den 19 februari 1986. Modulen har stora likheter med Saljut 6 och Saljut 7. Totalt hade modulen 6 dockningsportar, 5 i fronten och en i aktern. Från början hade modulen 2 solpaneler, i juni 1987 monterades en tredje solpanel på modulen. Solpanelen levererades till stationen i Kvant-1. I aktern fanns 2 raketmotorer som fram till att Kvant-1 dockade med stationen användes för att justera stationens omloppsbana.

Längd: 13,13 m
Diameter: 4,15 m
Beboelig volym: 90 m3
Massa: 20 400 kg
Dockningsportar: 6 st
Motorer: 2 st
Solpaneler: 3 st (2st)
Vingbredd: 20,73 m

Kvant-1[redigera | redigera wikitext]

Kvant-1

Kvant-1 sköts upp med en Proton-K-raket den 31 mars 1987. Planen var från början att modulen skulle skjutits upp och dockas med rymdstationen Saljut 7, men förseningar gjorde att man fick skjuta upp den till Mir. Modulen hyste bland annat ett antal gyroskop som användes för att stabilisera hela rymdstationen. Under åren modifierades modulen ett flertal gånger, bland annat med flera raketmotorer och under en tid var den även utrustad med tre solpaneler.

Längd: 5,3 m
Diameter: 4,35 m
Beboelig volym: 40 m3
Massa: 11 000 kg
Dockningsportar: 2 st
Motorer:
Solpaneler: 3 st

Kvant-2[redigera | redigera wikitext]

Kvant-2

Kvant-2 sköts upp med en Proton-K-raket den 26 november 1989 och dockade med stationen den 6 december samma år. Ombord fanns bland annat en luftsluss.

Längd: 12,2 m
Diameter: 4,35 m
Beboelig volym: 31,9 m3
Massa: 19 640 kg
Dockningsportar: 1 st
Solpaneler: 2 st
Vingbredd: 24 m

Kristall[redigera | redigera wikitext]

Kristall

Kristall sköts upp med en Proton-K-raket den 31 maj 1990 och dockade med stationen den 10 juni samma år. Modulen var ett teknik-, material-, geofysik- och astrofysiklaboratorium. Modulens huvudsyfte var att agera dockningsport för de sovjetiska rymdfärjorna av typen Buran. Det var tänkt att Sovjets andra rymdfärja Ptitjka i början av 1990-talet skulle docka med Kristall. Det sovjetiska rymdfärjeprogrammet lades dock ner i början av 1990-talet. När den amerikanska rymdfärjan Atlantis och Mir dockade för första gången 1995, dockade Atlantis direkt med Kristall som då hade flyttats från sin vanliga plats för att färjan skulle kunna komma åt den utan att kollidera med Mirs solpaneler.

Längd: 11,9 m
Diameter: 4,35 m
Beboelig volym: 60,8 m3
Massa: 19 640 kg
Dockningsportar: 3 st
Solpaneler: 2 st
Vingbredd: 36 m

Spektr[redigera | redigera wikitext]

Spektr

Spektr sköts upp med en Proton-K-raket den 20 maj 1995 och dockade med stationen den 1 juni samma år. Modulen förblev trycklös efter kollisionen mellan rymdstationen och Progress M-34 farkosten den 25 juni 1997.

Längd: 9,1 m
Diameter: 4,35 m
Massa: 19 640 kg
Dockningsportar: 1 st
Solpaneler: 4 st

Dockningsmodul[redigera | redigera wikitext]

Ritning av Mir Docking Module och extra utrustning.

Modulen sköts upp med rymdfärjan Atlantis under uppdrag STS-74, den 12 november 1995 och dockades med stationen den 15 november. Under uppskjutningen och dockningen med rymdstationen var två lådor monterade på sidorna av modulen. Lådorna innehöll solpaneler som efter dockningen flyttades till andra platser på stationen.

Modulens huvudsyfte var att möjliggöra dockningar mellan rymdfärjor och stationen utan att Kristallmodulen skulle behöva flyttas inför varje dockning och solpaneler dras ihop.

Längd: 5 m
Diameter: 2,9 m
Massa: 4 090 kg
Dockningsportar: 2 st

Priroda[redigera | redigera wikitext]

Priroda

Priroda sköts upp med en Proton-K-raket den 23 april 1996 och dockade med stationen tre dagar senare den 26 april.

Längd: 9,7 m
Diameter: 4,35 m
Beboelig volym: 66 m3
Massa: 19 700 kg
Dockningsportar: 1 st

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor och referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ NASA Space Science Data Coordinated Archive, läst 10 juli 2016.
  2. ^ [a b] Manned Astronautics Mir Arkiverad 25 augusti 2009 hämtat från the Wayback Machine., läst 13 mars 2017.
  3. ^ Manned Astronautics Kvant Arkiverad 16 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine., läst 13 mars 2017.
  4. ^ Manned Astronautics Kvant 2, läst 13 mars 2017.
  5. ^ Manned Astronautics Kristall, läst 13 mars 2017.
  6. ^ Manned Astronautics Spektr Arkiverad 25 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine., läst 13 mars 2017.
  7. ^ Manned Astronautics Priroda, läst 13 mars 2017.