Saljut 7

Från Wikipedia
Saljut 7
(Салют-7)
Salyut 7 diagram.png
Saljut 7
StatusAvvecklad
NSSDC-ID1982-033A[1]
LandSovjetunionen Sovjetunionen
Besättning2 st
Bemannad816 dagar
I omloppsbana3 216 dagar
Återinträde7 februari 1991
Uppskjutning
RaketProton
UppskjutningsrampBajkonur
Uppskjutning19 april 1982,
19:45:00 UTC[2]
Mått
Längd15,8 m
Diameter4,15 m
Massa19,8 ton
Beboelig volym90 m³
Dockningsportar2 st
Omloppsbanans egenskaper
Banlutning51,6°
Apoapsis278 km
Periapsis219 km
Varv51 917 st
Sträcka2 106 297 129 km

Saljut 7 (ryska: Салют-7) eller DOS-6, var en sovjetisk rymdstation, som sköts upp från Kosmodromen i Bajkonur, den 19 april 1982, med en Proton-raket. Den blev den sista i Saljut-serien. Saljut 7 var reserv för Saljut 6 och därmed nästan identisk med sin föregångare. På grund av förseningar i Mir-projektet bestämdes det att man skulle skicka upp Saljut 6:s reserv.

Rymdstationen återinträdde i jordens atmosfär den 7 februari 1991 och brann upp.

Farkoster som besökt stationen[redigera | redigera wikitext]

Farkost Dockning Besättning
Sojuz T-5 13 maj - 27 augusti 1982 Anatolij Berezovoj
Valentin Lebedev
Progress 13 23 maj - 6 juni 1982
Sojuz T-6 24 juni - 2 juli 1982 Vladimir Dzjanibekov
Aleksandr Ivantjenkov
Jean-Loup ChrétienFrankrike
Interkosmos-flygning
Progress 14 10 juli - 13 augusti 1982
Sojuz T-7 19 augusti - 10 december 1982 Leonid Popov
Aleksandr Serebrov
Svetlana Savitskaja
Progress 15 18 september - 16 oktober 1982
Progress 16 31 oktober - 14 december 1982
Sojuz T-8 20 april - 22 april 1982 Vladimir Titov
Gennadij Strekalov
Aleksandr Serebrov
Dockning misslyckades
Sojuz T-9 27 juni - 23 november 1983 Vladimir Ljachov
Alexander Alexandrov
Progress 17 17 augusti - 17 september 1983
Progress 18 18 oktober - 16 november 1983
Sojuz T-10 8 februari - 11 april 1984 Leonid Kizim
Vladimir Solovjov
Oleg Atkov
Progress 19 21 februari - 1 april 1984
TKS-3 4 mars - 14 augusti 1983
Obemannad under namnet Kosmos 1443.
Sojuz T-11 3 april - 2 oktober 1984 Jurij V. Malysjev
Gennadij Strekalov
Rakesh SharmaIndien
Interkosmos-flygning
Progress 20 15 april - 7 maj 1984
Progress 21 7 maj - 26 maj 1984
Progress 22 28 maj - 15 juli 1984
Sojuz T-12 17 juli - 29 juli 1984 Vladimir Dzjanibekov
Svetlana Savitskaja
Igor Volk
Progress 23 14 augusti - 28 augusti 1984
Sojuz T-13 6 juni - 26 september 1985 Vladimir Dzjanibekov
Viktor Savinych
Progress 24 21 juni - 15 juli 1985
Sojuz T-14 17 september - 21 november 1985 Vladimir Vasiutin
Georgij Gretjko
Alexander Volkov
TKS-4 september, 1985 - 7 februari 1991
Obemannad under namnet Kosmos 1686.
Sojuz T-15 13 mars - 16 juli 1986 Leonid Kizim
Vladimir Solovjov
Kom från rymdstationen Mir och återvände till Mir.

Rymdpromenader från Saljut 7[redigera | redigera wikitext]

Kosmonauter Start (UTC) Slut (UTC) Längd
Lebedev
Berezovoj
30 juli 1982,
02:39
30 juli 1982,
05:12
2 tim, 33 min
Hämta experiment
Ljachov
Alexandrov
1 november 1983,
04:47
1 november 1983,
07:36
2 tim, 50 min
Montera solpanel
Ljachov
Alexandrov
3 november 1983,
03:47
3 november 1983,
06:62
2 tim, 55 min
Montera solpanel
Kizim
Solovjov
23 april 1984,
04:31
23 april 1984,
08:46
4 tim, 20 min
Reparera ODU
Kizim
Solovjov
26 april 1984,
02:40
26 april 1984,
07:40
4 tim, 56 min
Reparera ODU
Kizim
Solovjov
29 april 1984,
01:35
29 april 1984,
04:20
2 tim, 45 min
Reparera ODU
Kizim
Solovjov
3 maj 1984,
23:15
3 maj 1984,
02:00
2 tim, 45 min
Reparera ODU
Kizim
Solovjov
18 maj 1984,
17:52
18 maj 1984,
20:57
3 tim, 05 min
Montera solpanel
Savitskaja
Dzjanibekov
25 juli 1984,
14:55
25 juli 1984,
18:29
3 tim, 35 min
Första kvinnan genomför en EVA
Kizim
Solovjov
8 augusti 1984,
08:46
8 augusti 1984,
13:46
5 tim, 00 min
Reparera ODU
Dzjanibekov
Savinych
2 augusti 1985,
07:15
2 augusti 1985,
12:15
5 tim, 00 min
Montera solpanel
Kizim
Solovjov
28 maj 1986,
05:43
28 maj 1986,
09:33
3 tim, 50 min
Testa fackverk, hämta prover
Kizim
Solovjov
31 maj 1986,
04:57
31 maj 1986,
09:57
5 tim, 00 min
Testa fackverk

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]