Apollo 11

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Apollo 11
Apollo11logo.jpg
Statistik för uppdraget
Uppdrag Apollo 11
Anrop Kommandomodul: Columbia
Månlandare: Eagle
Uppskjutning 16 juli 1969
13:32:00 UTC
Kennedy Space Center
LC 39A
Landning 24 juli 1969
16:50:35 UTC
Stilla havet
(13°19′N 169°9′V / 13.317°N 169.150°V / 13.317; -169.150 (Apollo 11))
Månen
Antal varv
kring månen
30
Tid på månen 20 juli 1969
20:17:40 UTC
Mare Tranquillitatis
(Stillhetens hav)
Besättning
Befälhavare Neil Armstrong
Pilot Michael Collins(kommandomodulen)
Edwin "Buzz" Aldrin(månlandaren)
Armstrong, Collins och Aldrin
Armstrong, Collins och Aldrin

Apollo 11 var den första bemannade månfärden som landade på månen, höjdpunkten i NASA:s Apolloprogram och en milstolpe i rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen. Besättningen utgjordes av befälhavaren Neil Armstrong, Edwin "Buzz" Aldrin och Michael Collins. Apollo 11 sköts upp 16 juli 1969, Armstrong och Aldrin genomförde den första bemannade landningen på månen den 20 juli och besättningen återvände till jorden den 24 juli. Apollo 11 uppfyllde därmed president John F Kennedys mål att "...innan årtiondets slut ha landat en människa på månen och tagit honom tillbaka i säkerhet." som uttalades vid ett tal till kongressen 25 maj 1961. [1]

Besättning[redigera | redigera wikitext]

Besättningen som utförde detta bestod av de tre astronauterna Neil Armstrong, Edwin "Buzz" Aldrin och Michael Collins. Alla tre hade varit i rymden en gång tidigare.

Höjdpunkter från rymdfärden[redigera | redigera wikitext]

Saturn V raketen som bar Apollo 11 tog flera sekunder att lämna rampen den 16 juli 1969
Människans första steg på månen

Uppskjutningen[redigera | redigera wikitext]

En Saturn V raket sköt upp Apollo 11 från Kennedy Space Center den 16 juli 1969 klockan 9:32 lokal tid (13:32 UTC). Miljoner människor bevittnade händelsen på plats och via televisionen, bland andra USA:s dåvarande president Richard Nixon. 12 minuter senare gick den in i omloppsbana kring jorden. [2] Efter ett och ett halvt varv kring jorden tändes det tredje steget (S-IVB) och skickade rymdfarkosten i bana mot månen. Den 19 juli passerade Apollo 11 bakom månen och avfyrade sina styrraketer för att gå in i omloppsbana kring månen. Under de trettio varv [3] som farkosten kretsade kring månen kunde besättningen se landningsplatsen i södra änden av stillhetens hav (Mare Tranquillitatis).

Månlandningen[redigera | redigera wikitext]

Månlandaren, som kallades The Eagle (Örnen), stod i Mare Tranquillitatis – Stillhetens hav – efter en nervpirrande landning av Neil Armstrong med mindre komplikationer; eftersom platsen de ursprungligen skulle landa på bedömdes av Armstrong inte vara lämplig försökte han landa på en annan plats. Detta kunde ha gått illa eftersom bränslet endast var beräknat att räcka till den ursprungliga landningsplatsen. Läget var dock inte så desperat som det ibland har utmålats; eftersom bränslet hade skvätt runt i tanken gav bränslemätaren lägre värden än det verkliga när man gled in över marken. Det har uppskattats att Eagle hade minst femton sekunders bränsletid kvar när motorerna stannade, och Armstrong uppfattade inte situationen som trängd. Han lyckades landa säkert i Stillhetens hav.

Efter landningen var det tänkt att Armstrong och Edwin "Buzz" Aldrin skulle äta och sedan vänta ett par timmar med att stiga ur månlandaren, men de var så exalterade att de kvickt satte i sig sin mat för att så snabbt som möjligt få gå på månen.

En femtedel av världens befolkning följde Armstrongs landstigning genom TV. Armstrong blev den första människan som satte foten på månens yta när han gav de berömda orden: "That's one small step for a man, one giant leap for mankind" ("Detta är ett litet steg för en människa, men ett jättekliv för mänskligheten")[4]. Även Aldrin deltog i landningen, medan Michael Collins stannade kvar i kommandomodulen Columbia i omloppsbana runt månen.

De stannade ute i 2,5 timmar och de samlade ihop 21,5 kg månföremål. De utförde även vetenskapliga experiment innan de återvände till månlandaren.

Kort historik över landningen (svenska tidsangivelser)[redigera | redigera wikitext]

Eftersom svensk sommartid inte infördes permanent förrän 1980 är tidsangivelserna nedan i normaltid.

20 juli 1969
  • 21.17 - Månlandaren Eagle landar på månens yta.
21 juli 1969
  • 03.39 - Dörren till landaren öppnas, tre timmar tidigare än beräknat.
  • 03.50 - Armstrong kommer ut genom luckan och ska klättra ner de nio stegen till månen.
  • 03.56 - Armstrong sätter sin vänstra fot på månen.
  • 04.14 - Aldrin står nu också på månen.
  • 04.40 - Den amerikanska flaggan hissas på månen. Ett samtal mellan president Nixon och astronauterna äger rum. Månbesöket förlängs med en kvart.
  • 05.56 - Aldrin klättrar upp i landaren.
  • 06.10 - Armstrong påbörjar sin klättring.
22 juli 1969
  • 18.55 - Återfärden till jorden påbörjas.

Återfärden[redigera | redigera wikitext]

Månlandaren var konstruerad på det viset att landningsplattformen stannade kvar på månen vid återfärden från månen (och står där än idag). Enbart den övre delen av månlandaren återvände i omloppsbana för att docka med kommando- och servicemodulen där Collins befann sig och som kretsade runt månen. Återfärden till jorden gick smärtfritt och 195 timmar in i uppdraget landade kommandomodulen i Stilla havet.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Man on the moon: Kennedy speech ignited the dream" CNN.com.
  2. ^ Richard W. Orloff. Apollo by the Numbers: A Statistical Reference (SP-4029). NASA.
  3. ^ Apollo-11 NASA.
  4. ^ Det har länge sagts att Armstrong av misstag utelämnade ett "a" från frasen "That's one small step for a man, one giant leap for mankind", vilket då blir det lite kryptiska "ett litet steg för människan, ett stort steg för mänskligheten". Armstrong hävdade dock att han hade sagt det korrekt (vilket somliga argumenterar, med Armstrongs tendens till noggrannhet och precision, det inte finns någon anledning att tvivla på), och en digital ljudanalys av Peter Shann Ford (som slutfördes i september 2006) bekräftar att den saknade stavelsen bara var ohörbar på grund av brus och begränsningar i den tillgängliga kommunikationsutrustningen. Fords upptäckt har ännu inte verifierats av språkexperter, men Armstrong har uttryckt sin önskan att citatet bör skrivas med "a" inom parenteser: "That's one small step for (a) man, one giant leap for mankind" - "Ett litet steg för en människa, ett gigantiskt kliv för mänskligheten".

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]