Kaliningrad

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kaliningrad
(Калининград)
Stad
Калининград-коллаж1.jpg
Flag of Kaliningrad.png
Flagga
Coat of Arms of Kaliningrad.png
Stadsvapen
Land Ryssland Ryssland
Federalt distrikt Nordvästra federala distriktet
Oblast Kaliningrad oblast
Koordinater 54°43′00″N 20°30′00″Ö / 54.71667°N 20.50000°Ö / 54.71667; 20.50000
Area 223,03 km²[1]
Folkmängd 453 461 (1 januari 2015)[2]
Befolkningstäthet 2 033 invånare/km²
Grundad 1255
Borgmästare Alexandr Jarosjuk
Postnummer 236xxx
Riktnummer +7 4012
Geonames 554234
European Russia laea location map (Crimea disputed).svg
Red pog.svg
Kaliningrads läge i Kaliningrad oblast.
Red pog.svg
Kaliningrads läge i Kaliningrad oblast.
Webbplats: Kaliningrads officiella webbplats

Kaliningrad (ryska: Калининград), fram till 1946 benämnd Königsberg, är en stad i Kaliningrad oblast, den ryska exklav som ligger mellan Polen och Litauen vid Östersjön. Folkmängden uppgår till cirka 450 000 invånare.

Under namnet Königsberg var staden tidigare huvudstad i den tyska provinsen Ostpreussen och längre tillbaka var staden hertigdömet Preussens huvudstad. Efter att sovjeterna hade fördrivit de etniska tyskarna och annekterat staden efter andra världskriget, ville den nya regimen inte ha kvar det monarkiskt klingande namnet (Königsberg betyder Kungsberg) utan uppkallade i stället staden efter kommunisten Michail Kalinin. En del av invånarna använder Königsberg som namn på staden och en debatt förs om en officiell återgång till det gamla namnet.[3]

Sovjettiden[redigera | redigera wikitext]

År 1946 blev regionen en del av Ryska SFSR och Sovjetunionen och namnet ändrades till Kaliningrad efter Michail Kalinin. Kaliningrad var fram till Sovjetunionens fall huvudbas för den sovjetiska Östersjöflottan. Från 1950-talet blev staden ett militärt spärrområde och fram till 1992 var det svårt för utlänningar att besöka staden. Samtidigt byggdes staden åter upp men ändrades radikalt då en sovjetisk mönsterstad utan sin historiska bakgrund planlades. 1969 följde sprängningen av de resterande delarna av Königsbergs slott. Den tidigare innerstaden som låg i ruiner ersattes av grönområden och höghusområden.

Ryssland[redigera | redigera wikitext]

Domkyrkan

I samband med stadens 750-årsjubileum 2005 restaurerades Domkyrkan och järnvägsstationen. Stadens centrum vid Segerplatsen byggdes om. I närheten av domkyrkan har man byggt upp ett affärscentrum i historisk stil som knyter an till de gamla hansastäderna men även Moskva och Sankt Petersburg. Det finns även planer på att återskapa den tidigare gamla stan.

Staden har även blivit plats för tillverkning, bland Avtotor som tillverkar för BMW, General Motors och Kia för den ryska marknaden. Inför världsmästerskapet i fotboll 2018 uppfördes en ny fotbollsarena i staden.

Namnet Kaliningrad[redigera | redigera wikitext]

Kaliningrad namngavs efter andra världskriget efter den sovjetiska kommunistiske politikern Michail Kalinin. Staden har behållit sitt sovjetiska namn, till skillnad från andra städer uppkallade efter bolsjeviker som sedan Sovjetunionens fall i augusti 1991 antingen fått nya namn eller återfått sina ursprungliga namn (till exempel Sankt Petersburg, förut Leningrad).

Kultur och sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Historiska byggnader[redigera | redigera wikitext]

Det gamla preussiska kungliga slottet skadades svårt under kriget och de sovjetiska myndigheterna lät riva ruinerna. Ett stadshus av betong kallat Sovjeternas hus byggdes senare på platsen; dock avbröts bygget på 1980-talet och har aldrig färdigställts, även om fasaden gjordes i ordning 2005. Bland övriga äldre byggnader som förstördes under andra världskriget märktes domen från 1300-talet, det gamla rådhuset, även det från 1300-talet, samt två av stadsmurens torn Gelber Turm och Blauer Turm.[4] men domkyrkan har senare restaurerats. Åren 1996–2006 byggdes en ny stor katedral, Kristus-Frälsarens katedral, den första större rysk-ortodoxa kyrkobyggnaden i Kaliningrad, som blir den näst största i Ryssland. Brandenburger Tor en del av stadsmuren finns kvar sedan 1600-talet.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Den nyuppförda Kaliningradstadion inför fotbolls-VM 2018.

Stadens mest framgångsrika fotbollsförening är FC Baltika Kaliningrad, vars herrlag 2018 spelar i den ryska näst högsta ligan och tidigare även spelat i högsta ligan. Kaliningrad var en av värdstäderna för Fotbolls-VM 2018 i Ryssland. Inför VM uppfördes en helt ny fotbollsarena, Kaliningrad Stadion, med plats för 35 000 åskådare.

Museer[redigera | redigera wikitext]

Kaliningrad har många museer, bland annat Immanuel Kant-museet och domkyrkomuseet. Museet för historia och konst har en omfattande samling och Bärnstensmueet har en stor samling av bärnstenssmycken. Även stadens konstgalleri har omfattande utställningsverksamhet.

Världshavsmuseet är inrymt på ett tidigare forskningsfartyg vid floden och visar utställningar om havsforskning samt världshavens flora och fauna. På en ubåt finns även en utställning om den ryska ubåtsflottan.

Teater[redigera | redigera wikitext]

Kaliningrads dramatiska teater

Kaliningrads filharmoni är inrymd i en tidigare katolsk kyrka, uppförd 1907 och restaurerad efter kriget.

Dramatiska teatern uppfördes ursprungligen 1910 under den tyska epoken och återuppfördes 1960 efter att ha förstörts till större delen i kriget. Kolonnaden uppfördes med Bolsjojteatern i Moskva som förebild.

Kaliningrads dockteater, Kaliningradski teatr kukol, är sedan 1975 inrymd i den nyromanska tidigare Luisenkirche, uppförd 1901.

Frihandelszon[redigera | redigera wikitext]

Kaliningrad är en frihandelszon. Regionen har speciella avtal med de baltiska staterna för att den ryska inrikestrafiken ska fungera. Här pågår omförhandlingar på grund av att Polen och Litauen har gått med i EU, vilket komplicerar bilden för Ryssland. Numera krävs till exempel visum för ryska medborgare till Litauen, vilket inte krävdes tidigare.

Stadsdistrikt[redigera | redigera wikitext]

Kaliningrad är indelat i tre stadsdistrikt.

Stadsdistrikt Invånarantal 9 oktober 2002[5] Invånarantal 14 oktober 2010[6] Invånarantal 1 januari 2015[2]
Baltijskij¹ 68 664 Ingen uppgift Ingen uppgift
Leningradskij 152 541 159 771 167 806
Moskovskij 85 507 152 165 158 441
Oktiabrskij¹ 43 252 Ingen uppgift Ingen uppgift
Tsentralnyj 80 039 119 966 127 214
TOTALT 430 003 431 902 453 461
¹ Distrikten Baltijskij och Oktiabrskij är numera sammanslagna med de andra distrikten.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. −0,7 0,3 4,7 10,9 17,2 20,6 21,8 21,6 17,3 12,0 5,7 1,6
 Lägsta medeltemp. −5,8 −5,2 −2,1 2,2 7,0 10,9 12,8 12,3 9,1 5,3 1,2 −3,1
 Nederbörd 57 40 43 37 53 71 80 90 89 79 91 73

Framträdande personer från Königsberg/Kaliningrad[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Federalnaja Sluzjba Gosudarstvennoj Statistiki; Baza dannych pokazatelej munitsipalnych obrazovanij Arkiverad 3 april 2012 hämtat från the Wayback Machine. Databas över ryska administrativa enheter. Läst 16 augusti 2010.
  2. ^ [a b] ЧИСЛЕННОСТЬ ПОСТОЯННОГО НАСЕЛЕНИЯ РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ ПО МУНИЦИПАЛЬНЫМ ОБРАЗОВАНИЯМ на 1 января 2015 года (komprimerad fil, .rar) Arkiverad 14 maj 2020 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2015. Läst 12 augusti 2015.
  3. ^ Plath, Toralf (7 juli 2009). ”Bizarrer Namensstreit um "Königsberg"” (på tyska). N24. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100819024617/http://www.n24.de/news/newsitem_5187603.html. 
  4. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 585 
  5. ^ Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda (excelfil) Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. Läst 16 augusti 2010.
  6. ^ Tjislennost naselenija rossii, federalnych okrugov, subjektov rossijskoj federatsii, gorodskich okrugov, munitsipalnych rajonov, gorodskich i selskich poselenij (excelfil) Arkiverad 6 oktober 2021 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 14 oktober 2010 (slutgiltiga resultat). Läst 11 oktober 2012.
  7. ^ ”Kaliningrad” (på engelska). World Weather Information Service. http://worldweather.wmo.int/en/city.html?cityId=977. Läst 22 februari 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]