Visa källa för Rättsakt

[[Fil:Flag of Europe.svg|miniatyr|[[Europeiska flaggan]]]]
En '''rättsakt''', eller '''unionsakt''', är en [[Lag|författning]] utfärdad av [[Europeiska unionen]]s [[Europeiska unionens institutioner|institutioner]], organ eller [[Europeiska unionens byråer|byråer]] med unionens [[Europeiska unionens fördrag|fördrag]] som [[rättslig grund]]. Rättsakterna utgör en viktig [[rättskälla]] – '''sekundärrätten''' – inom [[Europeisk unionsrätt|unionsrätten]] som är underordnad primärrätten (fördragen) och unionens [[Europeiska unionens internationella avtal|internationella avtal]].

Det finns fem typer av typiska rättsakter: [[Förordning (Europeiska unionen)|förordningar]], [[Direktiv (Europeiska unionen)|direktiv]], [[Beslut (Europeiska unionen)|beslut]], [[Rekommendation (Europeiska unionen)|rekommendationer]] och [[Yttrande (Europeiska unionen)|yttranden]]. Varje typ av rättsakt har sin egen rättsliga form. Förordningar, direktiv och beslut är bindande rättsakter, medan rekommendationer och yttranden är icke-bindande rättsakter.<ref name="EUT FEUF-288">{{EUTref |fördrag=FEUF |artikel=288 |sida=171–172}}</ref>

Om en bindande rättsakt antas i enlighet med ett [[Europeiska unionens lagstiftningsförfarande|lagstiftningsförfarande]] utgör den en ”lagstiftningsakt” och är överordnad andra rättsakter, ”icke-lagstiftningsakter”.<ref name="EUT FEUF-289">{{EUTref |fördrag=FEUF |artikel=289 |sida=172}}</ref><ref>{{tidskriftsref |författare=Koen Lenaerts |rubrik=Towards a Hierarchy of Legal Acts in the European Union? Simplification of Legal Instruments and Procedures |url=https://iow.eui.eu/wp-content/uploads/sites/18/2014/05/Curtin-04-Background-01-Lenaerts-Desomer.pdf |år=2005 |tidskrift=[[European Law Journal]] |volym=11 |utgivare=[[Wiley-Blackwell]] |nummer=6 |sid=744–765 |hämtdatum=2024-02-19 |språk=engelska |förnamn=Koen |förnamn2=Marlies |efternamn=Lenaerts |efternamn2=Desomer}}</ref> Alla lagstiftningsakter samt de flesta icke-lagstiftningsakter måste offentliggöras i [[Europeiska unionens officiella tidning]] innan de träder i kraft.<ref name="EUT FEUF-297">{{EUTref |fördrag=FEUF |artikel=297 |sida=176}}</ref>

== Rättslig form och grund ==
Rättsakter utfärdas av [[Europeiska unionen]]s [[Europeiska unionens institutioner|institutioner]], organ och [[Europeiska unionens byråer|byråer]] för att till exempel lagstifta eller fatta beslut i specifika ärenden. I enlighet med [[principen om tilldelade befogenheter]] måste varje rättsakt som antas ha en giltig [[rättslig grund]] i fördragen; annars kan den ogiltigförklaras av [[Europeiska unionens domstol|EU-domstolen]] genom en [[talan om ogiltigförklaring]].

En stor del av rättsakterna antas genom unionens [[Europeiska unionens lagstiftningsförfarande|lagstiftningsförfaranden]], antingen genom det [[ordinarie lagstiftningsförfarande]]t eller genom ett [[särskilt lagstiftningsförfarande]]. I dessa fall beslutar [[Europaparlamentet]] och/eller [[Europeiska unionens råd]] i regel på förslag av [[Europeiska kommissionen]].<ref>{{EUTref |fördrag=FEU |artikel=17.2 |sida=25}}</ref>

=== Olika typer av rättsakter ===
{{Huvudartikel|Förordning (Europeiska unionen)|l1=Förordning|direktiv (Europeiska unionen)|l2=direktiv|beslut (Europeiska unionen)|l3=beslut|rekommendation (Europeiska unionen)|l4=rekommendation|yttrande (Europeiska unionen)|l5=yttrande}}
Rättsakter kan antas i olika former. Sedan [[Lissabonfördraget]] trädde i kraft den 1 december 2009 finns fem typer av typiska rättsakter: förordningar, direktiv, beslut, rekommendationer och yttranden.<ref>{{webbref |url=https://european-union.europa.eu/institutions-law-budget/law/types-legislation_sv |titel=Typer av rättsakter |hämtdatum=2024-02-19 |utgivare=Europa (webbportal)}}</ref><ref>{{webbref |url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=LEGISSUM:ai0032 |titel=Europeiska unionens sekundärrätt |hämtdatum=2024-02-19 |datum=2021-12-02 |utgivare=EUR-Lex}}</ref> Den rättsliga formen för de olika typerna av rättsakter regleras av artikel 288 i [[fördraget om Europeiska unionens funktionssätt]]:<ref name="EUT FEUF-288"/>

{{Citat|När institutionerna utövar unionens befogenheter ska de anta förordningar, direktiv, beslut, rekommendationer och yttranden.

En förordning ska ha allmän giltighet. Den ska till alla delar vara bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat.

Ett direktiv ska med avseende på det resultat som ska uppnås vara bindande för varje medlemsstat till vilken det är riktat, men ska överlåta åt de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet.

Ett beslut är till alla delar bindande. Om ett beslut anger till vem eller vilka det riktar sig, är det bindande endast för dessa.

Rekommendationer och yttranden ska inte vara bindande.|Artikel 288 i [[fördraget om Europeiska unionens funktionssätt]] efter [[Lissabonfördraget]]s ikraftträdande}}

Förordningar, direktiv och beslut är således bindande rättsakter, medan rekommendationer och yttranden är icke-bindande rättsakter.<ref>{{bokref |titel=EU-rättens ABC |efternamn=Borchardt |förnamn=Klaus-Dieter |år=2011 |utgivare=[[Europeiska unionens publikationsbyrå]] |utgivningsort=Luxemburg |isbn=978-92-78-40724-7 |sid=95–97}}</ref> Vilken typ av rättsakt som används i ett enskilt fall avgörs av den rättsliga grunden i fördragen och [[Proportionalitetsprincipen inom Europeiska unionen|proportionalitetsprincipen]].<ref name="EUT FEUF-296">{{EUTref |fördrag=FEUF |artikel=296 |sida=175–176}}</ref> En förordning används när enhetliga bestämmelser krävs inom hela unionen, medan ett direktiv används när det räcker med att [[Harmonisering|harmonisera]] medlemsstaternas lagstiftningar. Till skillnad från förordningar och direktiv används ett beslut vanligtvis inte för att fastställa allmänna bestämmelser, utan för att besluta i ett specifikt ärende. Beroende på ärendets karaktär kan beslutet riktas till en eller flera specifika [[Europeiska unionens medlemsstater|medlemsstater]] eller [[Fysisk person|fysiska]] eller [[Juridisk person|juridiska]] personer, eller antas med allmän räckvidd.

Utöver de rättsakter som omnämns i artikel 288 förekommer andra typer av akter, så kallade atypiska rättsakter.<ref name="EUR-Lex: Atypiska rättsakter">{{webbref |url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=LEGISSUM:ai0037 |titel=Atypiska rättsakter |hämtdatum=2024-02-19 |datum=2015-11-10 |utgivare=EUR-Lex}}</ref> De atypiska rättsakter innefattar riktlinjer, arbetsordningar och rättegångsregler, interinstitutionella avtal, akter antagna inom [[Europeiska ekonomiska samarbetsområdet]], resolutioner och förklaringar.<ref name="EUR-Lex: Strukturen för Europeiska unionens officiella tidning">{{webbref |url=https://eur-lex.europa.eu/content/oj/Structure_eOJ_EU_sv.pdf |titel=Strukturen för Europeiska unionens officiella tidning– Anpassning efter Lissabonfördragets ikraftträdande |hämtdatum=2024-02-19 |utgivare=EUR-Lex}}</ref> Även förberedande akter, såsom [[Grönbok|grönböcker]] och [[Vitbok (skrift)|vitböcker]], räknas in i denna kategori. Därutöver finns rent politiska dokument, såsom slutsatser som utfärdas av [[Europeiska rådet]] eller [[Europeiska unionens råd]].<ref name="EUR-Lex: Atypiska rättsakter"/>

Innan Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 kunde även andra typer av rättsakter antas inom de mellanstatliga pelarna (den [[gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken]] och [[polissamarbete och straffrättsligt samarbete]]), däribland [[rambeslut]]. Även om sådana rättsakter inte längre kan antas består rättsverkan för tidigare antagna rättsakter till dess att de upphävs eller ersätts.<ref>{{EUTref |fördrag=PROTO |protokoll=36 |artikel=9 |sida=325}}</ref>

=== Lagstiftningsakter och icke-lagstiftningsakter ===
Bindande rättsakter (förordningar, direktiv och beslut) delas upp i lagstiftningsakter och icke-lagstiftningsakter beroende på vilket förfarande som används för deras antagande. Rättsakter som antas av [[Europaparlamentet]] och/eller [[Europeiska unionens råd]] i enlighet med ett [[Europeiska unionens lagstiftningsförfarande|lagstiftningsförfarande]] utgör lagstiftningsakter.<ref name="EUT FEUF-289"/> De är överordnade andra rättsakter, icke-lagstiftningsakter.

Bland icke-lagstiftningsakterna återfinns dels delegerade akter, dels genomförandeakter. Delegerade akter antas av [[Europeiska kommissionen]] för att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av en lagstiftningsakt.<ref name="EUT FEUF-290">{{EUTref |fördrag=FEUF |artikel=290 |sida=172}}</ref> Genomförandeakter antas av kommissionen eller, i vissa fall, [[Europeiska unionens råd]] för att fastställa enhetliga villkor för genomförandet av en rättsakt.<ref name="EUT FEUF-291">{{EUTref |fördrag=FEU |artikel=291 |sida=173}}</ref> Dessa rättsakter, som antas med andra rättsakter som rättslig grund, benämns ibland som tertiärrätt.<ref>{{webbref |url=https://publications.parliament.uk/pa/bills/cbill/2017-2019/0005/en/18005en05.htm |titel=EU laws and legislation |hämtdatum=2024-02-19 |datum=2017-07-13 |utgivare=parliament.uk |språk=engelska}}</ref>

== Utformning ==
Alla rättsakter är utformade enligt en enhetlig struktur, utarbetad av unionens institutioner genom [[Europeiska unionens publikationsbyrå|Publikationsbyrån]]. En rättsakt består i regel av följande delar: ingressen, artikeldelen och eventuella bilagor.<ref>{{webbref |url=https://publications.europa.eu/code/sv/sv-120000.htm |titel=2. Rättsakternas struktur |hämtdatum=2024-03-08 |datum=2021-06-01 |verk=Interinstitutionella publikationshandboken |utgivare=[[Europeiska unionens publikationsbyrå]]}}</ref> Artikeldelen utgör den [[normativ]]a delen av rättsakten och är vanligtvis uppdelad i artiklar.<ref name="Europeiska unionens publikationsbyrå: 2.3 Artiklar (artikeldel)">{{webbref |url=https://publications.europa.eu/code/sv/sv-120300.htm |titel=2.3 Artiklar (artikeldel) |hämtdatum=2024-03-08 |datum=2022-05-11 |verk=Interinstitutionella publikationshandboken |utgivare=[[Europeiska unionens publikationsbyrå]]}}</ref> Eventuella bilagor är bindande genom att vara bundna till artiklar i artikeldelen.

=== Titel ===
En rättsakt tilldelas en titel som innehåller namnet på den institution som utfärdat akten, typen av akt, aktens nummer, datum för antagandet samt en kortfattande beskrivning av rättsaktens innehåll.<ref>{{webbref |url=https://publications.europa.eu/code/sv/sv-120100.htm |titel=2.1 Titel |hämtdatum=2024-03-08 |datum=2018-07-24 |verk=Interinstitutionella publikationshandboken |utgivare=[[Europeiska unionens publikationsbyrå]]}}</ref> Eftersom rättsakternas officiella titlar ofta är långa är det vanligt att de erhåller informella namn som är kortare. Delegerade akter och genomförandeakter innehåller orden ”delegerad” respektive ”genomförande” i titeln.<ref name="EUT FEUF-290"/><ref name="EUT FEUF-291"/> Om en rättsakt är en [[Omarbetning (Europeiska unionen)|omarbetning]] eller en [[Kodifiering (Europeiska unionen)|kodifiering]] av tidigare akter, anges detta inom parentes under titeln.

I de fall en rättsakt faller under [[Europeiska ekonomiska samarbetsområdet|EES-avtalets]] tillämpningsområde åtföljs dess rubrik av texten ”(Text av betydelse för EES)”. [[Gemensamma EES-kommittén]] ansvarar för att införliva sådana rättsakter i EES-avtalet så att de även blir rättsligt bindande för EES-länderna [[Island]], [[Liechtenstein]] och [[Norge]].

=== Ingress ===
Efter titeln följer ingressen, som består av dels beaktandeled, dels skälen för att rättsakten antas.

==== Beaktandeled ====
Alla rättsakter måste innehålla hänvisningar till de [[Lagförslag (Europeiska unionen)|förslag]], initiativ, [[Rekommendation (Europeiska unionen)|rekommendationer]], framställningar eller [[Yttrande (Europeiska unionen)|yttranden]] som legat till grund för antagandet av akten.<ref name="EUT FEUF-296"/> Sådana hänvisningar återfinns i ingressens första del i form av så kallade beaktandeled. Beaktandeleden anger den [[Rättslig grund|rättsliga grunden]], alla förberedande akter samt, för lagstiftningsakter, vilket [[Europeiska unionens lagstiftningsförfarande|lagstiftningsförfarande]] som tillämpats. Den rättsliga grunden anges i form av hänvisningar till primärrätten och, i vissa fall, [[Europeiska unionens internationella avtal|internationella avtal]] eller annan sekundärrätt. Förberedande akter och eventuella yttranden som utfärdats i samband med samråd med andra institutioner, organ eller byråer under utarbetandet av rättsakten anges därefter.<ref name="Europeiska unionens publikationsbyrå: 2.2 Ingress (beaktandeled och skäl)"/>

Om rättsakten är en lagstiftningsakt avslutas beaktandeleden med ”efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten” följt av ”i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet” eller ”i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande”.<ref name="Europeiska unionens publikationsbyrå: 2.2 Ingress (beaktandeled och skäl)"/>

==== Skäl ====
Alla rättsakter måste motiveras.<ref name="EUT FEUF-296"/> Sådana motiveringar återfinns i ingressens andra del i form av skäl. Skälen inleds med ”och av följande skäl:” följt av samtliga skäl uppradade punktvis.<ref name="Europeiska unionens publikationsbyrå: 2.2 Ingress (beaktandeled och skäl)">{{webbref |url=https://publications.europa.eu/code/sv/sv-120200.htm |titel=2.2 Ingress (beaktandeled och skäl) |hämtdatum=2024-03-08 |datum=2023-10-01 |verk=Interinstitutionella publikationshandboken |utgivare=[[Europeiska unionens publikationsbyrå]]}}</ref> Antalet skäl varierar mellan olika rättsakter; vissa kan ha ett fåtal medan andra kan ha flera hundra stycken. Skälen är inte rättsligt bindande, men kan påverka tolkningen av rättsaktens normativa del.

=== Artikeldel ===
Artikeldelen utgör den [[normativ]]a delen av en rättsakt, det vill säga den del som innehåller aktens bestämmelser. En artikeldel består vanligtvis av artiklar, antingen en enda eller flera stycken, i vissa fall flera hundra stycken. I de fall då rättsakten innehåller många artiklar kan dessa delas in i delar, avdelningar, kapitel och avsnitt. En artikel kan i sig själv delas in i punkter, stycken, led, strecksatser och meningar. För [[Direktiv (Europeiska unionen)|direktiv]] och, i vissa fall, [[Beslut (Europeiska unionen)|beslut]] anges rättsaktens adressat i den avslutande artikeln.<ref name="Europeiska unionens publikationsbyrå: 2.3 Artiklar (artikeldel)"/> Förordningar har istället en slutbestämmelse som inte är en del av den sista artikeln men som föreskriver att förordningen ska vara till alla delar bindande och [[Direkt tillämplighet|direkt tillämplig]] i alla medlemsstater.<ref>{{webbref |url=https://publications.europa.eu/code/sv/sv-120400.htm |titel=2.4 Slutbestämmelse i förordningar |hämtdatum=2024-03-08 |datum=2023-10-01 |verk=Interinstitutionella publikationshandboken |utgivare=[[Europeiska unionens publikationsbyrå]]}}</ref>

=== Slutformulering ===
Alla rättsakter innehåller en slutformulering som preciserar när och var akten utfärdades följt av underskrifter för företrädare för den eller de institutioner, organ eller byråer som har utfärdat akten.<ref>{{webbref |url=https://publications.europa.eu/code/sv/sv-120500.htm |titel=2.5 Slutformulering (plats, datum och underskrift) |hämtdatum=2024-03-08 |datum=2022-05-11 |verk=Interinstitutionella publikationshandboken |utgivare=[[Europeiska unionens publikationsbyrå]]}}</ref>

== Ikraftträdande och genomförande ==
Alla lagstiftningsakter samt andra förordningar, direktiv som riktar sig till alla medlemsstater och beslut som inte anger till vem eller vilka de riktar sig måste offentliggöras i [[Europeiska unionens officiella tidning]] innan de träder i kraft. De träder i kraft den dag som anges i rättsakten eller, om sådana bestämmelser saknas, tjugo dagar efter offentliggörandet. Direktiv som endast riktar sig till vissa medlemsstater och beslut som anger till vem eller vilka de riktar sig måste delges den eller dem som rättsakten riktar sig till och får verkan genom denna delgivning.<ref name="EUT FEUF-297"/> Enligt [[offentlighetsförordningen]] ska även dessa direktiv och beslut i största möjliga utsträckning offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.<ref>{{webbref |url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32001R1049 |titel=Artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar |verk=EGT L 145, 31.5.2001, s. 47 |utgivare=EUR-Lex}}</ref> Icke-bindande rättsakter, såsom rekommendationer och yttranden, offentliggörs i regel, men saknar datum för ikraftträdande.

Inom två månader från offentliggörandet eller delgivningen av en bindande rättsakt kan [[talan om ogiltigförklaring]] väckas vid [[Europeiska unionens domstol|EU-domstolen]], till exempel om en rättsakt anses ha tillkommit i strid med fördragen.<ref>{{EUTref |fördrag=FEUF |artikel=263 |sida=162–163}}</ref>

Genomförandet av rättsakterna beror på vilken typ av rättsakt det rör sig om. Förordningar, å ena sidan, blir exempelvis [[Direkt tillämplighet|direkt tillämpliga]] i alla medlemsstater och kräver inga särskilda genomförandeåtgärder. Direktiv, å andra sidan, kräver att medlemsstaterna vidtar genomförandeåtgärder, till exempel i form av lagändringar på nationell nivå, för att [[Införlivande av direktiv|införliva bestämmelserna]] i den nationella lagstiftningen. Icke-bindande rättsakter kräver inga genomförandeåtgärder eftersom de inte har någon bindande verkan.

== Rättsverkan ==
Rättsverkan för de utfärdade rättsakterna varierar beroende på om de är rättsligt bindande, om de har allmän räckvidd eller är riktade till en viss adressat (mottagare) samt om de är [[Direkt tillämplighet|direkt tillämpliga]] eller måste införlivas i medlemsstaternas nationella [[Rättssystem|rättsordningar]] för att få full rättsverkan.

En förordning har de mest långtgående rättsverkningarna av alla typer av rättsakter eftersom den är rättsligt bindande, har allmän räckvidd och blir direkt tillämplig i alla medlemsstater när den träder i kraft. Den får således rättsverkan samtidigt och enhetligt inom hela [[Europeiska unionen]]. Detta medför rättigheter och skyldigheter för alla som förordningen berör.<ref>{{webbref |url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:61977CJ0106 |titel=Punkterna 14–15 i domstolens dom av den 9 mars 1978 i mål 106/77, Amministrazione delle Finanze dello Stato mot Simmenthal, ECLI:EU:C:1978:49 |verk=Rättsfallssamling för Europeiska gemenskaperna |utgivare=EUR-Lex}}</ref> En bestämmelse i en förordning som skapar en rättighet för [[Enskild (juridik)|enskilda]] har därför i allmänhet fullständig [[direkt effekt]], det vill säga den kan åberopas av enskilda inför en nationell domstol likt en nationell lag.

I motsats till en förordning saknar ett direktiv direkt tillämplighet och måste istället [[Införlivande av direktiv|införlivas]] av medlemsstaterna i den nationella lagstiftningen för att dess bestämmelser ska få full rättsverkan. Enligt EU-domstolens [[Europeiska unionens domstols rättspraxis|rättspraxis]] kan ett direktiv dock under vissa omständigheter ha direkt effekt om en medlemsstat har underlåtit att vidta nödvändiga genomförandeåtgärder.<ref>{{webbref |url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:61974CJ0041 |titel=Punkterna 9–15 i domstolens dom av den 4 december 1974 i mål 41/74, Van Duyn mot Home Office, ECLI:EU:C:1974:133 |verk=Rättsfallssamling för Europeiska gemenskaperna |utgivare=EUR-Lex}}</ref> Denna direkta effekt är dock endast vertikal, vilket innebär att direktivets bestämmelser enbart kan åberopas gentemot det offentliga, och inte andra [[Fysisk person|fysiska]] eller [[Juridisk person|juridiska]] personer.<ref>{{webbref |url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:61981CJ0008 |titel=Punkterna 21–25 i domstolens dom av den 19 januari 1982 i mål 8/81, Ursula Becker mot Finanzamt Münster-Innenstadt, ECLI:EU:C:1982:7 |verk=Rättsfallssamling för Europeiska gemenskaperna |utgivare=EUR-Lex}}</ref><ref>{{webbref |url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:61981CJ0008 |titel=Punkterna 46–48 i domstolens dom av den 26 februari 1986 i mål 152/84, Marshall mot Southampton and South-West Hampshire Area Health Authority, ECLI:EU:C:1986:84 |verk=Rättsfallssamling för Europeiska gemenskaperna |utgivare=EUR-Lex}}</ref><ref>{{webbref |url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:62006CJ0080 |titel=Punkt 20 i domstolens dom av den 7 juni 2007 i mål C-80/06, Carp, ECLI:EU:C:2007:327 |verk=Rättsfallssamling för Europeiska gemenskaperna |utgivare=EUR-Lex}}</ref> Även beslut kan ha direkt effekt under vissa omständigheter.<ref>{{webbref |url=https://eur-lex.europa.eu/SV/legal-content/summary/european-union-decisions.html |titel=Europeiska unionens beslut |hämtdatum=2024-03-07 |datum=2021-07-26 |utgivare=EUR-Lex}}</ref>

Icke-bindande rättsakter, såsom rekommendationer och yttranden, saknar direkt effekt, men kan fortfarande ha [[indirekt effekt]] genom att ligga till grund för en domstols tolkning av bindande rättsakter eller nationella bestämmelser.<ref>{{webbref |url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:61988CJ0322 |titel=Punkt 18 i domstolens dom av den 13 december 1989 i mål C-322/88, Grimaldi mot Fonds des maladies professionnelles, ECLI:EU:C:1989:646 |verk=Rättsfallssamling för Europeiska gemenskaperna |utgivare=EUR-Lex}}</ref>

I enlighet med [[företrädesprincipen]] äger unionsrätten företräde framför nationell rätt om en bestämmelse i den nationella lagstiftningen skulle visa sig vara oförenlig med den.<ref>{{webbref |url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:61964CJ0006 |titel=Domstolens dom av den 15 juli 1964 i mål 6/64, Costa mot E.N.E.L., ECLI:EU:C:1964:66 |verk=Rättsfallssamling för Europeiska gemenskaperna |utgivare=EUR-Lex}}</ref> [[Europeiska unionens domstol|EU-domstolen]] tolkar rättsakterna genom att meddela [[förhandsavgörande]]n på begäran av de nationella domstolarna. För att säkerställa en enhetlig tillämpning av unionsrätten har EU-domstolen ensam behörighet att ogiltigförklara rättsakter.<ref>{{webbref |url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:62004CJ0344 |titel=Punkt 27 i domstolens dom av den 10 januari 2006 i mål C-344/04, International Air Transport Association och European Low Fares Airline Association mot Department for Transport, ECLI:EU:C:2006:10 |verk=Rättsfallssamling för Europeiska unionen |utgivare=EUR-Lex}}</ref> Om en medlemsstat inte införlivar ett direktiv korrekt eller på annat sätt underlåter att uppfylla sina skyldigheter enligt [[Europeisk unionsrätt|unionsrätten]], kan [[Europeiska kommissionen]] väcka [[talan om fördragsbrott]] vid EU-domstolen.

{| class="wikitable sortable" style="font-size: 0.95em; width: 100%"
|+ '''Rättsverkan för olika typer av rättsakter'''
|-
! width="15%" | Typ av rättsakt
! width="17%" | Rättsligt bindande
! width="17%" | Bindande för
! width="17%" | [[Direkt tillämplighet|Direkt tillämplig]]
! width="17%" | [[Direkt effekt]]
! width="17%" | [[Indirekt effekt]]
|-
| Förordning
| bgcolor={{EU/meta/ljusgrön}} | [[Fil:Check green icon.svg|15px]] Ja, till alla delar
| bgcolor={{EU/meta/ljusgrön}} | [[Fil:Check green icon.svg|15px]] Alla som berörs
| bgcolor={{EU/meta/ljusgrön}} | [[Fil:Check green icon.svg|15px]] Ja
| bgcolor={{EU/meta/ljusgrön}} | [[Fil:Check green icon.svg|15px]] Ja, i allmänhet
| bgcolor={{EU/meta/ljusgrön}} | [[Fil:Check green icon.svg|15px]] Ja
|-
| Direktiv
| bgcolor={{EU/meta/ljusgrön}} | [[Fil:Check green icon.svg|15px]] Ja, vad gäller resultat
| bgcolor={{EU/meta/ljusgrön}} | [[Fil:Check green icon.svg|15px]] Medlemsstaterna
| bgcolor={{EU/meta/ljusröd}} | [[Fil:Cross red circle.svg|15px]] [[Införlivande av direktiv|Införlivande]] krävs
| bgcolor={{EU/meta/ljusgul}} | [[Fil:Eo circle amber checkmark.svg|15px]] Vertikal i vissa fall
| bgcolor={{EU/meta/ljusgrön}} | [[Fil:Check green icon.svg|15px]] Ja
|-
| Beslut utan adressat
| bgcolor={{EU/meta/ljusgrön}} | [[Fil:Check green icon.svg|15px]] Ja, till alla delar
| bgcolor={{EU/meta/ljusgrön}} | [[Fil:Check green icon.svg|15px]] Alla som berörs
| bgcolor={{EU/meta/ljusgrön}} | [[Fil:Check green icon.svg|15px]] Ja
| bgcolor={{EU/meta/ljusgul}} | [[Fil:Eo circle amber checkmark.svg|15px]] I vissa fall
| bgcolor={{EU/meta/ljusgrön}} | [[Fil:Check green icon.svg|15px]] Ja
|-
| Beslut med adressat
| bgcolor={{EU/meta/ljusgrön}} | [[Fil:Check green icon.svg|15px]] Ja, till alla delar
| bgcolor={{EU/meta/ljusgrön}} | [[Fil:Check green icon.svg|15px]] Adressaten
| bgcolor={{EU/meta/ljusgul}} | [[Fil:Eo circle amber checkmark.svg|15px]] I vissa fall
| bgcolor={{EU/meta/ljusgul}} | [[Fil:Eo circle amber checkmark.svg|15px]] I vissa fall
| bgcolor={{EU/meta/ljusgrön}} | [[Fil:Check green icon.svg|15px]] Ja
|-
| Rekommendation
| bgcolor={{EU/meta/ljusröd}} | [[Fil:Cross red circle.svg|15px]] Nej
| bgcolor={{EU/meta/ljusröd}} | [[Fil:Cross red circle.svg|15px]] Ingen
| bgcolor={{EU/meta/ljusröd}} | [[Fil:Cross red circle.svg|15px]] Nej
| bgcolor={{EU/meta/ljusröd}} | [[Fil:Cross red circle.svg|15px]] Nej
| bgcolor={{EU/meta/ljusgrön}} | [[Fil:Check green icon.svg|15px]] Ja
|-
| Yttrande
| bgcolor={{EU/meta/ljusröd}} | [[Fil:Cross red circle.svg|15px]] Nej
| bgcolor={{EU/meta/ljusröd}} | [[Fil:Cross red circle.svg|15px]] Ingen
| bgcolor={{EU/meta/ljusröd}} | [[Fil:Cross red circle.svg|15px]] Nej
| bgcolor={{EU/meta/ljusröd}} | [[Fil:Cross red circle.svg|15px]] Nej
| bgcolor={{EU/meta/ljusgrön}} | [[Fil:Check green icon.svg|15px]] Ja
|}

== Se även ==
* [[Europeisk unionsrätt]]
* [[Unionens regelverk]]

== Referenser ==
<references/>

{{Europeiska rättsakter}}
{{EU-portalen}}

[[Kategori:Europeiska unionens rättsakter| ]]