Visa källa för Rök

{{Sidoruta begrepp|260px|namn=Rök|
[[Fil:Ognisko ubt 0126.jpeg|center|240px|]]
Rök från en vedbrasa.
----
*'''Beskrivning:''' En dispersion av fasta partiklar i en gas, vanligtvis i luft.
*'''Färg:''' Varierar med innehållet i röken, från vit via blågrå och brun till svart.
}}
:''Den här artikeln handlar om partiklarna rök. För andra betydelser se [[Rök (olika betydelser)]]''
'''Rök''' är  en [[dispersion (kemi)|dispersion]]<ref name=NE/> av [[Fast form|fast]]a och flytande [[aerosol|partiklar]] finfördelade i [[luft]] eller annan [[gas]]. Rök har ofta sitt ursprung i [[eld]], och den kan jämföras med [[dimma]], [[emulsion]] och [[skum]].

Rök förknippas också med [[rökelse]], [[cigarett]]rök och [[krut]]rök. Den kan även användas som metod för att fördriva [[insekter]] och för att [[Rökning (matlagning)|torka och konservera (och ge smak åt) matvaror]], framför allt kött och fisk.<ref>{{SAOB|ord=Rök |url=http://www.saob.se/artikel/?show=r%C3%B6k&unik=R_4197-0140.84gj&pz=3 }}</ref>

==Egenskaper==
=== Partikelstorlekar ===
Rökpartiklar delas in i tre kategorier beroende på partiklarnas storlek:
* '''Kärnstorlek''' med ett [[geometriskt medelvärde]] på partikelradien på 2,5–20&nbsp;nm ([[nanometer]])
* '''”Medelstorlek”''' med partikelradier om 75–250&nbsp;nm
* '''Grova partiklar''' med partikelstorlekar på upp till 1 µm ([[mikrometer]])
En översta gräns för partikelstorleken bestäms av att partiklarna ska befinna sig svävande några sekunder i gasen innan de faller ut, vilket ger en storlek på runt 100 µm, mätt som [[aerodynamisk diameter]]. Den undre gränsen dras när partiklarna blir så små att de består av enskilda [[molekyl]]er, endast några [[nanometer]] i diameter.

Den största massan hos rökpartiklarna består av grova partiklar som snabbt faller undan, så att den rök som tränger längre bort från källan huvudsakligen innehåller fina partiklar.<ref name="physproppoly"/>

Partiklar i vedrök är generellt sett mindre än 1 µm, med den vanligaste partikelstorleken på mellan 0,15 och 0,4 µm.<ref name=Naeher/><ref name=friskluft.nu/>

=== Synliga och osynliga delar av röken ===
[[Fil:Wildfiretopanga.jpg|miniatyr|Rök från en [[skogsbrand]].]]
[[Fil:Muizenberg Mountian Fires in Cape Town of 2015.jpg|miniatyr|Rök som stiger från en nyligen släckt skogsbrand i Sydafrika.]]
Med blotta ögat kan partiklar större än 7&nbsp;µm upptäckas. Synliga partiklar från en eld kallas rök, om det inte är uppenbart att det är frågan om askflagor eller sprättande glöd. Osynliga partiklar kallas vanligtvis gaser eller ånga. Detta kan åskådliggöras med en [[brödrost]]: När brödet rostas växer storleken på de partiklar som strömmar upp ur brödrosten. Från början är de osynliga, men när brödet börjar bli överrostat producerar brödrosten synliga partiklar.

En [[jon|joniserande]] [[brandvarnare]] är tekniskt sett ingen rökdetektor, utan en förbränningsdetektor, som upptäcker partiklar som är [[Osynlighet|osynliga]] för blotta ögat. Det är förklaringen till varför brandvarnare kan larma för brödrostar, långt innan brödet har börjat brännas vid, men de ändå kan förbli inaktiverade i tidiga stadier av en begynnande brand.<ref name=bfvarn/>

Rök från en typisk husbrand innehåller hundratals olika kemikalier. På grund av detta vållar ofta brandröken mer skada än själva elden. Dessutom uppstår ofta stora problem att komma tillrätta med röklukten, förutom de föroreningar och fysiska skador som röken för med sig.

=== Färger ===
Rökens färg varierar starkt med innehållet. Generellt sett är vit rök rik på vattenånga. Rök som innehåller tjära och kreosot är blågrå eller till och med gul eller brun. [[Aska|Askpartiklar]] som följer med röken upp ger ett inslag av vit eller grå färg. Svart rök innehåller oförbränd [[kol]] i form av sotpartiklar.<ref name="Thurkettle_191">{{Harvnb|Thurkettle|2013|p=191 }}</ref>

Att läsa av rökens färg är en viktig del i att sköta elden på ett effektivt sätt. Detta gäller särskilt vid [[kolmila|kolning]]. Under kolningens första del driver man upp värmen och torkan genom att göra sig av med fukten i veden. Röken är då vit av vattenånga. Sedan bryter röken färg till blå. Då är det dags att strypa syretillförseln till milan, annars kommer kolen att förbrännas.<ref name="Thurkettle_192">{{Harvnb|Thurkettle|2013|p=192 }}</ref>

=== Rök som kolloid ===
{{kolloid}}

===Upp i rök (omvandling)===
Vart tar vikten vägen när man eldar? Tio kilo ved vid lägerelden blir ungefär ett hekto aska. Vart tar resten vägen?

Vissa delar försvinner förvisso som fasta partiklar med röken, men det mesta avgår med röken i form av [[koldioxid]] och [[vattenånga]]. Ved består huvudsakligen av cellulosa. När veden brinner förenas kol-, väte- och syreatomerna i cellulosan med [[syre]] från luften och blir till koldioxid och vattenånga.

Tillsammans med den aska som blir kvar i eldstaden väger de rökgaser som avgår under förbränningen nästan lika mycket som den ved och det syre som förbränns. (En viss massa har omvandlats till värme- och ljus-energi enligt [[E=mc2]].) De nya molekylerna har lägre energiinnehåll. Mellanskillnaden i [[kemisk energi]] har omvandlats till värme och ljus.<ref name=AoV/>

== Olika typer av rök ==
<!-- Plats för fler typer av rök. -->

=== Vedrök ===
Vedröken innehåller naturligtvis rök, men är en komplex blandning i luften av fasta, flytande och gasformiga partiklar. Bilden uppe till höger är en bra påminnelse om den komplexiteten. Den tjocka röken på bilden innehåller stora mängder vattenånga från ett bränsle som inte är torrt. Den innehåller fasta partiklar i form av flygaska, men även ofullständigt förbränt kol och gnistor som följer med gastrycket från elden upp i luften. Om trycket är stort och förbränningen ofullständig, som på bilden, följer även vissa flytande beståndsdelar med röken, till exempel [[trätjära]] och [[kreosot]].<ref name="Thurkettle_190">{{Harvnb|Thurkettle|2013|p=190 }}</ref>

De två viktigaste beståndsdelarna i vedrök är koldioxid och vattenånga. Vattenångan är både i form av små vätskedroppar och i gasform. Ungefär hälften av den latenta värmeenergin i ett vedträ består av tjära och kreosot. Dessa förångas som en pyrogen vätska i likhet med vattnet. I en balanserad vedeld förbränns tjäran och kreosotet, men om brasan kvävs med mycket ved eller av dåligt lufttillförsel förångas ämnena först och kondenseras ur röken när den svalnar. De ger röken en blågrå ton eller till och med en gul eller brun färg.<ref name="Thurkettle_190-191">{{Harvnb|Thurkettle|2013|p=190-191 }}</ref> 

Beståndsdelarna är beroende av hur veden eldas och hur torr den är. Rökgaserna från en [[villapanna]] som vedeldas kan innehålla följande beståndsdelar:<ref name=friskluft.nu/>
* [[svaveldioxid]] (SO<sub>2</sub>)
* [[bensopyren]] (B(a)P)
* [[kväveoxider]] (Nox)
* [[formaldehyd]]
* stoft/partiklar
* [[naftalen]]
* [[kvicksilver]] (Hg)
* [[bensen]]
* [[polyaromatiska kolväten]] PAH (ju sämre förbränning, desto mer PAH)
* [[dioxin]]er

=== Tobaksrök ===
{{Huvudartikel|Tobaksrökning}}
[[Fil:Cancer smoking lung cancer correlation from NIH.svg|miniatyr|Ett diagram som visar den fördröjda effekten av rökning när det gäller lungcancer. Den gröna kurvan visar antalet rökta cigaretter och den röda antalet döda i lungcancer. Man ser ett samband mellan rökning och luncancer som tar ca 20&nbsp;år att utvecklas.]]

Tobaksrök innehåller partiklar, gaser och ånga som består av ungefär 4&nbsp;700 olika ämnen och föreningar. Endast omkring fem procent av utsläppet är synlig rök. Den del som rökaren inhalerar benämns huvudrök, medan röken som avges mellan blossen kallas sidorök. Den kemiska sammansättningen är olika på grund av att temperaturen i tobaken varierar. För att ta cigaretten som exempel: När rökaren inhalerar stiger temperaturen i cigarrettänden till 900–1&nbsp;050 grader. Temperaturkurvan sjunker längs cigaretten till omkring 40 grader i den ände som rökaren har i munnen. Mellan blossen, när sidoröken bildas, brinner cigaretten jämnare och med lägre [[temperatur]]. Mellan blossen brinner 55–70 procent av tobaken upp.<ref name="Haglind_391">{{Harvnb|Haglind|2004|p=391 }}</ref>

Den långa listan av ämnen innehåller tjära, nikotin, koldioxid, kolmonoxid, vattenånga och ammoniak.  Minst ett femtiotal misstänks [[cancerframkallande]]. Här är några exempel på besvärliga ämnen i tobaksröken:<ref name=Dreyer/><ref name=tobaksfakta/>
* [[4-aminodifenyl]]
* [[Arsenik]]
* [[Bensen]]
* [[Bensopyren]]<ref>{{Webbref|titel=DNA interaction with Benzopyrene |verk=DNA |url=http://www.mybiology.com/chime/dna_benzopyrene/dna_benzopyrene_text.htm |hämtdatum=1 mars 2005 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20041223072159/http://www.mybiology.com/chime/dna_benzopyrene/dna_benzopyrene_text.htm |arkivdatum=23 december 2004 }}</ref> 
* [[Beta-naftylamin]]
* [[Bly]]
* [[Formaldehyd]]   
* [[Kadmium]]   
* [[Krom]]     
* [[Nitrosamin]]<ref>{{Webbref|författare = Sumner et al|titel = Retrofitting Tobacco Curing Barns|url = http://www.tifton.uga.edu/tobacco/retrofitinfo.htm|hämtdatum = 9 juni 2006|arkivurl = https://web.archive.org/web/20100610080752/http://www.tifton.uga.edu/tobacco/retrofitinfo.htm|arkivdatum = 10 juni 2010}}</ref>   
* [[Polonium]]-210   
* [[Radon]]   
* [[Vinylklorid]]   
* [[Vätecyanid]]

Regelbundna rökare lever därför genomsnittligen 2,5 <ref name="pmid10192312">{{Tidningsref |författare = Ferrucci L, Izmirlian G, Leveille S, ''et al''|titel = Smoking, physical activity, and active life expectancy|tidning = Am. J. Epidemiol.|volym = 149|nummer = 7|sidor = 645-53|datum = 1999|pmid = 10192312|doi = }}</ref> till 10 <ref name="pmid15213107">{{Tidningsref |författare = Doll R, Peto R, Boreham J, Sutherland I|titel = Mortality in relation to smoking: 50 years' observations on male British doctors|tidning = BMJ|volym = 328|nummer = 7455|sidor = 1519|datum = 2004|pmid = 15213107|doi = 10.1136/bmj.38142.554479.AE}}</ref> år kortare än icke-rökare.

==Effekt på liv==
[[Fil:Waldschaeden Erzgebirge 3.jpg|miniatyr|stående|Granskog som skadats av [[surt regn]].]]
=== Rök som försurar ===
{{huvudartikel|Försurning}}
Försurning innebär att [[syra|sura ämnen]] tillförs marker och vattendrag i högre takt än de bortförs och därmed höjer [[koncentration]]en av vätejoner. Den största källan till den [[antropogen]]a försurningen är förbränningen av [[fossila bränslen]]. [[Kväveoxid]]er och [[svaveldioxid]] är de två ämnena i rökgaserna som försurar mest.<ref name=":1"/> Kväveoxider produceras av eldar med höga temperaturer.<ref name="Thurkettle_191">{{Harvnb|Thurkettle|2013|p=191 }}</ref>

Fossila bränslen innehåller bland annat [[svavel]] som vid förbränning bildar [[svaveldioxid]] och [[svaveltrioxid]]. Det omvandlas i luften till [[svavelsyra]] och [[svavelsyrlighet]] när det löses i vatten.

[[NOx|Kväveoxider]] bildas vid de flesta typer av förbränningar. Det är främst luftens eget [[kväve]] som är utgångsämnet, inte något ämne i själva bränslet. I atmosfären omvandlas kväveoxiderna till bland annat [[salpetersyra]].

=== Medicinsk användning ===
Rök från [[medicinalväxt]]er har ofta använts för att bota sjukdomar av olika slag. I forntida [[Persepolis]] har en skulptur återfunnits som visar [[Dareios I]] (522–486 f.Kr.) med två rökelsekar. Det var [[harmelbuske]] och [[sandelträ]] (''[[Santalum album]]'') som brändes för att skydda konungen från ondska och sjukdomar. Mer än 300 växtarter i fem världsdelar har bränts som rökelse för att skydda mot olika sjukdomar. Det har också varit en billig, men enkel och effektiv metod för att extrahera aktiva ämnen ur växter. I röken förekommer partiklar i mikroskopisk storlek och upptas därför enklare av människokroppen.<ref name=Mohagheghzadeh/>

[[Fil:Frederic Remington smoke signal.jpg|miniatyr|Röksignaler, ''The Smoke Signal” (1905), en målning av den amerikanske målaren [[Frederic Remington]].]]
== Språk och symboler ==
=== Röksignaler ===
{{huvudartikel|Röksignal}}
Röksignaler är en sorts visuell [[kommunikation]] som kan användas över relativt långa avstånd. Den sker genom att täcka över en brasa med en filt och snabbt dra bort den kan en rökpuff skapas. Med träning kan rökpuffarnas storlek, form och timing styras. Rökpuffar kan observeras från långa avstånd.

Röksignaler användes redan för flera tusen år sedan av soldater vid [[Kinesiska muren]] för att varna varandra när anfall upptäcktes. Signalerna skickades från torn till torn. På detta sätt kunde meddelanden skickas upp till 750 km på några få timmar.{{Källa behövs|datum=2017-03}}

De [[indianer|nordamerikanska indianerna]] har också kommunicerat med röksignaler. Varje stam hade i princip sitt eget signalsystem.

Röksignaler används också i samband med [[konklav]]en, dvs. valet av ny [[påve]] i [[Vatikanen]]. Valsedlarna från en icke framgångsrik valomgång blir enligt tradition uppbrända tillsammans med våt halm så att det bildas svart rök. När valet är framgångsrikt eldas valsedlarna däremot upp tillsammans med torr halm och bildar vit rök. Den vita röken signalerar att en ny påve är vald.<ref name=Rendina/>

Det finns ingen utbildad standard för röksignaler. Signalerna utgör bestämda mönster som är kända för både sändare och mottagare. Röksignaler används endast för att koda enkla meddelanden och har därför förblivit en begränsad form av kommunikation.

;Elda för mycket rök
Den som behöver anlägga eld för att skicka upp rök, ska göra elden i två faser. Den första fasen är att anlägga en eld med torr ved, för att få rejält varmt i brasan. När elden brinner ordentligt är det dags för den andra fasen: Att täcka elden med gröna kvistar, dvs. med bränsle som innehåller mycket fukt. Det får stora mängder vitgrå rök att stiga mot skyn.<ref name="Thurkettle_192">{{Harvnb|Thurkettle|2013|p=192 }}</ref>

[[Fil:Weathersigns smoke.gif|mini|Vädersymboler för torrdis (vänster) och rök (höger).]]
=== Vädersymboler ===
Det finns två [[Meteorologiska symboler|vädersymbol]]er som har med rök att göra. Vädersymbolen för ''[[Dis|torrdis]]'' som är en liggande åtta och ''rök'' som är en stiliserad skorsten med rök.<ref name=SMHI/>

== Rökmätning ==
Redan på 1400-talet gjorde det italienska [[universalgeni]]et [[Leonardo da Vinci]] en lång redogörelse för svårigheterna med att värdera eller bestämma rök. Han valde att skilja mellan [[svart kol|svart rök]] (kolpartiklar) och vit “rök”, som inte egentligen är rök, utan en suspension av vattenånga.<ref name=daVinci/>

Vanliga metoder för rökmätning som senare har utvecklats:
* '''Filterfångst'''. Röken får passera genom ett filter, som vägs före och efter filtreringen, varpå rökens vikt kan fastslås. En enkel och exakt metod, men som kräver att det är frågan om ganska låga rökkoncentrationer, annars blir filtret snabbt igensatt.<ref name=Watson/>
* '''ASTM:s rökpump''' är en relativt vanlig anordning för filterfångst och färgjämförelse.<ref name=ASTM/>
* '''Filtertunnel'''. Röken sugs igenom ett rör där den tunnas ut med luft. Rökblandningen får passera genom ett filter och vägs. Detta är en internationellt erkänd metod för att mäta rökgaser från förbränning.<ref name=NatAcad/>
* '''Elektrostatisk utfällning'''. Röken leds genom en uppsättning metallrör med upphängda ståltrådar. En hög elektrisk spänning gör att rökpartiklarna blir laddade och dras till rörens sidor. Metoden är otillförlitlig eftersom den kan ge för stor partikelmängd, genom att dra till sig vattenånga och för liten partikelmängd, genom isolerande effekter hos röken. Det är dock en nödvändig metod när stora mängder rök, t.ex. från [[stenkol]] ska mätas, och filtrering därför inte är möjlig.
* '''[[Ringelmanns skala]]'''. Ett mått på rökens färg, som togs fram av den franske professor Maximilian Ringelmann 1888. Den består av ett antal kort med rutor i svart, vitt och olika nyanser av grått, som hålls upp och jämförs med röken. Beroende på ljusförhållanden och observatörens skicklighet att bedöma nyanser ger skalan ett gråhetsnummer, mellan 0 (vit) och 5 (svart). På grund av sin enkelhet har Ringelmanns skala blivit en standard i många länder för rökmätning.
* '''Optisk spridning'''. En ljusstråle leds genom röken. En ljusdetektor placeras i vinkel mot ljuskälla, lämpligen i 90°, så att detektorn enbart tar emot ljus som reflekteras från partiklar som passerar. Det ljus som når detektorn som att öka allt eftersom koncentrationen av rökpartiklar blir högre.
* '''Optisk utsläckning'''. En ljusstråle får passera genom röken till en detektor på andra sidan. Ju fler rökpartiklar, desto mindre mängd ljus kan uppmätas.
* '''Kombinerade optiska metoder'''. Det finns flera mätmetoder, där mätutrustning kombinerar olika optiska metoder, för att ge en förfinad uppskattning av rökmängden. Exempel är [[Nefelometri|nefelometer]]n som mäter suspensioner i vätska och gas och [[aethalometer]]n som mäter suspensioner i gas, framför allt föroreningar i luft av typen rök och dis.<ref name=Harrison/>
* '''[[Kolmonoxid|Kolmonoxidmätning]]'''. Rök är ofullständigt förbränt [[bränsle]] och kolmonoxid  (CO) är ofullständigt förbränt kol. Därför har det antagits att mätning av CO i rökgaser kan vara en bra indikator på mängden rökpartiklar. Kolmonoxidmätning är en billig, enkel metod med stor exakthet. Det är emellertid långt ifrån klart hur bra indikation mätningen egentligen ger.

== Etymologi ==
Rök, från [[fornsvenska]] ''röker'', i [[Avljud|avljudsförhållande]] till ''ryka''.<ref name=Runeberg/>{{SAOB|ord=Rök |url=http://www.saob.se/artikel/?show=r%C3%B6k&unik=R_4197-0140.84gj&pz=3 }}

=== ”Rök” ===
Många former av [[dimma]], bland annat ''[[sjörök]]'' och ''[[andedräkt]]'' som syns när det är kallt, kallas i dagligt tal "rök".

== Bildgalleri ==
Rök av olika slag och från olika källor.
<gallery>
SUNSET AND SMOKE - NARA - 544684.jpg|Industrirök I solnedgång, Fremont, Kalifornien.
Wattsriots-burningbuildings-loc.jpg|Brandrök efter Wattskravallerna i [[Los Angeles]] 1965.
Lightmatter carbq.jpg|Bilbrand i [[Pasadena, Kalifornien|Pasadena]].
Diesel-smoke.jpg|Ett bra exempel på rök med sotpartiklar, i det här fallet från en dieselmotor.
2014 Västmanland wildfire.jpg|Satellitfoto över [[Skogsbranden i Västmanland 2014|skogsbranden i Västmanland (2014)]].
Smoke from forest fires Sheremetyevo 20100807 01.JPG|Minskad synlighet vid [[Sjeremetevos internationella flygplats]] den 7 augusti 2010, på grund av en skogsbrand.
Pyroclastic flows at Mayon Volcano.jpg|Utbrott hos [[stratovulkan]]en [[Mayon]] på ön [[Luzon]] i [[Filippinerna]].
Fumo branco.jpg|Vit rök ovanför [[Sixtinska kapellet]] 2005, som kungör valet av [[Benedictus XVI]] som påve.
NBP Odintsovo.jpg|En rökbomb stör röstningen vid 2007&nbsp;års val i Ryssland.
Old steam locomotive in Pontrieux.jpg|Ånglok vid [[Pontrieux]] I Frankrike 2013.
20110827 Frecce Tricolori Radom Air Show 9980.jpg|Flyguppvisning vid 2011 års Radom Air Show, som visar Frecce Tricoloris färger.
Air-pollution.JPG|Avgaserna från en lastbil på väg i [[Sydafrika]].
Incense smoke wafts from huge burners in Lhasa.jpg|Rökelse i [[ Lhasa]], [[Tibet]].
Sorry - On Australia Day.jpg|Skrivtecken i luften på [[Australiendagen]] 2008.
Papierosa 1 ubt 0069.jpeg|[[Cigarett]]rök.
No Smoking.svg|Skylt för rökförbud som är internationellt gångbar.

</gallery>

== Se även ==
* [[Rökning]]
* [[Rökning (matlagning)]]
* [[Sjörök]]
* [[Sot]]
* [[Röksignal]]
* [[Rökelse]]

== Referenser ==

=== Noter ===
<references> 
<ref name=NE>{{webbref|verk=Nationalencyklopedin |titel=Rök |url=http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/r%C3%B6k |författare= |hämtdatum=12 mars 2017 |utgivare=Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs }}</ref>
<ref name=friskluft.nu>{{webbref |url=http://www.friskluftnu.se/vad.htm |titel=Vad finns i röken? |verk=friskluft.nu |hämtdatum=12 mars 2017 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20170503212255/http://www.friskluftnu.se/vad.htm |arkivdatum=3 maj 2017 }}</ref>
<ref name=AoV>{{tidskriftsref|url=http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/upp-i-rok |titel=Upp i rök? |datum=28 juni 2011 |tidskrift=Allt om Vetenskap |nummer=7 |år=2011 |hämtdatum=12 mars 2017 }}</ref>
<ref name="physproppoly">{{bokref |författare=James E. Mark |url=https://books.google.com/books?id=fZl7q7UgEXkC&pg=PA909&dq=smoke+corrosion&cd=23 |titel=Physical properties of polymers handbook |utgivare=Springer |sid=909 |år=2006 |isbn=0-387-31235-8 |språk=engelska |hämtdatum=13 mars 2017 }}</ref>
<ref name=Runeberg>{{bokref|url= https://runeberg.org/svetym/0768.html |titel=SVENSK ETYMOLOGISK ORDBOK |författare=Elof Hellquist |år=1922 |förlag=C. W. K. Gleerups förlag, Lund |sid=680 |hämtdatum=13 mars 2017 }}</ref>
<ref name=Naeher>{{tidskriftsref |tidskrift=Inhalation Toxicology |volym=19 |sid=67–106 |år=2007 |issn=0895-8378 |doi=10.1080/08958370600985875 |titel=Woodsmoke Health Effects: A Review |url=http://www.uvm.edu/~susagctr/Documents/Woodsmoke.pdf |författare=Luke P. Naeher, Michael Brauer, Michael Lipsett, Judith T. Zelikoff, Christopher D. Simpson , Jane Q. Koenig, Kirk R. Smith |språk=engelska |hämtdatum=13 mars 2017 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20161225125523/http://www.uvm.edu/~susagctr/Documents/Woodsmoke.pdf |arkivdatum=25 december 2016 }} {{Wayback|url=http://www.uvm.edu/~susagctr/Documents/Woodsmoke.pdf |date=20161225125523 }}</ref>
<ref name=Dreyer>{{tidskriftsref|titel=Tobacco smoking |författare=L. Dreyer, J. F. Winther, E. Pukkala, A. Andersen |url=http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1600-0463.1997.tb05609.x/full |datum=December 1997 |doi=10.1111/j.1600-0463.1997.tb05609.x |tidskrift=APMIS |volym=105 |nummer=S76 |sid=9–47 |språk=engelska |hämtdatum=13 mars 2017 }}</ref>
<ref name=tobaksfakta>{{webbref |url=http://www.riskbruk.se/default.aspx?id=8025 |titel=Fakta om tobaksrök |verk=riskbruk.se |år=2010 |hämtdatum=13 mars 2017 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20170314105934/http://www.riskbruk.se/default.aspx?id=8025 |arkivdatum=14 mars 2017 }}</ref>
<ref name=bfvarn>{{webbref|url=https://www.brandskyddsforeningen.se/sakra-hemmet/brandvarnare/ |titel=Brandvarnare |hämtdatum=14 mars 2017 |utgivare=[[Svenska Brandskyddsföreningen]]}}</ref>
<ref name=Rendina>{{bokref|författare=Rendina, Claudio |titel=The Popes: histories and secrets |utgivningsort=Santa Ana, California |utgivare=Seven Locks Press |år=2002 |språk=engelska }}</ref>
<ref name=SMHI>{{webbref|url=http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.3141!NSWC_teckenf%C3%B6rklaring.pdf |titel=Teckenförklaring NSWC |hämtdatum=14 mars 2017 |utgivare=[[SMHI|Sveriges meteorologiska och hydrologiska institutet (SMHI)]] }}</ref>
<ref name=daVinci>{{bokref |efternamn=Sorensen |förnamn=Roy |år=2016 |titel=A Cabinet of Philosophical Curiosities: A Collection of Puzzles, Oddities, Riddles, and Dilemmas |url=https://books.google.se/books?id=tnblCwAAQBAJ&pg=PT89&dq=black+smoke+Leonardo+da+Vinci&hl=sv&sa=X&redir_esc=y#v=onepage&q=black%20smoke%20Leonardo%20da%20Vinci&f=false |utgivare=Oxford University Press |sid=89 |isbn=978-0190468637 |språk=engelska |hämtdatum=16 mars 2017 }}</ref>
<ref name=Watson>{{bokref|efternamn=Watson |förnamn=Donna S. |date=8 March 2010 |titel=Perioperative Safety |url=https://books.google.com/?id=8r9JmFSW-8cC&pg=PT543&dq=in-line+capture+smoke#v=onepage&q=in-line%20capture%20smoke&f=false |utgivare=Elsevier Health Sciences, Amsterdam |sid= |isbn=978-0-323-06985-4 |språk=engelska |hämtdatum=16 mars 2017 }}</ref>
<ref name=ASTM>{{bokref|utgivare=ASTM|url=http://www.astm.org/Standards/D2156.htm |titel=ASTM D2156 - 09(2013) – Standard Test Method for Smoke Density in Flue Gases from Burning Distillate Fuels |språk=engelska |hämtdatum=16 mars 2017 }}</ref>
<ref name=NatAcad>{{bokref|författare=National Academies |date=1 January 1983 |titel=Polycyclic Aromatic Hydrocarbons: Evaluation of Sources and Effects |url=https://books.google.com/books?id=tVArAAAAYAAJ&pg=SA1-PA5&dq=Filter/dilution+tunnel&hl=en&sa=X&ei=VdD4U5vcEs3gsASV5YCwAw&ved=0CC8Q6AEwAw#v=onepage&q=Filter%2Fdilution%20tunnel&f=false |utgivare=National Academies |sid=4 |språk=engelska |hämtdatum=16 mars 2017 }}</ref>
<ref name=Harrison>{{tidskriftsref |författare=Roy M. Harrison, David C.S. Beddows, Alan M. Jones, Ana Calvo, Célia Alves, Casimiro Piob |titel=An evaluation of some issues regarding the use of aethalometers to measure woodsmoke concentrations |tidskrift=Atmospheric Environment |datum=26 augusti 2013 |volym=80 |sid=540–548 |url=http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1352231013006353 |doi=10.1016/j.atmosenv.2013.08.026 |bibcode=2013AtmEn..80..540H |språk=engelska |hämtdatum=16 mars 2017 }}</ref>
<ref name=":1">{{Webbref|titel = Försurning - samlad information|url = http://www.naturvardsverket.se/Amnen/Forsurning/|verk = Naturvårdsverket|hämtdatum = 2015-11-15|språk = sv|arkivurl = https://web.archive.org/web/20151106232639/http://www.naturvardsverket.se/Amnen/Forsurning/#|arkivdatum = 2015-11-06}}</ref>
<ref name=Mohagheghzadeh>{{tidskriftsref|doi=10.1016/j.jep.2006.09.005 |titel=Medicinal smokes |år=2006 |författare=Mohagheghzadeh, Abdolali; Faridi, Pouya; Shams-Ardakani, Mohammadreza; Ghasemi, Younes |tidskrift=Journal of Ethnopharmacology |volym=108 |nummer=2 |sid=161–84 |pmid=17030480 |språk=engelska }}</ref>

</references>

=== Tryckta källor ===
* {{bokref |författare=Vincent Thurkettle |år=2013 (originalupplaga 2012) |titel=Elda med ved - den kompletta handboken för en perfekt brasa |utgivare=Lind & Co |sid= |isbn=978-91-7461-157-1 }} 
* {{tidskriftsref|titel=Biologiska och medicinska effekter av tobaksrök – tema: tobaksprevention i Norden |författare=Per Haglind |<!--url= https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=7&ved=0ahUKEwjqmuSSyNrSAhXIDiwKHTysCNsQFghAMAY&url=http%3A%2F%2Fsocialmedicinsktidskrift.se%2Findex.php%2Fsmt%2Farticle%2Fdownload%2F1540%2F1317&usg=AFQjCNHENLpSJLZxOkp1la6tUkDDrjiGKQ&sig2=7j796YNexRkjM0Bp1Cf1SA&cad=rja --> |tidskrift= Socialmedicinsk tidskrift |nummer=5-6 |år=2004 |hämtdatum=16 mars 2017 }}

== Externa länkar ==
* {{Commonscat|Smoke}}

{{Auktoritetsdata}}
[[Kategori:Kolloidkemi]]
[[Kategori:Eld]]
[[Kategori:Luftförorening]]