Säkerhetsskydd
Säkerhetsskydd är i Sverige ett samlingsbegrepp för skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet. Det omfattar också skydd av uppgifter som är sekretessbelagda enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och som rör rikets säkerhet. Säkerhetsskyddet gäller även vid terroristbrott, även när dessa inte direkt hotar rikets säkerhet.[1]
Begreppet är legaldefinierat i svensk rätt. Någon motsvarande allmän term används inte internationellt.
Säkerhetsskyddsåtgärder
[redigera | redigera wikitext]Säkerhetsskydd omfattar åtgärderna informationssäkerhet, tillträdesbegränsning och säkerhetsprövning. Även utbildning och kontroll ingår.[2] Vid upphandling som berör hemliga uppgifter används säkerhetsskyddad upphandling.
Grunden för säkerhetsskyddet är planeringen, som består av verksamhetsanalys, säkerhetsanalys, säkerhetsplan och säkerhetsskyddsinstruktion. I säkerhetsanalysen identifieras vilka uppgifter och anläggningar som behöver skydd för rikets säkerhet eller mot terrorism.[3]
Informationssäkerhet
[redigera | redigera wikitext]Informationssäkerhet ska hindra att hemliga uppgifter som rör rikets säkerhet röjs, ändras eller förstörs.[4] Skyddet omfattar både uppsåtliga angrepp och oaktsamhet.[5]
Endast uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och som rör rikets säkerhet ingår i säkerhetsskyddet.[6] Centrala begrepp är hemlig uppgift och hemlig handling. Bestämmelser reglerar hur dessa hanteras och spåras.
IT-säkerhet och signalskydd är delområden. Kryptering av hemliga uppgifter får endast ske med system som godkänts av Försvarsmakten.[7]
Tillträdesbegränsning
[redigera | redigera wikitext]Tillträdesbegränsning förhindrar obehöriga att nå skyddsvärda uppgifter eller verksamhet.[8] Begränsningen kan gälla både utomstående och personal.
Åtgärderna kan omfatta:
- Tillträdesförbud och passerkontroller
- Byggnadstekniska skydd som sektioneringar, lås, staket och murar
- Tekniska hjälpmedel som larm och kameraövervakning
- Personell bevakning[9]
Tillträdesbegränsning skiljer sig från skyddsobjekt enligt lagen (1990:217). Ett beslut om skyddsobjekt kan ses som en kvalificerad form av begränsning.[10]
Säkerhetsprövning
[redigera | redigera wikitext]Säkerhetsprövning bedömer om en person är lojal mot rikets säkerhet och pålitlig från säkerhetssynpunkt.[11]
Utbildning och kontroll
[redigera | redigera wikitext]Personal i verksamheter med säkerhetsskydd ska få utbildning.[12] Tillräcklig kunskap är ett villkor för att ta del av hemliga uppgifter.[13]
Organisationen ska också löpande kontrollera att skyddsåtgärderna följs och fungerar.[14]
Säkerhetsskyddad upphandling
[redigera | redigera wikitext]Innan en myndighet upphandlar ska det prövas om upphandlingen helt eller delvis ska säkerhetsskyddas. Om sekretessbelagda uppgifter förekommer ska ett skriftligt säkerhetsskyddsavtal ingås.[15]
Tillsyn
[redigera | redigera wikitext]Säkerhetspolisen har tillsyn över de flesta civila myndigheter. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) ansvarar för myndigheter under Försvarsdepartementet samt vissa andra organisationer.[16]
Andra myndigheter som Svenska kraftnät, Transportstyrelsen, Post- och telestyrelsen och länsstyrelserna har tillsyn över vissa bolag och organisationer.[17]
Rättslig reglering
[redigera | redigera wikitext]Grunden för säkerhetsskyddet utgörs av säkerhetsskyddslagen (2018:585) och säkerhetsskyddsförordningen (2018:658).[18] För riksdagen och dess myndigheter, såsom Riksbanken och Riksrevisionen, gäller även lagen (2019:109) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter. Regeringskansliet är undantaget från flertalet bestämmelser.[19]
Den nuvarande säkerhetsskyddslagen trädde i kraft den 1 april 2019 och omfattar fler aktörer än tidigare, bland annat privata företag. Lagen gäller alla som bedriver verksamhet av betydelse för Sveriges säkerhet eller som omfattas av ett internationellt åtagande om säkerhetsskydd (”säkerhetskänslig verksamhet”).[20][21]
Säkerhetspolisen och Försvarsmakten har föreskriftsrätt för de myndigheter de utövar tillsyn över.[22] Föreskrifterna är:
- Säkerhetspolisens föreskrifter (PMFS 2019:2) om säkerhetsskydd
- Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2019:2) om säkerhetsskydd
Internationella säkerhetsskyddsavtal
[redigera | redigera wikitext]I internationella samarbeten, t.ex. försvarsindustri, är det ibland nödvändigt att utbyta hemliga uppgifter med andra stater och mellanfolkliga organisationer. Uppgifter som är sekretessbelagda i Sverige får endast delges andra stater och mellanfolkliga organisationer om det sker enligt villkor i offentlighets- och sekretesslagen, t.ex. om utlämnande till den andra staten sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning.[23] För att de hemliga uppgifterna som delges ska ges ett skydd av den mottagande staten avtalas om säkerhetsskyddsavtal mellan de berörda staterna. Ett sådant internationellt säkerhetsskyddsavtal ingås på regeringsnivå. I vissa fall är ett sådant säkerhetsskyddsavtal begränsat till ett eller flera områden, till exempel försvarsindustri. I de fallen säkerhetsskyddsavtalen inte är begränsat till något område benämns avtalet normalt generellt säkerhetsskyddsavtal (GSA).
Internationella säkerhetsskyddsavtal som Sverige ingår med andra stater och mellanfolkliga organisationer offentliggörs normalt i publikationen Sveriges internationella överenskommelser (SÖ). Exempel på internationella säkerhetsskyddsavtal mellan Sverige och andra stater är:
- Bulgarien (SÖ 2008:2) [1]
- Frankrike (SÖ 2007:2) [2]
- Storbritannien och Nordirland (SÖ 2007:66) [3]
- USA (SÖ 2008:58) [4]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Säkerhetsskyddslagen (2018:585), 1 kap. 2 §.
- ^ Prop. 1995/96:129, s. 26–29.
- ^ Säkerhetsskyddslagen (2018:585), 5 §.
- ^ Säkerhetsskyddslagen (2018:585), 7 § 1.
- ^ Prop. 1995/96:129, s. 26–29.
- ^ Säkerhetsskyddsförordningen (2018:658), 4 § 1–2.
- ^ Säkerhetsskyddsförordningen (2018:658), 13 §.
- ^ Säkerhetsskyddslagen (2018:585), 7 § 2.
- ^ Försvarsmakten, Handbok H SÄK Skydd, 2007.
- ^ Prop. 1995/96:129, s. 26–29.
- ^ Säkerhetsskyddslagen (2018:585), 7 och 11 §§.
- ^ Säkerhetsskyddsförordningen (2018:658), 30 §.
- ^ Säkerhetsskyddsförordningen (2018:658), 7 § 2.
- ^ Prop. 1995/96:129, s. 88.
- ^ Säkerhetsskyddslagen (2018:585), 8 §.
- ^ Säkerhetsskyddsförordningen (2018:658), 39 §.
- ^ Säkerhetsskyddsförordningen (2018:658), 19 och 40 §§.
- ^ Säkerhetsskyddsförordningen (2018:658), 1 kap. 2 §.
- ^ Säkerhetsskyddsförordningen (2018:658), 1 kap. 2 §.
- ^ Säkerhetsskyddslagen (2018:585), 1 kap. 1 §.
- ^ ”Ny säkerhetsskyddslag påverkar fler”. Säkerhetspolisen. Arkiverad från originalet den 1 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190701115535/https://www.sakerhetspolisen.se/ovrigt/pressrum/aktuellt/aktuellt/2019-04-01-ny-sakerhetsskyddslag-paverkar-fler.html. Läst 1 juli 2019.
- ^ Säkerhetsskyddslagen (2018:585), 1 kap. 1 §.
- ^ 8 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen