Hoppa till innehållet

Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten

Från Wikipedia
Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten
(MUST)
Högkvarteret vapen.svg
Vapen för Högkvarteret tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnMilitära underrättelse- och säkerhetstjänsten
Datum1994–
LandSverige Sverige
FörsvarsgrenFörsvarsmaktsgemensam
TypLedningsfunktion
RollUnderrättelsetjänst och säkerhetstjänst
Del avHögkvarteret
FöregångareUnderrättelse- och säkerhetsledningen
Underrättelse- och säkerhetskontoret
HögkvarterStockholms garnison
FörläggningsortStockholm
Befälhavare
ChefGenerallöjtnant Thomas Nilsson
Ställföreträdande chefBrigadgeneral Henrik Garmer

Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) är Försvarsmaktens centrala organ för militär underrättelse- och säkerhetstjänst som verkat sedan 1994. Tjänsten inhämtar och analyserar information om utländska aktörer, bedömer säkerhetshot mot Sverige och leder det militära säkerhetsskyddet. MUST ingår i Högkvarteret och lyder direkt under överbefälhavaren.

MUST bildades den 1 juli 1994 genom en sammanslagning av Underrättelse- och säkerhetsledningen (USL) och Underrättelse- och säkerhetskontoret (USK).[1]

MUST är sedan bildandet 1994 förlagt till Stockholms garnison.[2]

MUST leds sedan 2022 av generallöjtnant Thomas Nilsson. Ställföreträdande chef är brigadgeneral Henrik Garmer, som tillträdde i september 2023.[3]

Ett antal anställda har skyddad befattning (MUA).[4] Dessa använder sifferbeteckning eller alias för att motverka rekryteringsförsök från främmande makt.

År 2019 var cirka 70 % av personalen civilanställd.[5]

Ingående enheter

[redigera | redigera wikitext]

MUST bedriver Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst. Uppgifterna omfattar inhämtning, analys och delgivning av underrättelser, säkerhetsskydd för Försvarsmakten samt stöd till beslutsfattare i fred, kris och krig.

Underrättelsekontoret (UNDK)

[redigera | redigera wikitext]

UNDK leder Försvarsmaktens underrättelseverksamhet. Kontoret tar fram beslutsunderlag till Högkvarteret och Försvarsdepartementet samt lämnar underrättelsestöd till svenska förband. Inhämtningen sker med både hemliga metoder och öppna källor, såsom press- och internetbevakning.

Säkerhetskontoret (SÄKK)

[redigera | redigera wikitext]

SÄKK ansvarar för Försvarsmaktens militära säkerhetstjänst, som omfattar säkerhetsunderrättelsetjänst, säkerhetsskydd och signalskydd. Kontoret identifierar säkerhetshot, föreslår skyddsåtgärder och följer upp genomförandet. Vanliga hotkategorier är:

MUST samarbetar nära med övriga försvarsunderrättelsemyndigheter, främst Försvarets radioanstalt (FRA), men även Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarets materielverk (FMV). Tjänsten samordnar också underrättelse- och säkerhetsskyddsinsatser med Säkerhetspolisen (Säpo).[6]

Förbandschefer

[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Lena Hallin tillträdde som chef den 1 maj 2019, med ett förordnande längst till den 30 april 2023.[7]
  2. ^ Thomas Nilsson tillträdde som chef den 1 maj 2023, med ett förordnande längst till den 30 april 2027.[8][9]
  1. ^ ”Underrättelse- och säkerhetstjänsten 100 år”. Försvarsmakten. 2005. Arkiverad från originalet den 3 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120603173207/http://www.forsvarsmakten.se/upload/dokumentfiler/publikationer/Underr%C3%A4ttelse-%20och%20s%C3%A4kerhetstj%C3%A4nsten%20100%20%C3%A5r%202.pdf. Läst 10 november 2011. 
  2. ^ ”Högkvarteret”. Försvarsmakten. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/hogkvarteret/. Läst 22 maj 2025. 
  3. ^ ”MUST Årsöversikt 2023”. Försvarsmakten. 5 januari 2024. sid. 60. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/2-om-forsvarsmakten/dokument/musts-arsoversikter/must-arsoversikt-2023.pdf. Läst 1 oktober 2024. 
  4. ^ Anders Sjödén (2005). ”Mitt jobb är hemligt”. Insats & Försvar (5): sid. 20–21. Arkiverad från originalet den 2 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150702112227/https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/insatsforsvar/sakerhetstjansten_iof505.pdf. Läst 28 augusti 2024. 
  5. ^ ”MUST Årsöversikt 2019”. Försvarsmakten. 5 januari 2019. sid. 25. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/rapporter/must-arsoversikt-2019.pdf. Läst 11 december 2020. 
  6. ^ Stenberg, Ewa; Asplund, Emelie (3 september 2005). ”Sveriges hemligaste rum”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/sveriges-hemligaste-rum/. Läst 2 juli 2015. 
  7. ^ ”Försvarets forum nr 3/2019, s. 9”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/3-aktuellt/forsvarets-forum/2019/forum_1903_lowres.pdf. Läst 3 juli 2019. 
  8. ^ ”Försvarets forum nr 2/2023, s. 4”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/3-aktuellt/forsvarets-forum/2023/forum_2302_webb-lowres.pdf. Läst 23 maj 2023. 
  9. ^ ”Försvarets forum nr 3/2023, s. 9”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/3-aktuellt/forsvarets-forum/2023/forum_2303_webb_lowres.pdf. Läst 2 oktober 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]