Kryddsalvia

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Salvia officinalis)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kryddsalvia
Salvia officinalis 001.JPG
Salvia officinalis L.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophytamo
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningPlisterordningen
Lamiales
FamiljKransblommiga växter
Lamiaceae
SläkteSalviasläktet
Salvia
ArtKryddsalvia
S. officinalis
Vetenskapligt namn
§ Salvia officinalis
AuktorL., 1753
Från Köhler's Medizinal-Pflanzen in naturgetreuen Abbildungen mit kurz erläuterndem Texte (Tavla 126) A Blommande planta, naturlig storlek Delbildernas storlekar:   1 … 8 Förstorade   9 … 11 Stark förstoring 12 … 14 Naturlig storlek 15 … 18 Förstorade *   1. Blomma *   2. Blomma, uppskuren på längden *   3. Uppskuren blomkrona visande        inre uppbyggnad *   4. och 5. Fertila ståndare *   6. Infertil ståndare *   7. Pollenkorn *   8. Uppskuren kalk, visande pistillen *   9. Pistill * 10. Fruktämne, uppskuret på tvären * 11. Fruktämne, uppskuret på längden * 12. Fruktkapsel med frukter * 13. Frukt utan kapsel * 14. Nötter * 15. Nötter * 16. Nöt, uppskuren på tvären * 17. Nöt, uppskuren på längden * 18. Frö
Från Köhler's Medizinal-Pflanzen in naturgetreuen Abbildungen mit kurz erläuterndem Texte (Tavla 126)

A Blommande planta, naturlig storlek

Delbildernas storlekar:
  1 … 8 Förstorade
  9 … 11 Stark förstoring
12 … 14 Naturlig storlek
15 … 18 Förstorade


  •   1. Blomma
  •   2. Blomma, uppskuren på längden
  •   3. Uppskuren blomkrona visande
           inre uppbyggnad
  •   4. och 5. Fertila ståndare
  •   6. Infertil ståndare
  •   7. Pollenkorn
  •   8. Uppskuren kalk, visande pistillen
  •   9. Pistill
  • 10. Fruktämne, uppskuret på tvären
  • 11. Fruktämne, uppskuret på längden
  • 12. Fruktkapsel med frukter
  • 13. Frukt utan kapsel
  • 14. Nötter
  • 15. Nötter
  • 16. Nöt, uppskuren på tvären
  • 17. Nöt, uppskuren på längden
  • 18. Frö

Hitta fler artiklar om växter med

Kryddsalvia, Salvia officinalis L., är en städsegrön halvbuske i familjen kransblommiga växter.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Kryddsalvia blir upp till 50 cm hög med grågröna, luddiga blad. Blommorna är blåvioletta.[1]

I norr är kryddsalvia vanligen ettårig, men i sydliga trakter blir den flerårig.

Även utan blommor luktar växten gott.

Från bladen, och möjligen även från blommorna, kan en eterisk olja, salviaessens, utvinnas med ångdestillering.

Oljan har CAS-nummer 8022-56-8 och 84776-73-8 och består huvudsakligen av följande ämnen:

Ämne Summa-
formel
 Molvikt 
(g/mol)
Halt
(%)

Borneol 5 – 16
1,8 cinelol (Eukalyptol) 12 – 15
Kaffesyra C9H8O4 180,16
Kamfer 7 – 18
Linalol C10H18O 154,25
Linalylacetat C22H36O2 332,5
Pinen
Sclarelol C20H36O2 308,5 ≤1
Tujon 35 – 60
Rosmarinsyra C18H16O8 360,3

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Salvia är en gammal kulturväxt och läkeört med ursprung i medelhavsområdet och har spridits över stora delar av Europa av romarna och senare av munkar.

I Sverige är kryddsalvia härdig från Skåne och norrut till ungefär DalarnaGästrikland, men kalla vintrar kan den frysa bort.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

  • Släktenamnet Salvia kommer av latin salvus = att hela eller att frälsa.[2]
  • Artepitetet officinalis härleds från latin officina = verkstad, fabrik; här med syftning på apotek, där förr medicinska beredningar tillverkades. Numera tillhandahåller apoteken industriellt tillverkade läkemedel, dock ibland med undantag av traditionellt tillverkad senap till jul. Men t o m den senapen har på sistone varit centralt tillverkad, och senap med den individuelle smak, som förr var varje apoteks specialitet, finns ej längre.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Matlagning[redigera | redigera wikitext]

Salvia används främst till feta maträtter som korv, fläskkött och gås, men passar också bra till kalvkött, lammkött och kyckling.

Som torkad bladkrydda ger växten stark smak och bör användas med försiktighet.[2]

Folkmedicin[redigera | redigera wikitext]

Avkok och salviaolja från bladen används mot exempelvis förkylning, diarré, astma och hudproblem.

Även som medicinalväxt bör kryddsalvia nyttjas med måtta, eftersom den innehåller tujon - ett ämne som i stora mängder kan framkalla kramper.[2]

Förtärt i måttliga mängder anses s k te av kryddsalvians blad även vara blodsockersänkande. Det kan även hämma kroppens svett-, saliv- och mjölkutsöndring, varför havande och ammande kvinnor brukar uppmanas att avstå från det.[3]

Farmakopé[redigera | redigera wikitext]

Kryddsalvia har funnits i svenska farmakopén 1775 – 1908 med följande benämningar:

  • Hela växten: Herba salviae
  • Blad: Folium salviae, Folia salviae, Salviae folium, Salviae folia, Salviae officinalis folia
  • Blommor: Flores salvia
  • Frön: Semen salvia
  • Olja: Salvia oleum stillatum, Oleum destillatum salviae, Salviae atheroleum''

Tekniskt[redigera | redigera wikitext]

Salviaolja kan användas som doftämne i rengöringsmedel, rakvatten, parfym och eau de cologne.

Färsk kryddsalva kan placeras i bostadsrum för att ge rumsdoft och maskera dålig lukt i rummet.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”kryddsalvia - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kryddsalvia. Läst 9 maj 2019. 
  2. ^ [a b c] Vetlesen, Kari (2012). Kryddlexikon: världens alla kryddor från A till Ö. Sundbyberg: Optimal. Libris länk. ISBN 978-91-7241-242-2 
  3. ^ ”Kryddsalvia”. Alternativmedicin. http://www.alternativmedicin.se/Medicinalv%C3%A4xter/Kryddsalvia.html. Läst 8 mars 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]