Sam Stadener
| Biskop Sam Stadener | |
| Kyrka | Svenska kyrkan |
|---|---|
| Stift | Strängnäs stift, biskop |
| Period | 1927–1932 |
| Företrädare | Uddo Lechard Ullman |
| Efterträdare | Gustaf Aulén |
| Stift | Växjö stift, biskop |
| Period | 1932–1937 |
| Företrädare | Edgar Reuterskiöld |
| Efterträdare | Yngve Brilioth |
| Prästvigd | 11 januari 1900 i Lund |
| Biskopsvigd | 6 november 1927 av Nathan Söderblom |
| Akademisk titel | Teologie doktor 1923 |
| Född | 30 mars 1872 Asarum |
| Död | 6 augusti 1937 (65 år) i Malmö |
Nils Samuel "Sam."[1] Stadener, född 30 mars 1872 i Asarum i Blekinge län, död 6 augusti 1937 i Malmö, var en svensk politiker (liberal) och biskop. Han var svärson till riksdagsmannen Knut Alfred af Klinteberg.
Sam. Stadener, som var son till en folkskollärare, tog examen i teoretisk teologi och praktisk teologi 1893 vid Lunds universitet och följde 1894 upp med en folkskollärarexamen. Han blev teologie kandidat 1898, prästvigdes 1900 och kom att få sin första tjänst vid Svenska Sofiaförsamlingen i Paris 1901-1905; han efterträdde där Nathan Söderblom. Han var kyrkoadjunkt i Sankt Pauli församling i Malmö 1905-1909, kyrkoherde i Ystad 1909-1924 och kyrkoherde i Sankt Peters klosters och Norra Nöbbelövs församlingar utanför Lund 1924-1927.
Under tiden i Malmö blev han politiskt aktiv liberal och satt i stadsfullmäktige där 1907-1909 och i Ystad 1911-1914. Han var riksdagsledamot i första kammaren 1912-1917 för Malmöhus läns valkrets och tillhörde då Liberala samlingspartiet. I riksdagen var han bland annat vice ordförande i första kammarens första tillfälliga utskott 1912-1913. Stadener engagerade sig som riksdagsman inte minst i kyrkopolitik.
Sam. Stadener promoverades till teologie doktor 1923 och vigdes till biskop i Strängnäs 1927. Fem år senare flyttade han till Växjö, där han verkade som biskop fram till sin död. När Carl Gustaf Ekman bildade sin andra minoritetsregering 1930 utsåg han Stadener till statsråd och chef för ecklesiastikdepartementet. Sam. Stadener förklarade sig 1934 villig att biskopsviga riksbiskop Ludwig Müller.[2][3]
Kommendör med stora korset av Kungl. Nordstjärneorden 1936 6/6 (KNO1kl 1930 28/11; LNO 1928).
Ledamot av Kungl. Vasaorden 1916
Estniska Örnkorset 1:a klass
Storkorset av Kungl. Norska S:t Olavsorden
Sam. Stadener och hans fru Hedvig Maria (Hedda) af Klinteberg (1869-1936) är begravda utanför den södra kyrkmuren vid Växjö domkyrka.
Se även
| Företrädare: Claes Lindskog |
Sveriges ecklesiastikminister 1930–1932 |
Efterträdare: Arthur Engberg |
Källor
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1986), band 3, s. 274
- Clarence Nilsson: "Sam. Stadener som kyrkopolitiker" (Skrifter utgivna av Svenska statsvetenskapliga föreningen, Uppsala 1964)
- N. S. Lundström: 1872 års män (Hasse W Tullbergs Boktryckeri, Stockholm 1927), s. 173
- ^ Med punkt, enligt källorna: *Sam. Stadeners, av honom själv 15/11 1932 upprättad och undertecknad meritförteckning, i konseljakt 2/12 1932, Ecklesiastikdepartementets arkiv, Riksarkivet, Stockholm *Handlingar undertecknade av Stadener i dennes samling, Lunds universitetsbibliotek *Sam. Stadener, Herdabrev till Strängnäs stift, 1927, sidan 3 och sidan 146 (faksimile av egenhändig namnteckning) *Gunnar Carlquist, Lunds stifts herdaminne II:4, 1952, sidor 440-446
- ^ Olov Hartman Klartecken (1977), s. 147
- ^ Birgitta Brodd Ärkebiskop Erling Eidem under kyrkostrid och världskrig (2017), s. 275-276