Uddo Lechard Ullman

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Biskop Uddo Lechard Ullman
Uddo Lechard Ullman
Kyrka Svenska kyrkan

Stift Strängnäs stift, biskop
Period 18891927
Företrädare Adam Teodor Strömberg
Efterträdare Sam Stadener

Biskopsvigd 10 november 1889 av Anton Niklas Sundberg
Född 1 maj 1837
Död 2 januari 1930

Uddo Lechard Ullman, född 1 maj 1837, död 2 januari 1930, var biskop i Strängnäs stift 1889–1927 och ledamot av 1883 års psalmbokskommitté och 1888 års kyrkohandbokskommitté och gjorde genom dem ett grundläggande arbete för psalmbokens, psalmsångens och gudstjänstens liturgiska förnyelse i Svenska kyrkan. Han var son till prosten Magnus Ullman och brorsons son till prosten Erik Erland Ullman.

Ullman finns bland annat representerad i Den svenska psalmboken 1986 med bearbetningen av ett verk (nr 554). Sin stora insats gjorde Ullman genom sitt arbete för gudstjänstlivets förnyelse och främst med den nya kyrkohandbok för Svenska kyrkan som antogs 1894. Den innebar en vändning från den upplysningspräglade och liturgiskt nedtonade kyrkohandboken 1811 till en historisk återknytning till gudstjänstens hävdvunna moment. Han fick stort inflytande genom sin bok Evangelisk-luthersk liturgik, från 1874–75, där han eftersträvade en omväxlande och spännande utformad av ny liturgi, med en omväxling i böner, musik, texter och liturgiska färger. Han såg liturgin som en sammanhållen teologisk enhet och som ett allkonstverk och en mötesplats mellan Gud och människan [1]. Boken är utgångspunkten för det liturgiska förnyelsearbete som präglat Svenska kyrkan under hela 1900-talet. Ullman var starkt påverkad av Luther och tyska nylutherdomens teologi och liturgi, av bland andra Wilhelm Löhe och den teologiska fakulteten i Erlangen, där han studerat i flera år.

Ullman valdes 1891 in som hedersledamot vid Södermanlands-Nerikes nation och vid Göteborgs nation i Uppsala. Han var ledamot av Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg.

Ullman var som lektor i Göteborg prebendekyrkoherde i Lundby församlingHisingen under åren 1872–1889.[2]

Psalmer[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Oloph Bexell, Liturgins Teologi hos U.L. Ullman. (Bibliotheca Theologiae Practicae: Kyrkovetenskapliga studier 42,) 1987
  • Oloph Bexell, "Serenius och Ullman – två biskopar med internationell inspiration." Öppna gränser. Ekumeniskt och europeiskt i Strängnäs stift genom tiderna. Red. av Samuel Rubenson. (Skrifter utg. av Samfundet Pro Fide et Christianismo 14.) Stockholm 1992.
  • Oloph Bexell, "Biskop Ullman och väckelsen." Till hembygden. En hälsning till församlingarna i Strängnäs stift årg. 85, 1988.
  • Emil Liedgren, "Biskop U.L. Ullman." Tidskrift för kyrkomusik och gudstjänstliv årg. 5, 1930.-
  • Gustaf Lizell, "U.L. Ullman och det svenska gudstjänstlivet." Tidskrift för kyrkomusik och gudstjänstliv årg 3, 1928
  • Carl Lönroth, "Uddo Lechard Ullman". Julboken till församlingarna i Göteborgs stift årg. 4 1930.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Oloph Bexell, Sveriges kyrkohistoria. 7. Folkväckelsens och kyrkoförnyelsens tid. Verbum 2003. ISBN 9789152624623, sidan 229
  2. ^ Ullman. 1. Uddo Lechard U i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1920), sp. 923

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]