Malmöhus läns valkrets

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Malmöhus läns valkrets under perioden 1867–1994 namnet på en valkrets vid val till riksdagen. Under tvåkammarriksdagen fanns valkretsen i första kammaren under åren 1867–1970 och i andra kammaren under åren 1922–1970, under enkammarriksdagen under perioden 1971–1993/94.

Tvåkammarriksdagen[redigera | redigera wikitext]

Första kammaren[redigera | redigera wikitext]

När första kammaren inrättades 1866 var hela Malmöhus län en gemensam valkrets. Sedan Malmö stad lämnat landstinget 1871 bröts Malmö ut och bildade egen förstakammarvalkrets samma år. År 1919 lämnade även Helsingborgs stad landstinget, och under perioden 19191921 var även Helsingborg egen förstakammarvalkrets. Från och med 1921 års val var Malmöhus län åter en samlad valkrets i första kammaren. Det formella namnet var fram till 1964 Malmöhus läns valkrets med Malmö och Helsingborg, för att markera vilka städer som stod utanför landstinget. Efter att Helsingborg återinträtt i landstinget ändrades det formella namnet 1965 till Malmöhus läns valkrets med Malmö.

Antalet förstakammarledamöter var tio vid tvåkammarsystemets införande 1867. När Malmö bröt sig ur valkretsen 1871 minskades antalet till nio, men vid 1877 års riksdag återfick länets valkrets sitt tionde mandat. Då Helsingborg utträdde 1919 sjönk antalet mandat på nytt till nio. När både Malmö och Helsingborg återfördes till valkretsen 1921 blev det sammanlagda antalet tolv mandat, ett antal som ökades till tretton hösten 1964.

I september 1911 hölls för första gången val med den proportionella valmetoden.[1] I november 1911 hölls val igen (Förstakammarvalet i Sverige 1911) efter första kammarens upplösning av kungen, och de ledamöter valda i septembervalet är inte med i den här listan.

Riksdagsledamöter i första kammaren[redigera | redigera wikitext]

1867–1911 (successivt löpande mandatperioder)[redigera | redigera wikitext]

1912–1917[redigera | redigera wikitext]

1918–lagtima riksmötet 1919[redigera | redigera wikitext]

Urtima riksmötet 1919–1921[redigera | redigera wikitext]

1922–1928[redigera | redigera wikitext]

1929–1936[redigera | redigera wikitext]

1937–1944[redigera | redigera wikitext]

1945–1952[redigera | redigera wikitext]

1953–1960[redigera | redigera wikitext]

1961–1968[redigera | redigera wikitext]

1969–1970[redigera | redigera wikitext]

Andra kammaren[redigera | redigera wikitext]

När andra kammaren inrättades 1866 var i princip varje härad på landsbygden en egen valkrets 1866, det vill säga Luggude domsagas valkrets, Harjagers och Rönnebergs häraders valkrets, Onsjö härads valkrets, Frosta domsagas valkrets, Torna härads valkrets, Bara härads valkrets, Färs härads valkrets, Skytts och Oxie domsagas valkrets, Vemmenhögs härads valkrets samt Herrestads och Ljunits häraders valkrets. I valet 1869 var Torna och Bara sammanförda till Bara och Torna häraders valkrets, men redan 1872 återgick de båda häraderna till att vara skilda valkretsar. I valet 1869 delades också Luggude domsagas valkrets upp i Luggude domsagas norra valkrets och Luggude domsagas södra valkrets. Från och med 1890 var Vemmenhög, Ljunits och Herrestad förenade till Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads domsagas valkrets, och från valet 1896 var Skytts och Oxie härader delade i Skytts härads valkrets och Oxie härads valkrets. Denna indelning av landsbygden bestod sedan till och med valet 1908.

Städerna i länet var 1866 indelade i Malmö stads valkrets, Lunds stads valkrets, Landskrona stads valkrets, Helsingborgs och Ängelholms valkrets samt Ystads och Skanör-Falsterbo valkrets. Efter att Trelleborgs stad återfått stadsrättigheterna utvidgades den sistnämnda i valet 1869 till Ystads, Skanör-Falsterbo och Trelleborgs valkrets. Vid valet 1878 bröts Helsingborg ut till Helsingborgs stads valkrets medan Ängelholm gick till Halmstads och Ängelholms valkrets, och inför valet 1896 bröts Ystad ut till Ystads stads valkrets medan Trelleborg och Skanör-Falsterbo överfördes till Trelleborgs, Skanör-Falsterbo, Simrishamns och Ängelholms valkrets. Städernas valkretsindelning förblev sedan oförändrad till och med 1908.

Vid övergången till proportionellt valsystem vid valet 1911 ombildades hela länet till fem valkretsar: Malmö stads valkrets, Helsingborgs, Landskrona och Lunds valkrets (trestadskretsen), Malmöhus läns norra valkrets, Malmöhus läns mellersta valkrets och Malmöhus läns södra valkrets. De båda stadskretsarna sammanslogs i valet 1921 till fyrstadskretsen, medan övriga länet blev en samlad valkrets i andra kammaren.

Antalet mandat i den sammanhållna valkretsen var elva 1921, men antalet sjönk till tio i valet 1936, nio i valet 1944 och slutligen åtta i valet 1952.

Riksdagsledamöter i andra kammaren[redigera | redigera wikitext]

1922–1924[redigera | redigera wikitext]

1925–1928[redigera | redigera wikitext]

1929–1932[redigera | redigera wikitext]

1933–1936[redigera | redigera wikitext]

1937–1940[redigera | redigera wikitext]

1941–1944[redigera | redigera wikitext]

1945–1948[redigera | redigera wikitext]

1949–1952[redigera | redigera wikitext]

1953–1956[redigera | redigera wikitext]

1957–första riksmötet 1958[redigera | redigera wikitext]

Andra riksmötet 1958–1960[redigera | redigera wikitext]

1961–1964[redigera | redigera wikitext]

1965–1968[redigera | redigera wikitext]

1969–1970[redigera | redigera wikitext]

Enkammarriksdagen[redigera | redigera wikitext]

Vid riksdagsvalen 19701991 till enkammarriksdagen omfattade valkretsen hela Malmöhus län utom Fyrstadskretsen, det vill säga Malmö, Helsingborgs, Lunds och Landskrona kommuner. Antalet fasta mandat var tio i riksdagsvalen 1970–1976 och elva i valen 1979–1991. Antalet utjämningsmandat varierade mellan ett 1970, två 1973, ett 1976, noll 1979, två 1982, ett 1985 samt två i valen 1988 och 1991. Valkretsen avskaffades i valet 1994, då den tillsammans med delar av Fyrstadskretsen bildade Malmöhus läns norra valkrets och Malmöhus läns södra valkrets.

Fasta valkretsmandat i valen 1970–1991[2]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991
10 10 10 11 11 11 11 11

Riksdagsledamöter i enkammarriksdagen[redigera | redigera wikitext]

1971–1973[redigera | redigera wikitext]

1974–1975/76[redigera | redigera wikitext]

1976/77–1978/79[redigera | redigera wikitext]

1979/80–1981/82[redigera | redigera wikitext]

1982/83–1984/85[redigera | redigera wikitext]

1985/86–1987/88[redigera | redigera wikitext]

1988/89–1990/91[redigera | redigera wikitext]

1991/92–1993/94[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Tvåkammarriksdagen 1867–1970, band 3 (Almqvist & Wiksell International 1986), band 1, s. 165 ff.

  1. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1909, 1910 och 1911 Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. sida 62 i pdf:en
  2. ^ Valmyndigheten: Valkretsindelning och valkretsmandat i riksdagsval sedan 1988, läst 3 maj 2010