Hoppa till innehållet

Samuel Hoare

Från Wikipedia
Samuel Hoare
Född24 februari 1880[1][2][3]
London
Död7 maj 1959[1][2][4] (79 år)
London
Medborgare iStorbritannien
Utbildad vidNew College, Oxford
Harrow School
SysselsättningPolitiker[5], diplomat
Befattning
Ledamot av London County Council
Ledamot av Kronrådet
Ledamot av Förenade kungarikets 29:e parlament
Storbritanniens 29:e parlament, Chelsea (1910–1910)[6]
Ledamot av Förenade kungarikets 30:e parlament
Storbritanniens 30:e parlament, Chelsea (1910–1918)[6]
Ledamot av Förenade kungarikets 31:a parlament
Storbritanniens 31:a parlament, Chelsea (1918–1922)[6]
Ledamot av Förenade kungarikets 32:a parlament
Storbritanniens 32:a parlament, Chelsea (1922–1923)[6]
Ledamot av Förenade kungarikets 33:e parlament
Storbritanniens 33:e parlament, Chelsea (1923–1924)[6]
Ledamot av Förenade kungarikets 34:e parlament
Storbritanniens 34:e parlament, Chelsea (1924–1929)[6]
Ledamot av Förenade kungarikets 35:e parlament
Storbritanniens 35:e parlament, Chelsea (1929–1931)[6]
Storbritanniens Indienminister (1931–1935)
Ledamot av Storbritanniens 36:e parlament
Storbritanniens 36:e parlament, Chelsea (1931–1935)[6]
Storbritanniens utrikesminister (1935–1935)
Ledamot av Storbritanniens 37:e parlament
Storbritanniens 37:e parlament, Chelsea (1935–1944)[7]
Förenade kungarikets marinminister (1936–1937)
Storbritanniens inrikesminister (1937–1939)
Lordsigillbevarare (1939–1940)
Storbritanniens ambassadör i Spanien (1940–1944)[8]
Ledamot av Brittiska överhuset (1944–1959)
ArbetsgivareStorbritanniens utrikesministerium[8]
Politiskt parti
Konservativa partiet
MakaMaud Hoare
(g. 1909–)[9][10]
FöräldrarSir Samuel Hoare, 1st Baronet[9]
Katharine Louisa Hart Davis[11][9]
Utmärkelser
Companion av Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden (1917)[12]
Riddare med storkors av Brittiska imperieorden (1927)[13]
Knight Grand Commander av Indiska stjärnorden (1934)[14]
Redigera Wikidata

Samuel Hoare, 1:e viscount Templewood, känd som Sir Samuel Hoare mellan 1915 och 1944, född 24 februari 1880, död 7 maj 1959, var en brittisk politiker som innehade flera viktiga poster. Exempelvis var han minister för flygvapnet 1922-1924 och åter igen 1924-1929. 1931-1935 var han minister för Indien och 1935 var han brittisk utrikesminister. Han avgick efter stora protester mot honom efter en plan för Abessinien som hade lagts fram av honom och Pierre Laval som då var fransk utrikesminister. Planen innebar att Italien fick stora landområden i Abessinien (Etiopien). Han var förste amiralitetslord 1936-1937 och inrikesminister 1937-1939. 1940 blev han än en gång minister för flygvapnet. När Winston Churchill utnämndes till premiärminister 1940 förlorade han sin ministerpost och skickades till Spanien som ambassadör. Hans viktigaste uppdrag där blev att förmå Franco att hålla sig utanför kriget vilket han lyckades med. 1944 reste han tillbaka till Storbritannien där han adlades som viscount Templewood. Efter det drog han sig tillbaka från politiken.

  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6tx4f3t, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Sir-Samuel-John-Gurney-Hoare-2nd-Baronettopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000000855, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p14253.htm#i142522, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Hansard 1803–2005, Hansard-ID (1803-2005): mr-samuel-hoare-1, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e f g h] Hansard 1803–2005.[källa från Wikidata]
  7. ^ The London Gazette, 36614, 18 juli 1944, s. 3345, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] British Diplomatic Directory (1820-2005), Foreign and Commonwealth Office.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ The Peerage person-ID: p14253.htm#i142522, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  11. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  12. ^ The London Gazette, 30111, 4 juni 1917, s. 5460, läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ The London Gazette, 33280, 3 juni 1927, s. 3611, läs online.[källa från Wikidata]
  14. ^ The London Gazette, 34010, 29 december 1933, s. 4, läs online.[källa från Wikidata]