Vadstena klosterkyrka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vadstena klosterkyrka
Kyrka
Vadstena klosterkyrka
Vadstena klosterkyrka
Land Sverige Sverige
Län Östergötland
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Linköpings stift
Församling Vadstena församling
Koordinater 58°27′2.52″N 14°53′30.12″Ö / 58.4507000°N 14.8917000°Ö / 58.4507000; 14.8917000
Invigd 1430
Vadstena klosterkyrka interiör med valvtak och mittskepp.

Vadstena klosterkyrka är en kyrkobyggnad i Sankt Pers socken i Vadstena, Östergötland. Den byggdes enligt heliga Birgittas anvisningar som klosterkyrka till det intilliggande birgittinerklostret, men är numera protestantisk församlingskyrka i Linköpings stift. Vadstena klosterkyrka är bland de större medeltida kyrkobyggnaderna i Sverige och tillsammans med Vadstena slott dominerar den ännu staden. Vadstena klosterkyrka kallas ofta Blåkyrkan, eftersom stenen den är byggd av skimrar i blått.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan med höga smala fönster och utvändiga kraftiga strävpelare är byggd av kalksten från trakten. Den är försedd med säteritak men saknar torn; i stället finns en takryttare. Kyrkklockorna hänger i det närbelägna Rödtornet.

Kyrkans huvudingång ligger i öster. Det saknas vapenhus, varför man kommer direkt in i långhuset, som är uppdelat i tre lika höga skepp. I motsatt ände ett smalare kor, vilket enligt heliga Birgittas anvisningar alltså ligger i väster (mot Vättern). Kyrkan är en hallkyrka, där interiören gör intryck på besökaren genom sin stora rymd. I taket stjärnvalv av tegel, vilka bärs upp av åttkantiga kalkstenspelare; i brödrakoret finns ett kryssvalv.

I heliga Birgittas uppenbarelser säger Kristus, att det inte får finnas några målningar på kyrkväggarna, förutom sådana som framställer hans lidande. Vid senaste renoveringen 1978–1983 upptäckte man i stjärnvalven emellertid kalkmålningar i form av stiliserade klöverblad och andra växtliknande ornament. Det är inte omöjligt att det tidigare även funnits bibliska motiv, likt i den danska birgittinska klosterkyrkan i Mariager. Eventuella sådana försvann emellertid, då man under 1800-talet knackade bort kalkputsen på väggarna.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den heliga Birgitta lämnade mycket noggranna föreskrifter inför byggandet av en kyrka till klostret i Vadstena. Sannolikt påbörjades uppförandet av en stor, treskeppig hallkyrka av kvadersten redan kort tid efter birgittinordens stadfästelse 1370. År 1384 invigdes klostret och redan då fanns en provisorisk träkyrka på platsen. Denna brann 1388 men återuppfördes. Munkkoret var färdigt 1405 och år 1430 ägde den högtidliga invigningen av stenkyrkan rum. Dock blev kyrkan ej helt klar förrän ett tiotal år senare.

Klosterkyrkan från väster.

Högkoret i väster var platsen för de munkar som vigts till präster; i öster fanns ett Mariakor avsett för nunnorna. Klostersystrarna, 60 stycken, höll till på en läktare längs norra väggen cirka sex meter över golvet. Man kunde höra deras sång och läsningar därifrån men inte se dem. Ingången från nunneklostret norr om kyrkan till läktaren finns fortfarande kvar i nordväggen. Bröderna hade under klostertiden sin plats i väster bakom högaltaret. Enligt Birgitta skulle det i klostret finnas 25 bröder, varav 8 lekbröder. Största delen av kyrkan var avsedd för menigheten, såväl andliga pilgrimer som lekmän. Förnäma besökare hade troligen en särskild loge i nordmuren.

I och med reformationen förändrades kyrkans funktion från kloster- och vallfartskyrka till församlingskyrka. När de sista munkarna omkring 1550 lämnat klostret förlades högaltaret under en tid i öster och långhuset försågs med bänkar och predikstol. Fram till 1595, då även nunneklostret stängdes, använde nunnorna munkkoret för sina gudstjänster.

Under 1600- och 1700-talen fungerade Sankt Pers kyrka, utanför klosterområdet, som församlingskyrka. Klosterkyrkan användes framför allt vid begravningar och andra högtidliga tillfällen. Vid en ombyggnad 1781–1786 sänktes Blåkyrkans ursprungligen mycket högresta takkonstruktion, varvid de tre takfallen omvandlades till ett enda.

År 1829 blev Blåkyrkan åter församlingskyrka och Sankt Pers kyrka revs. Dock sparades dess trappgavelprydda tegeltorn (Rödtornet) från 1400-talet, eftersom Blåkyrkan saknar klocktorn och klockstapel. Sammanringningar sker därifrån än idag.

En omfattande restaurering gjordes av Blåkyrkan 1892–1898 under ledning av arkitekt Gustaf Petterson (1855-1933), varvid taket höjdes och ett andra takfall liksom en takryttare tillkom. Pettersson hade tidigare varit ledare för restaureringen av Visby domkyrkas interiör 1890-1892.

I Vadstena klosterkyrka högtidlighålls sedan 1920-talet årligen heliga Birgittas dödsdag den 23 juli genom omfattade liturgiska festgudstjänster i anslutning till Societas Sanctæ Birgittæs generalkapitel.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Klosterkyrkan hade under medeltiden ett sextiotal altare och en stor samling träskulpturer och altarskåp finns ännu kvar, utställda i hela kyrkorummet. Berömda är det stora triumfkrucifixet och bilden av den extatiska Birgitta, en sannolikt nordtysk skulptur som invigdes 1435. Det som har ansetts (men senare betvivlats[1]) vara Birgittas reliker förvaras i det ursprungliga skrinet i det norra skeppet nära koret. I det forna brödrakoret finns korstolar från 1400-talet. Den fasta inredningen i nygotik härrör från 1890-talet. Kyrkans väggar kläs med ett flertal epitafier.

Objekt Material Bild Tid Ursprung Upphovsman Fotografi
Gravmonument Hertig Magnus Vasa ca 1599 Hans Fleming
Gravmonument Filippa av England, svensk drottning
Gravmonument Drottning Katarina
Gumsehuvud
Gravmonument Bo Jonsson (Grip)
Altarskåp ek 1500-talets första fjärdedel Bryssel Bilder
Altarskåp ek 1400-talets tredje fjärdedel Nordtyskland Hans Hesse &
Johannes Stenrat
Bilder
Altarskåp ek ca 1500 Nordtyskand Bilder
Krucifix ek Krucifix 1400-talets sista fjärdedel Sverige Bilder
Krucifix ek (figur)
furu (kors)
Krucifix 1300-talets andra hälft Östergötland Bilder
Krucifix ek, valnöt Krucifix 1400-talets första hälft Nordtyskland Bilder
Träskulptur
till krucifix
ek Krucifix 1400-talets första hälft Östergötland Bilder
Träskulptur ek Smärtoman m. ängel 1400-talets första fjärdedel Östergötland Bilder
Träskulptur ek Ursula ca 1500 Nordtyskland Bilder
Träskulptur ek Visitatio 1400-talets sista fjärdedel Nordtyskland Bilder
Träskulptur ek Påve ca 1400 Nordtyskland Bilder
Träskulptur ek Katarina av Alexandria ca 1400 Nordtyskland Bilder
Träskulptur ek Biskop 1400-talets första hälft Nordtyskland Bilder
Träskulptur ek Andreas 1400-talets mitt Bilder
Träskulptur ek Anna själv tredje 1400-talets första hälft Nordtyskland Bilder
Träskulptur ek Johannes döparen 1400-talets tredje fjärdedel Nordtyskland Bilder
Träskulptur valnöt Hieronymus 1400-talets andra hälft Flandern Bilder
Träskulptur ek Heliga Birgitta 1400-talets andra fjärdedel Nordtyskland Bilder
Träskulptur ek Jakob d.ä. 1400-talets tredje fjärdedel Sverige Serverus Frater Bilder
Träskulptur ek ljusbärande änglar 1400-talets sista fjärdedel Östergötland Bilder
Träskulptur ek Anna själv tredje 1400-talets andra hälft Sverige Bilder
Träskulptur lövträ Heliga Birgitta ca 1400 - Bilder
Träskulptur ek Anna själv tredje 1400-talets första fjärdedel Nordtyskland Bilder
Träskulptur ek Johannes döparen 1400-talets första hälft Nordtyskland Bilder
Träskulptur valnöt Madonna 1400-talets mitt Flandern Bilder
Träskulptur ek diakon 1400-talets första hälft Sverige Bilder
Träskulptur ek Madonna ca 1400 Nordtyskland Bilder

Orglar[redigera | redigera wikitext]

Huvudorgeln[redigera | redigera wikitext]

Nuvarande disposition:

Manual I C-a³ Manual II C-a³ Manual III C-a³ Pedal C-f¹
Principal 8' Gedackt 16’ Kvintadena 16' Principal 16'
Dubbelflöjt 8' Basetthorn 8' Violinprincipal 8' Subbas 16’
Gedackt 8’ Rörflöjt 8’ Flûte harmonique 8’ Ekobas 16’ (transm.)
Oktava 4' Kvintadena 8’ (1958) Salicional 8' Oktava 8’
Flöjt 4' Principal 4' (1958) Voix Celéste 8’' Gedackt 8'
Kvinta 2 2/3’ Koppelflöjt 4’ (1958) Traversflöjt 4’ Oktava 4’
Oktava 2' Waldflöjt 2' Fugara 4' Gedacktflöjt 4' (1958)
Cornett III Nasard 1 1/3’ (1958) Flautino 2’ Nachthorn 2’ (1958)
Mixtur IV-VI (1958) Sivflöjt 1' (1958) Mixtur III Mixtur IV (1958)
Cymbel III (1958) Sesquialtera II, 2 2/3’ + 1 3/5’ Oboe 8’ (1958) Basun 16’
Trumpet 8' Scharf IV-V Crescendosvällare Skalmeja 4’ (1958)
Krumhorn 8’ (1958)
Koppel Regal 4’ (1958) Koppel
II/I Tremulant I/P
III/I II/P
16'II/I Koppel Koppel III/P
4’I/I III/II 16'III/III 4'II/P
Registersvällare

Kororgel[redigera | redigera wikitext]

Disposition

Manual C-f³ Positiv C-f³ Pedal C-d¹ Koppel
Quintadena 16' Gedackt 8' Subbas 16' Manual/pedal
Principal 8' Principal 4' Dubbelflöjt 8'* Positiv/pedal
Dubbelflöjt 8'* Rörflöjt 4' Trumpet 8'* Positiv/manual
Viola di Gamba 8' Wallflöjt 2'
Octava 4' Vox humana 8’
Spetsflöjt 4’ Tremulant *växelregister Cymbelstjärna
Quinta 3’ (eg. 2 2/3’)
Octava 2'
Mixtur IV chor
Trumpet 8'*

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ PLoS one artikel

Litteratur och källor[redigera | redigera wikitext]

  • Vadstena klosterkyrka III Gravminnen, Östergötland, volym 196 av Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium av Robert Bennett (1985). ISBN 91-7192-631-3
  • Eva & Göran Tagesson: Vadstena klosterkyrka, Linköpings stifts kyrkobeskrivningskommitté (1998), ISBN 91-7962-094-9
  • Nationalencyklopedin (2000), ISBN 91-7133-749-0
  • Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8 
  • Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6 
  • Tidskrift Orgelforum 2005, nr 4 sid. 162-163, ISSN 0280-0047

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]