San Sebastián
- För andra betydelser, se San Sebastian.
| San Sebastián | |||
| Donostia | |||
| Stad & Kommun | |||
 San Sebastián
| |||
|
|||
| Land |  Spanien
| ||
|---|---|---|---|
| Autonom region | Baskien | ||
| Provins | Gipuzkoa | ||
| Höjdläge | 7 m ö.h. | ||
| Koordinater | 43°19′17″N 01°59′08″V / 43.32139°N 1.98556°V | ||
| Högsta punkt | |||
| - höjdläge | 585 m ö.h. | ||
| Lägsta punkt | |||
| - höjdläge | 0 m ö.h. | ||
| Area | 60,89 km² | ||
| Folkmängd | 186 064 (2016)[1] | ||
| Befolkningstäthet | 3 056 invånare/km² | ||
| Grundades | 1180 | ||
| Borgmästare | Eneko Goia Laso (EAJ-PNV) | ||
| Tidszon | CET (UTC+1) | ||
| - sommartid | CEST (UTC+2) | ||
| Postnummer | 20001-20018 | ||
| Riktnummer | 943 | ||
| Geonames | 6358157 | ||
  Stadens läge i Spanien
| |||
 Kommunens läge i provinsen Gipuzkoa
| |||
| Webbplats: www.donostia.eus | |||
San Sebastián (baskiska: Donostia, officiellt namn: Donostia / San Sebastián, franska: Saint-Sébastien) är en stad och kommun i provinsen Gipuzkoa i regionen Baskien. Staden är provinshuvudstad för provinsen Gipuzkoa. Den är en av Baskiens största städer med 186 064 invånare (2016).[1] San Sebastián är belägen i Biscayabukten, 20 km från gränsen mot Frankrike.
Historia
Staden grundades 1181 av Sancho VI av Navarra och fungerade som en handelshamn för inlandet.
På 1700-talet blomstrade staden när det baskiska handelskompaniet med ensamrätt på all handel med Venezuela grundades.
Under det Spanska självständighetskriget intog tidigt franska styrkor staden 1808. Sent i kriget belägrades staden av koalitionen som intog, plundrade och brände ned större delen den 31 augusti 1813 vilket minneshålls än idag. Denna delen av staden kallas idag för gamla staden (parte vieja). Staden byggdes upp igen på samma stadsplan men i en nyklassicistisk stil.
När stadsmurarna och befästningarna runt den gamla staden nedanför berget Urgull revs 1863 gjordes en rutnätsplan för expansionen ut över fälten söder ut, mellan floden i öster och bukten i väster fram till de första kullarna, detta är nu stadens centrum. Därefter utvidgades staden på den andra, den östra, sidan floden Urumea med stadsdelen Gros.
Under Belle époque blomstrade staden som en turistort för aristokratin, glansperioden fortsatte under och efter första världskriget. Många av de imponerande byggnaderna i centrum i så kallad rationalistisk stil byggdes under denna tid.
Det spanska inbördeskriget ledde till en massflykt från staden, efter kriget startades nya industrier och staden växte med arbetarkvarter sydost längs floden. Den växande industrin ledde till en betydande invandring från övriga delar av Spanien, stora bostadsområden byggdes runt staden. På 1970- och 1980-talet rådde stor social oro och politiska kontroverser.
Sedan 1990-talet har staden satsat på turism som huvudsaklig verksamhet och mycket resurser har satsats på att renovera de gamla husen och modernisera staden. Ett monument över denna förnyelse är den nya kubformade Kursaal-byggnaden där filmfestivalen hålls och den förbättrade Zurriola-stranden gjord för bra surf.[2] Ett monument som är välbesökt är "vägen av luft" (paseo del aire) där vattnet slår mot väggen och trycker upp luft med kraft genom flera hål i marken.
Ekonomi och aktiviteter
Staden har som de flesta kuststäder präglats av fiske och handel, och fram till mitten av 1800-talet var det även en viktig garnisonsstad.
San Sebastián är numera ett av Baskiens främsta turistmål. Den gamla pittoreska delen av staden har smala gränder fulla med matställen och ett litet hamnkvarter, men där fiskebodarna förut låg finns idag fisk- och skaldjursrestauranger. Stadens nyare centrala delar och strandpromenader har en viktoriansk arkitektur; staden var runt förra sekelskiftet en stor turiststad för den spanska kungafamiljen och adelskapet.
Varje år hålls en stor festival i staden, semana grande, med tjurfäktning, festivaltåg och aktiviteter som konserter, tivolin och roddtävlingar. Staden är också känd för sin internationella filmfestival varje höst. Donostia-San Sebastián har ihop med Wrocław utsetts till Europas kulturhuvudstad 2016.
En anledning till att San Sebastián är ett av Baskiens stora turistmål är de två stora sandstränderna som sträcker ut sig på varsin sida om stadens centrum. La Concha (snäckan) är den största av stränderna och räknas som en av världens finaste. Den andra stranden, Zurriola, är den mera ungdomliga stranden; den är känd för sina stora vågor och goda surfingmöjligheter. Stadens ungdomskultur är mycket präglad av just surfing.
Stadens stora fotbollsklubb är Real Sociedad.
Referenser
- ^ [a b] ”Instituto Nacional de Estadística. (Spanish Statistical Institute)” (på spanska). www.ine.es. http://www.ine.es/nomen2/index.do?accion=busquedaRapida&subaccion=&numPag=0&ordenAnios=ASC&nombrePoblacion=San%20Sebasti%C3%A1n&botonBusquedaRapida=Consultar+selecci%25C3%25B3n. Läst 8 januari 2018.
- ^ ”GROSS BEACH ZURRIOLA COVE (SPAIN)” (pdf). Eurision Case Study. http://copranet.projects.eucc-d.de/files/000157_EUROSION_Gross.pdf.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör San Sebastián.
