Sandvikenrapporten

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Sandvikenrapporten är en rapport från 2014 som Sandvikens kommuns arbetsmarknads- och trafiknämnd beställde av revisionsbolaget PwC[1] om hur mycket kommunen tjänade på sina utrikes födda invånare, vilket uppgavs vara 511 miljoner kronor för det studerade året 2012.[1]

Beräkningarna visade sig vara felaktiga och lokala medier som hade skrivit om rapporten refererade då även kritiken mot den, något som flera stora nationella medier inte gjorde förrän över fyra år senare.

Genomslag och mottagande[redigera | redigera wikitext]

Lokala medierna Arbetarbladet[2] och Gefle Dagblad berättade om rapporten, vilket även nationella medier som Dagens Nyheter[1] och Expressen[3][4] gjorde.[5]

Expressen skrev "Nu finns det svart på vitt sedan kommunen beställde en seriös utredning. Sandviken tjänar drygt 500 miljoner kronor varje år tack vare de utlandsfödda." Rapporten fick beröm av EU-minister Birgitta Ohlsson som sade att "Invandring är frihetsvinst för individen, välfärdsvinst för kommunen och kompetensvinst för företagen."[4]

Rapporten kritiserades bland annat av experter på Sveriges Kommuner och Landsting för att ha underskattat kostnaderna i beräkningarna och att kommunen inte tjänade pengar men istället gick med varken vinst eller förlust.[5] Rapporten kritiserades även av nationalekonomerna Tino Sanandaji och Joakim Ruist.[6]

Uppföljning 2014[redigera | redigera wikitext]

När det visade sig att beräkningarna var felaktiga gjorde de lokala medierna nya publiceringar som refererade kritiken mot rapporten,[5] något som de nationella medierna Dagens Nyheter och Expressen inte gjorde.[5] Dagens Nyheter motiverade den uteblivna uppföljningen med att de inte hade behandlat nyheten som "en större journalistisk satsning" från tidningens sida.[5] Av över 13 000 nyhetsartiklar som publicerades i Dagens Nyheter under valåret 2014 var artikeln om Sandvikenrapporten en av de 20 mest lästa.[6]

Uppföljning 2018[redigera | redigera wikitext]

Fyra år senare, i juni 2018, gjorde Dagens Nyheter en längre uppföljning om rapporten och dess historia,[6] där tidningen var självkritisk till att varken ha publicerat någon rättelse eller följt upp artikeln.[6]

Expressen följde upp rapporten ytterligare ett år senare, i september 2019, och skrev då att "i dag vill få i Sandviken kännas vid rapporten" och att kommunens kostnader för försörjningsstöd låg på mellan 55 och 60 miljoner kronor, att skattehöjningar inte kunde uteslutas trots att kommunen redan hade högre kommunalskatt än genomsnittet i landet samtidigt som servicen var sämre än i övriga delar av Sverige.[7] Den artikeln nämnde, men kommenterade inte närmare, Expressens egen publicering fem år tidigare.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Ossi Carp. "'Tjänar över en halv miljard på invandringen'", Dagens Nyheter, 31 maj 2014. Åtkomst den 5 juli 2017.
  2. ^ Anton Emanuelsson. ”Invandrare ger miljoner i kassan”. Arkiverad från originalet den 15 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210215182456/https://www.arbetarbladet.se/artikel/invandrare-ger-miljoner-i-kassan. Läst 15 februari 2021.  Arbetarbladet, 28 maj 2014.
  3. ^ Ludvig Drevfjäll. ”Tjänar 500 miljoner kr per år på invandring”. Arkiverad från originalet den 2 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140602233239/http://www.expressen.se/nyheter/tjanar-500-miljoner-kr-per-ar-pa-invandring. Läst 15 februari 2021.  Expressen, 31 maj 2014.
  4. ^ [a b] Tommy Schönstedt. ”Invandringsrapport hyllas av ministern”. Arkiverad från originalet den 6 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140606111248/http://www.expressen.se/nyheter/invandringsrapport-hyllas-av-ministern/. Läst 15 februari 2021.  Expressen, 1 juni 2014.
  5. ^ [a b c d e] Tonchi Percan. "Nyanser saknades om Sandvikens invandringsundersökning", Medierna Sveriges Radio, 16 juni 2014. Åtkomst den 5 juli 2017.
  6. ^ [a b c d] Mikael Delin. ”Så fick en DN-artikel om Sandvikenrapporten evigt liv”. Arkiverad från originalet den 12 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180612173352/https://www.dn.se/nyheter/sa-fick-en-dn-artikel-om-sandvikenrapporten-evigt-liv/. Läst 17 juni 2018. , Dagens Nyheter, 9 juni 2018.
  7. ^ [a b] Niklas Svensson. ”Sandvikens miljonförlust – fem år efter vinstrapporten”. Arkiverad från originalet den 17 september 2019. https://web.archive.org/web/20190917235101/https://www.expressen.se/nyheter/sandvikens-miljonforlust-fem-ar-efter-vinstrapporten/. Läst 23 september 2019. , Expressen, 15 september 2019.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]