Birgitta Ohlsson
Birgitta Ohlsson | |
![]() Birgitta Ohlsson, 2014.
| |
Tid i befattningen 2 februari 2010–3 oktober 2014 | |
Monark | Carl XVI Gustaf |
---|---|
Statsminister | Fredrik Reinfeldt |
Företrädare | Cecilia Malmström |
Mandatperiod 2002–2006 2006–2010 2010–2014 2014–2018 | |
Valkrets | Stockholms kommun[1] |
Uppdrag i riksdagen | |
Tidigare uppdrag[2]
ordinarie ledamot
ledamot i krigsdelegationen (2014–2016) ledamot i utrikesutskottet (2004–2010, 2014–2018) suppleant i arbetsmarknadsutskottet suppleant i EU-nämnden suppleant i försvarsutskottet suppleant i konstitutionsutskottet suppleant i sammansatta utrikes- och försvarsutskottet suppleant i utrikesutskottet deputerad i sammansatta utrikes-, miljö- och jordbruksutskottet deputerad i sammansatta utrikes- och socialutskottet | |
Ordförande i | |
Ej ordförande i något utskott | |
Tid i befattningen 1999–2002 | |
Företrädare | Erik Ullenhag |
Efterträdare | Fredrik Malm |
Född | 20 juli 1975 Linköping |
Politiskt parti | Liberalerna |
Yrke | statsvetare |
Make | Mark Klamberg |
Eva Birgitta Ohlsson Klamberg, född Olsson den 20 juli 1975 i Linköping, är en svensk politiker (liberal), som var riksdagsledamot 2002–2018 och Sveriges EU-minister och demokratiminister 2010–2014.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Ohlsson är uppvuxen i Tokarp utanför Linköping, där fadern Bengt är liberal politiker och före detta kommunalråd[3]. Hon tog studenten vid Katedralskolan i Linköping 1994. Hon har studerat statsvetenskap och internationella relationer vid Stockholms universitet. Hon har arbetat som ledarskribent på flera liberala tidningar såsom Dagens Nyheter, Vestmanlands Läns Tidning, Västerbottens-Kuriren och Sundsvalls Tidning.
Ohlsson var 1996–1998 ordförande för Liberala studenter Stockholm och 1997 valdes hon in i förbundsstyrelsen för Liberala ungdomsförbundet, som hon var ordförande för 1999–2002.[4] Hon blev invald i riksdagen 2002. Hennes profilfrågor är demokrati, mänskliga rättigheter, djurskydd, jämställdhet, tolerans och internationalism. Ohlsson var Folkpartiets utrikespolitiska talesperson, men ersattes av Fredrik Malm i samband med att hon utsågs till statsråd. 2003 grundade hon det liberalfeministiska nätverket Felira. Ohlsson har varit vegetarian sedan hon var 13 år gammal. Under några år när hon var ordförande för LUF var hon vegan, men återgick år 2005 till att vara vegetarian på grund av dåliga värden.[5][6] Ohlsson är också proisrael, djurrättsaktivist, EU- och Natovän.[7] Hon har också vid ett flertal tillfällen markerat mot antisemitism genom att delta i s.k. kippavandringar.
Hon är även en stark förespråkare för införandet av republik i Sverige och var ordförande i Republikanska föreningen 2002–2005. Ohlsson var ordförande för Liberala kvinnor 2007–2010. Under sommaren 2008 tog Ohlsson, tillsammans med sex andra folkpartistiska ledamöter, aktivt ställning mot FRA-lagen som den då var utformad. I den första voteringen lade Ohlsson ned sin röst.[8]
Den 2 februari 2010 utsågs Ohlsson till EU-minister efter Cecilia Malmström. Som EU-minister sade sig Ohlsson vilja lyfta fram frågor som jordbruksstödet, människohandeln och romernas situation. Efter valet 2010 utökades hennes portfölj till att även omfatta demokrati- och konsumentfrågor. Hon avgick som statsråd i samband med alliansregeringens valförlust 2014. Efter en stark valkampanj blev Ohlsson Folkpartiets mest kryssade politiker i Stockholms kommuns valkrets med 6 646 personröster, en andel på 14,65 procent. Hon följdes av vice statsminister Jan Björklund, med en andel på 8,59 procent.[9]
Hon är gift med Mark Klamberg, professor i folkrätt.[10] Tillsammans har de två barn.
Partiledarkandidatur 2017[redigera | redigera wikitext]
I juni 2017 utmanade Ohlsson den sittande partiledaren Jan Björklund om partiledarskapet för Liberalerna.[11] Den 15 september 2017, efter att resultaten från provvalet i Stockholm presenterats, meddelade Ohlsson att hon ger upp kampen om partiledarskapet samt att hon lämnar politiken.[12]
I valet 2022 röstade hon på Centerpartiet i riksdagsvalet enligt TV-programmet Min sanning 2022-09-21.
Hon arbetar nu för National Democratic Institute i USA.
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Ohlsson, Birgitta (2017), Duktiga flickors revansch. Stockholm: Forum. ISBN 9789137146577
- Ohlsson, Birgitta (2020), Lev som du vill: tio svenska kvinnor visar vägen. Stockholm: Bonnier Carlsen. ISBN 9789178034321
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Officer av Franska Hederslegionen (2017)[13][14]
- Årets hetero på Gaygalan (2011) för sitt arbete för HBTQ-personers rättigheter.[15]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Ohlsson var invald som ordinarie ledamot i Sveriges riksdag för Stockholms kommuns valkrets. Valkretsen framgår av Sveriges riksdags protokoll 2002/03:1 (§ 2), 2006/07:1 (§ 2), 2010/11:1 (§ 2) respektive 2014/15:1 (§ 2).
- ^ ”Birgitta Ohlsson (L)”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/Birgitta-Ohlsson_49cbfff2-68fa-4c19-8fa3-631093384cd2/. Läst 27 januari 2022.
- ^ Gardell, Veronica (28 november 2016). ”Den ”tysta hästtjejen” ryter i rikspolitiken”. SVT Öst. Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/den-tysta-hasttjejen-ryter-i-rikspolitiken. Läst 26 april 2020.
- ^ ”Ordföranden genom tiderna”. Arkiverad från originalet den 5 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090505112603/http://luf.se/liberalism/avdelning/ordforanden-genom-tiderna/. Läst 12 juni 2009.
- ^ Tara. ”Birgitta Ohlsson Klamberg städade ur sitt liv”. tara.se. Arkiverad från originalet den 10 november 2019. https://web.archive.org/web/20191110192021/https://tara.se/artikel/birgitta-ohlsson-klamberg-stadade-ur-sitt-liv/. Läst 10 november 2019.
- ^ ””Jag har aldrig fällt så många tårar””. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/wEReKd. Läst 10 november 2019.
- ^ SvD: Med en ensamvarg breddas bilden av FP Publicerad 2 februari 2010. Läst 23 augusti 2014
- ^ ”Birgitta Ohlsson avstod”. 18 juni 2008. http://www.dn.se/nyheter/politik/birgitta-ohlsson-avstod. Läst 12 juni 2009.
- ^ ”Val till riksdagen - Personröster - Stockholms kommun”. https://historik.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rvalkrets/01/personroster.html#idFP. Läst 29 oktober 2014.
- ^ ”Mark Klamberg presentation University of Oxford”. Arkiverad från originalet den 10 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190510183123/https://www.law.ox.ac.uk/people/mark-klamberg. Läst 10 maj 2019.
- ^ Birgitta Ohlsson utmanar Jan Björklund om ledarskapet 2017-06-01
- ^ Birgitta Ohlsson lämnar politiken 2017-09-15
- ^ . Dagens Nyheter. 7 oktober 2016. http://www.dn.se/nyheter/politik/birgitta-ohlsson-officer-i-hederslegionen/. Läst 24 januari 2017.
- ^ ”Birgitta Ohlsson har fått ta emot Hederslegionen”. Feministbiblioteket. 23 januari 2017. http://feministbiblioteket.se/birgitta-ohlsson-har-fatt-ta-emot-hederslegionen/. Läst 24 januari 2017.
- ^ ”Årets Homo och Årets Hetero i Nyhetsmorgon”. QX. 15 februari 2011. https://www.qx.se/noje/gaygala/16708/arets-homo-och-arets-hetero-i-nyhetsmorgon/. Läst 24 januari 2017.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Birgitta Ohlsson.
Wikiquote har citat av eller om Birgitta Ohlsson.
- Liberalerna – Birgitta Ohlsson
- ”Officiell personlig webbplats”. Arkiverad från originalet den 27 september 2011. https://web.archive.org/web/20110927004149/http://www.birgitta.nu/. Läst 7 mars 2011.
- ”A – Ö politiskt”. Arkiverad från originalet den 27 september 2011. https://web.archive.org/web/20110927005622/http://www.birgitta.nu/varderingar. Läst 26 juli 2017.
- Birgitta Ohlsson på Sveriges riksdags webbplats
Företrädare: Erik Ullenhag |
Liberala ungdomsförbundets förbundsordförande 1999–2002 |
Efterträdare: Fredrik Malm |
Företrädare: Joel Malmqvist |
Republikanska föreningens ordförande 2002–2005 |
Efterträdare: Hillevi Larsson |
Företrädare: Solveig Hellquist |
Liberala kvinnors ordförande 2007–2010 |
Efterträdare: Bonnie Bernström |
Företrädare: Cecilia Malmström |
Sveriges EU-minister 2010–2014 |
Efterträdare: Ann Linde |
Företrädare: Nyamko Sabuni |
Sveriges demokratiminister 2010–2014 |
Efterträdare: Alice Bah Kuhnke |
|
|
- Svenska statsråd i statsrådsberedningen
- Sveriges EU-ministrar
- Sveriges demokratiministrar
- Tidigare ledamöter av Sveriges riksdag för Liberalerna och Folkpartiet
- Officerare av Hederslegionen
- Sommarvärdar 2011
- Svenska politiker under 1900-talet
- Svenska politiker under 2000-talet
- Svenska ledarskribenter
- Svenska feminister
- Svenska republikaner
- Personligheter inom vegetarianism i Sverige
- Alumner från Stockholms universitet
- Politiker från Linköping
- Födda 1975
- Levande personer
- Kvinnor