Sars (sjukdom)

Från Wikipedia
Virus som kan leda till SARS.

SARS (engelska: Severe acute respiratory syndrome, "svår akut respiratorisk sjukdom"), tidigare kallad sal eller SAL efter svår akut lunginfektion, är en smittsam lunginflammation som upptäcktes i Hongkong och Vietnam i februari 2003. Den har sitt ursprung i en epidemi som började i provinsen Guangdong i södra Kina i november 2002. Sjukdomen är numera[när?] ganska ovanlig men år 2003 rapporterades 8 096 fall.[1]

Orsak

SARS orsakas av ett så kallat coronavirus. SARS-viruset var innan 2003 helt okänt. Den första stammen av Sars-CoV fick ta namn efter Dr Carlo Urbani, den WHO-läkare i Vietnam som först slog larm om den nya sjukdomen, och som själv blev ett av sjukdomens första offer utanför Kina.[2]

Symtom

Det första symtomet vid SARS är feber. Efter cirka ett till två dygn dyker de första luftvägssymtomen upp med hosta och andfåddhet. Andra symtom kan vara aptitlöshet, muskelvärk och huvudvärk. Mellan 15 och 20 procent drabbade får så allvarliga luftvägsproblem att respiratorbehandling är nödvändig. Symtomen är i regel mildare hos barn och mer allvarliga hos äldre drabbade.[2]

Dödlighet

Dödlighet räknas som under 1 % för personer yngre än 24 år, 6 % för de som är mellan 25 och 44 år, 15 % för åldersgruppen 45 till 64 år och mer än 50 % för personer över 65 år.[3] Detta kan jämföras med influensa där dödligheten i vanliga fall brukar vara ca 0,6 % (huvudsakligen verksamt bland de äldre personer).

Det senaste fallen av SARS upptäcktes i juni 2003, och från och med maj 2006 menade WHO att spridningen avtagit helt. SARS räknas dock inte som en helt utrotad sjukdom eftersom den fortfarande eventuellt kan bäras av djur och det finns möjlighet att den kan återgå till den mänskliga befolkningen i framtiden.[4]

Sverige

I Sverige indelas allvarliga smittsamma sjukdomar i fyra kategorier: anmälningspliktiga, smittspårningspliktiga, allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar.[5] Till den sistnämnda kategorin hör SARS, ebolafeber och smittkoppor.[6] Detta ger staten rätt att hålla en misstänkt smittad person i karantän eller att spärra av ett geografiskt område för att minska risken för smittspridning. Detta görs med stöd av smittskyddslagen, 3 kapitlet, 9-10 §§. En person kan därvid kvarhållas i karantän på order av en smittskyddsläkare. Avspärrning av ett geografiskt område beordras av Socialstyrelsen.

Referenser