Sceloporus arenicolus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sceloporus arenicolus
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Kräldjur
Reptilia
Ordning Fjällbärande kräldjur
Squamata
Familj Phrynosomatidae
Släkte Sceloporus
Art Sceloporus arenicolus
Vetenskapligt namn
§ Sceloporus arenicolus
Auktor Degenhardt & Jones, 1972
Synonymer
Sceloporus graciosus Smith 1976[2]
Sceloporus graciosus Degenhardt 1972[3]
Hitta fler artiklar om djur med

Sceloporus arenicolus[3] är en ödleart som beskrevs av Degenhardt och Jones 1972. Sceloporus arenicolus ingår i släktet Sceloporus och familjen Phrynosomatidae.[4][5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]

Denna ödla blir med svans upp till 152 mm lång och längden utan svans är maximal 70 mm. På ovansidan är kroppsfärgen ljusbrun, ibland med röd skugga, så att den liknar markens färg. Sceloporus arenicolus har flera gråa streck på ryggens topp. Hannar kännetecknas av två blåaktiga fläckar på buken och honor har en gulvit undersida. Honor som är parningsberedda får orange fläckar på huvudets, bålens och svansens sidor.[6]

Arten förekommer i sydöstra New Mexico och västra Texas (USA). Den vistas i regioner som ligger 780 till 1400 meter över havet. Ödlan lever i sanddyner med glest fördelad växtlighet, främst i form av Quercus havardii och Artemisia filifolia (malörtssläktet).[1]

Individerna föredrar områden där ödlan Uta stansburiana är sällsynt. Arten vilar i underjordiska bon som skapades av andra djur, i lövskiktet eller i självgrävda håligheter.[1] Hannar har avgränsade revir och är aggressive mot varandra. Troligen biter hannar även under parningsleken. Efter parningen som sker mellan maj och juli lägger honan 3 till 6 ägg som täcks med sand. Några honor kan para sig två gånger per år. Nykläckta ungar är cirka 44 mm långa och de kan fortplanta sig under nästa sommar.[6]

Mellan november och april stannar Sceloporus arenicolus vanligen i sitt gömställe. Ödlan jagar insekter och spindeldjur.[6]

I utbredningsområdet används herbicider mot ogräs vad som påverkar ödlan negativ. Ett annat hot är utvinning av petroleum och naturgas. IUCN kategoriserar arten globalt som sårbar.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] 2007 Sceloporus arenicolus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-10-24.
  2. ^ Smith,H.M. & Smith,R.B. (1976) Synopsis of the Herpetofauna of Mexico. Vol. III. Source analysis and index for Mexican reptiles., John Johnson, North Bennington, Vermont.
  3. ^ [a b] Degenhardt, W.G. and Jones, K.L. (1972) A new sagebrush lizard, Sceloporus graciosus, from New Mexico and Texas., Herpetologica 28: 212-217
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (29 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/sceloporus+arenicolus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ TIGR Reptile Database . Uetz P. , 2016 Sceloporus arenicolus
  6. ^ [a b c] Hibbitts & Hibbitts (2015). Sceloporus arenicolus. Texas Lizards: A Field Guide. University of Texas Press. sid. 155-157