Segol Mann
| Segol Mann | |
 | |
| Född | 19 juli 1918 Köla, Värmland |
|---|---|
| Död | 23 november 1992 (74 år) Stockholm |
| Aktiva år | 1943–1991 |
| Partner | Lillemor Biörnstad |
| IMDb SFDb | |
Stig Hjalmar Segol Mann, född 19 juli 1918 i Köla, Värmlands län, död 23 november 1992 i Stockholm, var en svensk skådespelare.[1]
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Segol Mann studerade i början på 1940-talet vid Willy Koblancks teaterskola.
Mann spelade under flera säsonger på Helsingborgs stadsteater innan han 1973 kom till Dramaten där han var anställd till 1982. Våren och hösten 1978 återförenades han med Inga Gill på Dramaten i Barbro Larssons uppsättning Hedersgästerna av Sandro Key-Åberg.
Hans livspartner var skådespelaren Lillemor Biörnstad (1904–1995).[2] De är begravda i minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm.[3]
Filmografi[redigera | redigera wikitext]
- 1943 – Det brinner en eld
- 1943 – Natt i hamn
- 1944 – Vi behöver varann
- 1944 – Den osynliga muren
- 1945 – Resan bort
- 1945 – Mans kvinna
- 1945 – Galgmannen
- 1945 – Svarta rosor
- 1945 – Rosen på Tistelön
- 1946 – Ballongen
- 1947 – Försummad av sin fru
- 1948 – Stanna en stund!
- 1948 – Musik i mörker
- 1948 – En ljusare framtid!
- 1948 – Banketten
- 1949 – Fängelse
- 1949 – Vi bygger framtiden
- 1950 – Sånt händer inte här
- 1952 – Trots
- 1952 – När syrenerna blomma
- 1953 – Barabbas
- 1953 – Vägen till Klockrike
- 1954 – Seger i mörker
- 1955 – Vildfåglar
- 1956 – Sången om den eldröda blomman
- 1956 – Krut och kärlek
- 1961 – Stöten
- 1961 – Briggen Tre Liljor
- 1962 – Handen på hjärtat
- 1963 – Misantropen
- 1964 – Bandet
- 1969 – Eva – den utstötta
- 1970 – Reservatet
- 1972 – Magnetisören
- 1973 – Stenansiktet
- 1980 – Sinkadus (TV-serie)
- 1982 – Dubbelsvindlarna (TV-serie)
- 1983 – Spanarna (TV-serie)
- 1984 – Två solkiga blondiner
Teater[redigera | redigera wikitext]
Roller[redigera | redigera wikitext]
Radioteater[redigera | redigera wikitext]
| År | Roll | Produktion | Regi |
|---|---|---|---|
| 1951 | En polisman | Hillman & Son: Matt med damen Folke Mellvig |
Lars Madsén[10] |
Källor[redigera | redigera wikitext]
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Segol Mann”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=61501&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dsegol+mann%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 9 juli 2012.
- ^ Problem restaurera Söders kulturkåkar av Margareta Sandström i Svenska Dagbladet 16 september 1981 sid.9
- ^ SvenskaGravar
- ^ S. B-l (19 februari 1956). ”O'Neill på bygdeturné”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-02-19/48/14. Läst 29 januari 2022.
- ^ ”Frida möter fröken Gisslander”. Dagens Nyheter: s. 15. 20 maj 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-05-20/134/15. Läst 19 mars 2016.
- ^ Ingvar Holm (13 november 1964). ”Yngre och oerhördare än man är van”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1964-11-13/309/18. Läst 10 juni 2018.
- ^ Ingvar Holm (27 augusti 1965). ”Prisgiven Dario Fo i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1965-08-27/231/16. Läst 10 juni 2018.
- ^ Ingvar Holm (19 maj 1967). ”Commedian ännu för svår”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1967-05-19/132/16. Läst 10 juni 2018.
- ^ Hans Axel Holm (14 september 1970). ”Stilsäker inkonsekvent Ibsen i Örebro”. Dagens Nyheter: s. 19. https://arkivet.dn.se/tidning/1970-09-14/249/19. Läst 19 januari 2022.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 15. 21 juli 1951. https://arkivet.dn.se/tidning/1951-07-21/193/15. Läst 19 december 2021.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Segol Mann i Dramatens rollbok