Selous viltreservat
| Selous viltreservat | |
 | |
| Geografiskt läge | |
|---|---|
| Land | Tanzania |
| Region* | Östafrika |
| Data | |
| Typ | Naturarv |
| Referens | 199 |
| Historik | |
| Världsarv sedan | 1982 (6:e mötet) |
| * Enligt Unescos indelning. | |
Selous viltreservat ligger i sydöstra Tanzania och har en yta på 50 787 km² vilket gör Selous till det näst största skyddade området i Afrika som dessutom är relativt opåverkat av människan. Reservatet upptogs 1982 på Unescos världsarvslista.[1][2]
Ett mycket stort antal elefanter, svarta noshörningar, geparder, giraffer, flodhästar och krokodiler lever i detta enorma ekosystem som tillsammans med Mikumi nationalpark, Udzungwabergens nationalpark och Kilombero viltkontrollområde bildar tillsammans med buffertområden ett ekosystem som omfattar mer än 90 000 km[3] Rufijifloden och Stieglerdalen (en 100 meterdjup och 100 meter bred kanyon) finns i reservatet. De flesta turistanläggningarna finns längst floddalen.
I Selous är safari till fots tillåtet, vilket inte är så vanligt. Större delen av reservatet besöks knappt av människor på grund av den stora förekomsten av tsetseflugor.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Delar av det nuvarande området blev jaktreservat 1905 under det dåvarande protektoratet Tyska Östafrika och vid 1912 fanns fyra reservat i området men en sammanlagd yta på 2 500 km². 1922 kungjordes området som Selous viltreservat av britterna då de fått Tanganyika som mandatområde av Nationernas Förbund. Mellan 1936 och 1947 vidgades reservatet gränser ett flertal gånger för att inkludera elefantens vandringar och för att flytta på lokalinvånare. 1964 tillkommer de närliggande Mikumi nationalpark och Kilombero viltkontrollområde. 1980 blir Selous viltreservat ett nationellt projekt som särskilt skyddat områden och eservatet upptogs som världsarv 9 december 1982. 1994 blir etableras det närliggande Udzungwabergens nationalpark.[1][3]
Selous är uppkallat efter den brittiske officeren, jägaren och upptäcktsresanden Frederick Selous som sköts i reservatet vid Rufijifloden 1917 av tyskarna.[1]
Djurliv[redigera | redigera wikitext]
Selous härbergerar flera olika habitattyper, men miomboskogen dominerar. Här är både arttätheten och artdiversiteten högre än i något annan miomboskogsområde. Cirka 400 djurarter har identifierats. Förutom tidigare nämnda arter finns stora mängder av afrikansk buffel, gnu, impala, burchells zebra, lichtensteins hartebeest, koantilop och ellipsvattenbock. Dessutom finns arter som giraff, eland, vårtsvin, lejon, gepard och leopard. I Selous finns den största populationen av den hotade arten afrikansk vildhund. Svart noshörning finns i reservatet, men antalet har minskat från 3000 1981 till 100-400 2012.[1]
- widths="246px"
-
Elefanter -
Giraff -
Afrikansk klätterhök
Selous har ett rikt fågelliv med minst 350 arter, exempelvis knöland, sydlig markhornkorp, gycklarörn, malawispett, vitkronad vipa och udzungwahöna.[1]
Säsong[redigera | redigera wikitext]
Den bästa tiden för att se viltet är torrperioden från juni till november. Mellan december och februari är fortfarande förutsättningarna att se viltet goda, men det kan vara ganska varmt och fuktigt. Regnperioden från januari till april är bästa tiden för fågelskådning. Under regnperioden blir många vägar svårfarbara.[2]
Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]
Bilvägen in i Selous fungerar bara under torrperioden. De flesta flyger in från Dar es Salaam.[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] ”Selous Game Reserve”. UNESCO World Heritage Convention. http://whc.unesco.org/en/list/199. Läst 22 september 2012.
- ^ [a b c] ”Selous Game Reserve”. African National Park & Reserves. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121012054503/http://www.game-reserve.com/tanzania_selous_gr.html. Läst 22 september 2012.
- ^ [a b] ”Selous Game Reserve Tanzania”. United Nations Environment Programme. http://www.unep-wcmc.org/medialibrary/2011/06/28/5791781f/Selous%20Game%20Reserve.pdf. Läst 14 oktober 2012.[död länk]
| |||||