Ngorongoro
| Ngorongoro naturskyddsområde | |
.jpg) | |
| Geografiskt läge | |
|---|---|
| Koordinater | 3°11′13.992″S 35°32′26.988″Ö / 3.18722000°S 35.54083000°Ö |
| Plats | Intill Serengeti |
| Land |  Tanzania |
| Region* | Afrika |
| Data | |
| Typ | Kultur- och naturarv |
| Kriterier | iv, vii, viii, ix, x |
| Referens | 39 |
| Historik | |
| Världsarv sedan | 1979 (3:e mötet) |
| * Enligt Unescos indelning. | |
Ngorongoro är ett naturskyddsområde i norra Tanzania som gränsar till Serengeti nationalpark i väster och Östafrikanska riftsystemet i öster och upptar en yta på 8 094 km2. 1979 upptogs naturskyddsområdet på Unescos världsarvslista.[1]
Geografi[redigera | redigera wikitext]
Ngorongorokratern, som är världens största hela kaldera, har en diameter på 16–19 km (264 km2). Runt kratern finns en 400–600 meter hög kant. Kratern utgör bara en liten del av det totala naturskyddsområdet (8 094 km2). Inom området finns även Empakaaikratern.[1]
Flera viktiga paleontologiska och arkeologiska fyndplatser finns i Ngorongoro. I Olduvairavinen har tidiga fynd av Homo habilis och Australopithecus. Laetoli där 3,6 miljoner år gamla fossila mänskliga fotspår, som är det första direkta bevisen på mänsklig upprätt gång, upptäcktes av Mary Leakey.[2][3]
Galleri[redigera | redigera wikitext]
Paranthropus boisei funnen i Olduvai
Avgjutning av fotavtrycken från Laetoli
Topografisk karta
Ngorongoro-kratern från ovan
.JPG)
Historia[redigera | redigera wikitext]
Ngorongoro naturskyddsområde skapades 1959 genom ett avtal med massajerna som ett område separerat från Serengeti nationalpark. Massajerna fick fortsätta leva och bo i naturskyddsområdet, men fick inte tillgång till Serengeti. Massajerna ansåg sig lurade av avtalet. Nu får massajerna endast bo i en del av området. 1979 fick området världsarvsstatus.[1]
Djurliv[redigera | redigera wikitext]
I Ngorongorokratern finns en mycket tät koncentration av djurarter där gnuer dominerar. Afrikanska Bufflar, Grantgaseller, thomsongaseller, zebror, vårtsvin och babianer är vanliga arter i kratern medan elefanterna stannar i skogen runt kratern medan giraffen saknas. I naturskyddsområdet finns mindre populationer av flodhästar, vattenbockar, buskbockar, rörbockar och koantiloper. På grund av den stora tillgången på bytesdjur finns även många rovdjur som hyenor, lejon, leopard och servaler. Den utrotningshotade svarta noshörningen kan ses i kratern, men antalet individer har minskat drastiskt sedan 1960-talet då det fanns drygt 100 djur.[1][2]
Dessutom finns många fågelarter (350-500, uppgifterna varierar). I den sodarike Makatsjön finns både mindre och större flamingo, småsnäppor, mongolpipare, krokodilväktare, skäggtärnor, nilgäss och kapänder med flera.[2]
Galleri[redigera | redigera wikitext]
Zebra och gnu
Mindre flamingo och en schakal
Strimmig gnu
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] ”Ngorongoro Conservation Area”. UNESCO World Heritage Convention. http://whc.unesco.org/en/list/39. Läst 23 september 2012.
- ^ [a b c] ”Ngorongoro – naturskyddsområde i norra Tanzania”. Naturhistoriks riksmuseet. http://www.nrm.se/utstallningarcosmonova/jourhavandeforskare/jourhavandebiolog/ekosystem/ngorongoro.4.18fc9baff6275048180006396.html. Läst 23 september 2012.
- ^ ”Laetoli Footprints Preserve Earliest Direct Evidence of Human-Like Bipedal Biomechanics”. PLOS ONE. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2842428/. Läst 23 september 2012.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Ngorongoro.
Wikimedia Commons har media som rör
| |||||