Silkesapråttor
| Silkesapråttor | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Överfamilj | Musliknande gnagare Myomorpha |
| Familj | Råttdjur Muridae |
| Underfamilj | Möss Murinae |
| Släkte | Silkesapråttor Hapalomys |
| Vetenskapligt namn | |
| § Hapalomys | |
| Auktor | Blyth, 1859 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Silkesapråttor (Hapalomys) är ett släkte i underfamiljen möss bland gnagarna. Släktet bildas av två arter.
Beskrivning[redigera | redigera wikitext]
Dessa möss når en kroppslängd mellan 12 och 17 centimeter och därtill kommer en 14 till 20 centimeter lång svans. Den täta mjuka pälsen är på ovansidan rödgrå till gråbrun och på undersidan vit, även tassarna är vita. Den långa svansen är bara glest täckt med hår. Händer och fötter är bra anpassade för livet i träd. De har langa tår och den första tån är motsättlig.[1]
Silkesapråttor förekommer i Sydostasien, utbredningsområdet sträcker sig från södra Kina till Malackahalvön. Deras habitat är tropiska regnskogar. De vistas främst på träd och är vanligen aktiva pa natten. På dagen sover de i självbyggda bon. Arten H. longicaudatus är specialiserade på bambuväxter och bygger bon i ihåliga stjälkar. Födan utgörs av unga växtskott, blommor och frukter.[1]
Systematik[redigera | redigera wikitext]
Wilson & Reeder (2005) räknar släktet silkesaprattor till den så kallade Micromys-släktgruppen som är utbredd i sydöstra Asien. Lecompte et al. (2008) betvivlar denna indelning och listar släktet som incertae sedis, alltså med oklar tillhörighet.
I släktet skiljs mellan två arter:
- Hapalomys delacouri lever i södra Kina (med ön Hainan), i norra Vietnam och Laos.
- Hapalomys longicaudatus, är bara känd från vissa ställen i Myanmar, Thailand och andra delar av Malackahalvön.
Arterna hotas främst av förstöringen av levnadsområdet. Internationella naturvårdsunionen listar H. longicaudatus som starkt hotad (endangered) och H. delacouri som sårbar (vulnerable).[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 18 oktober 2009.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0801857899
- Don E. Wilson, DeeAnn M. Reeder (utgivare): Mammal Species of the World. 3 upplaga. The Johns Hopkins University Press, Baltimore 2005, ISBN 0-8018-8221-4.
- Emilie Lecompte, Ken Aplin, Christiane Denys, François Catzeflis, Marion Chades und Pascale Chevret: Phylogeny and biogeography of African Murinae based on mitochondrial and nuclear gene sequences, with a new tribal classification of the subfamily. In: BMC Evol. Biol. 8:199 (2008), S. 1-21. Fulltext
Noter[redigera | redigera wikitext]
|