Sisal

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sisal
Agave sisalana
Agave sisalana
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Enhjärtbladiga
Monocotyledonae
Ordning Asparagales
Familj Agaveväxter
Agavaceae
Släkte Agavesläktet
Agave
Art A. sisalana
Vetenskapligt namn
§ Agave sisalana
Auktor Perrine
Synonymer
Agave sisalana f. armata
Agave sisalana var. armata
Agave segurae D.Guillot & P.Van der Meer
Agave rigida var. sisalana
Agave amaniensis Trel. & Nowell
Hitta fler artiklar om växter med

Sisal, sisalagave eller sisalhampa (Agave sisalana) är en storvuxen, örtartad växt inom familjen sparrisväxter som hör hemma i östra Mexico. Sisalplantan har rosettställda, upp till 2 m långa blad som sitter på en kort stam. Blomställningen blir upp till 6 meter. Bladen innehåller en hållbar fiber, också kallad sisal, som bland annat används till att tillverka rep. Sisal har rosettställda, upp till 2 m höga blad, på en kort stam.[1]

Sisal har fått sitt namn efter staden Sisal i Mexico. Fibrerna från sisalsläktingen henequen (Agave fourcroydes) kallas mexikansk sisal eller yucatánsisal.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Så tidigt som för 8000 år sedan använde aztekerna och mayafolket sisalplantans fibrer till tråd, snören, enkla tyger och fiskenät.[2]

Odling[redigera | redigera wikitext]

Varje år skördas de 7–10 äldsta bladen per planta.[1] Sisalblad kan skördas från 2 år efter planteringen. Plantan är tålig och växer bra i vama och torra områden där andra grödor kan ha svårt att trivas. Sisal är motståndkraftig mot sjukdomar och små krav på sin växtmiljö.[3].

Världsproduktionen av sisal och den närbesläktade agavefibern henequen beräknas uppgå till cirka 300 000 ton och de största producenterna är Brasilien, Tanzania och Kenya. I Tanzania och Kenya odlas sisal på stora plantager medan den brasilianska sisalen i huvudsak odlas småskaligt.[3]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Sisalfibern är ca 1 meter lång, glänsande gulvit, stark, grov och hård. Fiberna är hållbar och tänjbar och absorberar inte vatten.[2] Sisalfibern har traditionellt används till rep, tågvirke, grövre vävnader som exempelvis mattor och hantverk.[1][4] Användningen av sisal har förlorat mark i och med syntetfiberns ankomst. På senare tid används sisal alltmer till kompositmatierial för plast och pappersprodukter. Sisal används också till darttavlor.[3]

Miljöpåverkan[redigera | redigera wikitext]

Användning av sisal är fördelaktigt ur miljösynpunkt då sisal absorberar mer koldioxid än den producerar och avfallet vid tillverkningen kan användas till bioenergi, djurfoder och gödsel. Motsvarande syntetiska fibrer saknar dessa miljöfördelar. Dessutom kan plantans omfattande rotsystem förhindra markerosion.[3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Sisal”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sisal. Läst 21 november 2015. 
  2. ^ [a b] ”Sisalfibrer används mest till rep och snören” (på en). Bergianska trädgården. http://www.bergianska.se/om-oss/press-media-och-nyheter/nyheter/sisalfibrer-anv%C3%A4nds-mest-till-rep-och-sn%C3%B6ren-1.171914. Läst 21 november 2015. 
  3. ^ [a b c d] ”Future Fibres: Sisal”. Food and Agriculture Organization of the United Nations. http://www.fao.org/economic/futurefibres/fibres/sisal/en/. Läst 21 november 2015. 
  4. ^ ”Sisalhampa”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/sisalhampa. Läst 21 november 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]