Sjömagasinet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ingång och framsida av Sjömagasinet
Baksidan av Sjömagasinet sedd från kajen mot Röda sten

Sjömagasinet är en exklusiv restaurang vid KlippanSödra älvstranden i Göteborgs hamninlopp som drivs av Ulf Wagner.[1] . Restaurangen som öppnades 1984, drevs från mars 1994 av den kände krögaren Leif Mannerström och dennes kompanjon Lars Ahlström. 2010 såldes den till Ulf Wagner.[1]

Sjömagasinet har gästats av många kända artister såsom Bruce Springsteen, Rolling Stones med flera under deras besök i Göteborg. Restaurangen hade 1999-2010 en stjärna i restaurangguiden Guide Michelin Rouge.[2][3] År 2013 tilldelades restaurangen återigen en stjärna.[4]

Nuvarande köksmästaren Gustav Trägårdh har utmärkt sig genom att tituleras Årets Kock, 2010, samt vunnit tävlingsprogrammet Kockarnas Kamp på TV4, 2014.

Byggnaden[redigera | redigera wikitext]

Byggnaden har en historia sedan 1775 som Ostindiekompaniets lagerhus (sjöbod).[5] Det timrade huset uppfördes i en våning efter ritning av fortifikationskapten Henrik Lieden, och beskrevs vid en besiktningen 1804 som "En större Tygbod af groft timmer, täckt med Bräder och tegel, anlagd på nedsatta Pråhmar och Sänkevärk samt 10 st. stenpelare". "Byggnaden uppges vara 100 alnar lång, 18 alnar bred och 6 alnar hög med 2:ne Bottnar med Bjelkelag af 4 huggne storwärks trähn."

Huset var uppdelat i nio Bodar afskiftade med timmer och hade tio par med portar. Byggnaden är cirka 60 meter lång. Omkring 1906-1907 flyttade lotsarna från Corps de logiet till sjömagasinet, och då byggdes takpartiet åt havssidan om till lotsutkik. Man delade byggnaden med Hamnstyrelsen och Tullverket.[6] Det har numera ett inrett vindsplan samt tegeltäckt sadeltak med kupor. Fasaden är klädd med faluröd panel.[7] Under många år fungerade huset som sillmagasin. Efter 1916 tillkom småbåtshamnen mot älven.

Vingabolaget övertog vid årsskiftet 1982-1983 magasinsbyggnaden och genomförde en omfattande ombyggnad. Huset delades mitt itu och båda delarna flyttades bort från sänkverksgrunden. Ett nytt kök inreddes därefter på den nya grunden. De båda byggnadsdelarna återflyttades därefter.

På en karta från 1816 anges byggnadens yta till "sjöbod - 1 641 qvadratalnar".[8] En numera igenfylld vik (senare än 1923), gick innanför den mot land i väster vettande kortsidan av sjöboden. Här fanns en färjeplats, och en stenbrygga som hette Klippebryggan. Den skyddade, rektangulära hamndelen i sydost, innanför huset, var igenlagd 1846. Samma år kan man på en karta se två "Försänkta Ostindiska Skepp" i älven, rakt utanför huset. Ytterligare två skepp låg strax nordost därom.[9]

Snett emot och öster om Sjömagasinet, ligger Ostindiska kompaniets gamla corp de logi där man förvarade sin proviant.[10]

Direkt innanför Sjömagasinets område, passerar Adolf Edelsvärds gata.[11]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bilden av Göteborg II : färgfotografier 1910 - 1970 : västerut - södra Älvstranden, Robert Garellick, Göteborg 2008 ISBN 978-91-633-2988-3, s. 208
  1. ^ [a b] Göteborgs-Posten, 1994-03-09, s. 24, "Långedragsbolag utan krog".
  2. ^ Dagens Nyheter, 28 december 2008: Hummerfest med Leif Mannerström
  3. ^ Göteborgs-Posten, 16 mars 2011: Ny stjärnkrog i Göteborg
  4. ^ Sjömagasinet får stjärna av Michelin
  5. ^ Sjömagasinet
  6. ^ Klippans kulturreservat och andra byggnadsminnen i Majorna, red. Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1977, Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie XII : faksimileupplaga 2001, s. 34, 35, 57f
  7. ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, [del I], red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2, s. 270
  8. ^ Charta öfver Stora och Lilla Klippan uti Götheborgs och Bohus län, Säfwedahls Härad och Örgryte Socken, H Hallberger 1816
  9. ^ Karta öfver Stora och Lilla Klippan uti Götheborgs län, Säfwedahls Härad och Örgryte Socken, L W Brandenburg 1846
  10. ^ Längs Göteborgs kuster, kajer och kanaler, [Brännöarna-Västra Frölunda-Askim-Älvstränderna-Göteborgs hamn-Vallgraven-Rosenlundskanalen], Ted Knapp, Tre Böcker, Göteborg 2009 ISBN 978-91-7029-671-0, s. 178
  11. ^ Eniro kartor

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]