Klippan, Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Klippan (olika betydelser).
Färjan 2, Klippan-Färjenäs, före detta Bonnafröjda som döptes till Färjan 2 då den inköptes av Göteborgs stad. Ersattes 1928 av nya Färjan 2 (foto i Gamla Kvarnbergspojkars arkiv).

Klippan är ett område som gränsar mot älvstranden i västra delen av Göteborg, nära Älvsborgsbron. Klippan ligger i stadsdelen Majorna,[1] tillhör stadsdelsnämndsområdet Majorna-Linné och ingår i primärområdet Kungsladugård.[2]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Namnet Klippan eller Ekenäsklippan[3] anses komma av det berg, "Lilla Klippan"[4] eller "Skinnareklippan", som låg nordost om Gamla Älvsborgs fästning, och som delvis bildade själva hamnplatsen "klippan". Redan i Karlskrönikan från 1450-talet omnämns "Klippan".[5] På det lilla berget reser sig nu Sankta Birgittas kapell, uppfört 1857 av David Carnegie d.y. Berget Stora Klippan är sedan länge jämnat med marken.[6]

Klippan kan sägas vara Göteborgs första riktiga hamn, eftersom man helt enkelt inte kom längre in i älven då den var för grund. Därefter skedde omlastning till hemförarbåtar, som förde varor och passagerare vidare in mot staden.

Gamla Sockerbruket i Klippan, vy mot öster.
Klippans färjeläge, juni 2009

I början av 1600-talet startade den första färjeförbindelsen med Hisingen över Göta älv. Färjan gick mellan Klippan och Färjestaden på hisingsidan. I samband med Älvsborgsbrons öppnande 1967 upphörde den reguljära färjetrafiken.

Vid Klippan hade Ostindiska kompaniet sin hamn för de skepp som kom tillbaka från Kina.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Göteborgs Gatunamn: 1621 t o m 2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s. 160
  2. ^ Gatuadressregister efter basområden Arkiverad 1 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine. Läst 2011-02-06.
  3. ^ ' Berättelser ur Göteborgs Historia under Frihetstiden, [1719-1772], Hugo Fröding, Göteborg 1919 , s. 184
  4. ^ Majornas historia, P Hallén/K Olsson/L Rosenberg/P Sandberg, Landsarkivet i Göteborg 2007 ISBN 978-91-631-4116-4 ISSN 0283-4855 s.108
  5. ^ Gamla Älvsborg i nytt ljus : arkeologiska undersökningar 2004-2006, Mona Lorentzson, Mats Sandin, Tom Wennberg ; med bidrag av Staffan von Arbin, Göte Nilsson Schönborg, Tommie Vester; redaktör: Ulf Ragnesten, Göteborgs stadsmuseum, Göteborg 2011, Serie: Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum, 1651-7636 ; 2011:1, s. 22
  6. ^ Charta öfver Stora och Lilla Klippan uti Götheborgs och Bohus län, Säfwedahls Härad och Örgryte Socken, H. Hallberger 1816

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Hamnbilder från Göteborg, Björn Olson/Curt Svenson 1981
  • Göteborgsguiden, STF/Gbg. Info.avd. 1979
  • Göteborg förr och nu, Göteborgs Hembygdsförbund 1962

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ekman, Håkan; Attman Artur (1958). Sockerbruket vid Klippan 1808-1958: till minne av f.d. Lorentska fabrikerna och D. Carnegie & Co:s och dess arvtagares verksamhet inom sockerindustrin i Göteborg samt ett tack till alla dem som verkat därute från släkten Ekman. Göteborg: [s.n.]. Libris 792264 
  • Bodman, Gösta; Reuterskiöld Sigvard (1934). Sockerbruket i Göteborg 1808-1934: historisk del. Göteborg: [Wettergren & Kerber]. Libris 1368075 
  • Lindälv, Elof (2001[1977]). Klippans kulturreservat och andra byggnadsminnen i Majorna. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 12 (Faks.-uppl.). Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. Libris 3331250 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]