Sjalduva

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sjalduva
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Ashy Wood Pigeon Kedarnath Musk Deer Sanctuary Chamoli Uttarakhand India 25.11.2015.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningDuvfåglar
Columbiformes
FamiljDuvor
Columbidae
SläkteColumba
ArtSjalduva
C. pulchricollis
Vetenskapligt namn
§ Columba pulchricollis
AuktorBlyth, 1846
Hitta fler artiklar om fåglar med

Sjalduva[2] (Columba pulchricollis) är en asiatisk fågel i familjen duvor inom ordningen duvfåglar.[3]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Sjalduvan är en 31-36 cm stor skogslevande duva. Huvudet är blågrått, nedåt övergående i en vit strupe. På nacken syns ett bred band bestående av svarta fjädrar med glansigt gulvita spetsar. Bröstet är grått, mot buk och undre stjärttäckare beige, de senare kontrasterande mot den mörka undersidan av stjärten.[4]

Läten[redigera | redigera wikitext]

Lätet är ett upprepat, entonigt och lågt "whooh... whooh... whooh...".[5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Sjalduvan förekommer från Indien till västra Kina, Tibet, Burma, nordvästra Thailand och Taiwan.[3] Den har även nyligen noterats i norra Laos och norra Vietnam.[5] Sjalduvan behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Sjalduvan förekommer i både löv- och barrskog i bergstrakter på mellan 1200 och 3200 meters höjd. Den födosöker mestadels i trädkronor på jakt efter frukt, men intar även frön, säd, ekollon, kardemummabär och små sniglar. Fågeln häckar mellan maj och augusti. Fågeln är stannfågel, men kan förutta vandringar efter tillgången på frukt.[5]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal på grund av habitatförstörelse, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som sällsynt och tillbakadragen.[6]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Columba pulchricollis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ [a b c] Baptista, L.F., Trail, P.W., Horblit, H.M. & Boesman, P. (2018). Ashy Woodpigeon (Columba pulchricollis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54116 20 december 2018).
  6. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 1997. Handbook of the Birds of the World, Vol. 4: Sandgrouse to Cuckoos. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]