Skända flaggan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Skända flaggan
Carl Johan De Geer, 1967
Screentryck
67,5 × 47,2 cm (h×b)

Länk till bilden
(Information om upphovsrätt)
USA Mördare
Carl Johan De Geer, 1967
Screentryck
73 × 53,3 cm (h×b)

Länk till bilden
(Information om upphovsrätt)
Vägra vapen (nytryck 2004)
Carl Johan De Geer, 1967
Screentryck
72 × 50,8 cm (h×b)

Länk till bilden
(Information om upphovsrätt)

Skända flaggan är ett screentryck av Carl Johan De Geer, och det mest välkända i en serie på tre verk han gjorde 1967 för att propagera för vapenvägran och skapa opinion mot USA:s bombningar i Vietnam. De övriga verken var screentrycket Vägra vapen och affischen USA mördare.[1] Serien ställde han ut på Galleri Karlsson i Stockholm i april 1967, på en gemensam utställning med hans dåvarande fru Marie-Louise De Geer (numera Ekman).[1]

Skända flaggan föreställer en svensk flagga som brinner. Vid sidan står det i stora blå bokstäver: Skända flaggan vägra vapen och något mindre i gult: Svik fosterlandet var onationell. I mitten av korset på flaggan står det Kuken, i rött.[1]

Två poliser såg verken genom fönstret till galleriet på söndagsmorgonen den 30 april, dagen efter vernissagen. De larmade stationen och jourhavande åklagare beslutade att verken skulle beslagtas.[2] Polisen beslagtog 61 blad, och en del andra verk från galleriet.[2][citat 1] Den 11 maj återvände polisen till galleriet och fann då ytterligare exemplar med samma motiv som även togs i beslag.[1] Per Bjurström, chef för Nationalmuseum i Stockholm hade hunnit köpa serien för Statens Konstmuseers räkning och bladen förvarades sedan i många år under namnet ”okänd mästare” på Nationalmuseum.[4][3]

Carl Johan De Geer dömdes i Stockholms rådhusrätt och efter överklagande i Svea Hovrätt till 75 dagsböter à 15 kr för uppvigling och skymfande av svensk och utländsk rikssymbol.[1] Straffet fastställdes i Svea hovrätt den 7 juni 1968 och gick därefter vidare till Högsta Domstolen där ärendet dock aldrig togs upp.[1] Polisen brände verken då domstolen fastställde att "Litografierna är av sådan beskaffenhet att de skola till förebyggande av vidare brottslighet förverkas”.[1] Detta var en av få gånger som svenska staten med hänvisning till lagen destruerade en konstnärs verk under 1900-talet.

Hur många tryck av de tre originalverken som finns kvar är okänt och även hur många blad som trycktes initialt.[3] 2004 lät De Geer göra en ny upplaga av serien i vardera 40 exemplar, med den tillagda kommentaren i blyerts: Beslagtagen och destruerad 1967. Ny upplaga (besittningsrestitution) 2004.[5]

Bilden med den brinnande flaggan återfinns på Magnus Ugglas album Allting som ni gör kan jag göra bättre från 1987, och har parafraserats på en mängd olika sätt.

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Flera källor anger 79 blad, bland annat De Geer själv i en text från 2000-talet. Siffran 61 härrör från en nyhetsartikel i Svenska Dagbladet från 1967. Eftersom polisen gjorde beslag vid två tillfällen utan att lämna beslagsprotokoll vid andra tillfället är det svårt att veta vilken siffra som är den korrekta.[3]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Bukowskis, 271. Carl Johan De Geer, "Skända flaggan"., Katalogen: Höstens Contemporary 570 Stockholm, läst 2017-06-21
  2. ^ [a b] Svenska Dagbladet (1967-05-02) Affischer av flaggor beslagtogs, sid:3&16
  3. ^ [a b c] Carl Johan De Geer, USA Mördare, Galleri Stefan Larsson, läst 2017-06-24
  4. ^ http://www.affischerna.se/progg_poster/skanda-flaggan-2/?order=&y=1967
  5. ^ https://www.bukowskis.com/sv/auctions/564/150-carl-johan-de-geer-skanda-flaggan