Carl Johan De Geer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Carl Johan De Geer
Carl Johan De Geer på Moderna Museet
Titlar
Friherre
Yrke Konstnär, författare, filmskapare
Militärtjänst
I tjänst för Sverige Sverige
Land Sverige Sverige
Tjänstetid 1958
Enhet Arméstabens Bilddetalj
Publicist
Språk Sverige Svenska
Debutverk Pengar eller livet (1970)
Noterbara verk Tidskriften PUSS 1968
Konstnärskap
Filmproduktion
Betydande verk Mormor, Hitler och jag (2001, regi, filmmanus)
Tårtan, Doktor Krall och Privatdetektiven Kant
Långfilmen Med kameran som tröst, del 2 2004
Guldbaggen
Guldbaggen
1990
För samlad filmproduktion
med Håkan Alexandersson
Personfakta
Födelsenamn Carl Johan Louis De Geer
Född 13 juli 1938 (78 år)
Montréal, Québec
Nationalitet Sverige Sverige
Utbildning 1959-1963 grafisk formgivning vid Konstfack
Släkt
Frälse/adelsätt De Geer af Finspång
Far Louis De Geer (1910-87)
Mor Ulrika Wallberg
Släktingar Arvid De Geer (farfar)
Familj
Gift 1963–1965
Make/maka Lena Helgesson (född 1943)
Barn Louis De Geer
Ulrika Wallberg.
Familj 2
Gift 2 1966–1971
Make/maka 2 Marie-Louise Ekman (född 1944)
Familj 3
Gift 3 1979–1985
Make/maka 3 Marie Östergren (född 1951)
Barn med 3 Nina (född 1979)
Familj 4 utan gifte
Partner 4 Gunilla Kvarnström (född 1946)
Sambo 1983 och 1987
Familj 5
Gift 4 1987
Make/maka 5 Marianne Lindberg De Geer
Barn med 5 Ernst (född 1987)
Håkan Alexandersson och Carl Johan De Geer 1987
Håkan Alexandersson och Carl Johan De Geer 1987
Vapensköld

Carl Johan Louis De Geer af Finspång, född 13 juli 1938 i Montréal, Québec, är en svensk konstnär, författare, filmskapare, musiker, designer, kulturjournalist, fotograf, skådespelare och scenograf tillhörande den friherrliga ätten De Geer. De Geer betecknar sig som en hårt arbetande tillverkare av brukskonst inom olika kulturella fält.[källa behövs]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Carl Johan De Geer är son till diplomaten Louis De Geer (1910-87) och dennes första hustru Ulrika Wallberg samt sonson till Arvid De Geer.

Han växte upp i Kanada, Köpenhamn, Bryssel och Warszawa innan familjen återvände till Sverige. Efter det att föräldrarna separerat vistades Carl Johan De Geer tidvis hos sin farföräldrar på Hanaskogs slott i Skåne och hos modern på Östermalm i Stockholm.[1][2]

År 1957 var han ordförande för Sveriges elevers centralorganisation. Han gjorde militärtjänstgöring vid Arméstabens Bilddetalj, där han lärde sig grunderna för fotografi. Han utbildade sig därefter 1959-63 i grafisk formgivning vid Konstfack i Stockholm.

Tillsammans med Håkan Alexandersson skapade Carl Johan De Geer TV-klassiker som Tårtan, Doktor Krall och Privatdetektiven Kant. Han startade 1968 tillsammans med Lars Hillersberg, Karin Frostenson, Lena Svedberg och Ulf Rahmberg tidskriften PUSS.

Den mest provokativa aktionen skedde redan 1967, då Carl Johan De Geer ställde ut vapenvägraraffischer under titeln Svik fosterlandet, var onationellGalleri Karlsson i Stockholm och som beslagtogs av polisen. Bland dessa affischer fanns en vid namn Skända flaggan, där han på en brinnande svensk flagga skrivit "KUKEN" och tillfogat texten "SKÄNDA FLAGGAN VÄGRA VAPEN". Denna symbol återfinns bland annat på Magnus Ugglas album Allting som ni gör kan jag göra bättre från 1987, med bland annat protestsånger. År 1970 var han med och bildade textilkonstnärskollektivet 10-gruppen[3] och var också trombonist i proggrupperna Blå Tåget och Elektriska linden.

Ett av Carl Johan De Geers mer uppmärksammade filmprojekt är filmen om mormodern och hennes nazistsympatier, Mormor, Hitler och jag från 2001. År 2004 gjorde han långfilmen Med kameran som tröst, del 2.

Carl Johan De Geer var gift första gången 1963–1965 med Lena Helgesson (född 1943) och andra gången 1966–1971 med konstnären Marie-Louise Ekman (född 1944), dotter till direktören Walter Fuchs och Maude Lönnqvist.[4] Tredje gången var han gift 1979–1985 med Marie Östergren (född 1951) och fick dottern Nina (född 1979).[4] Mellan 1983 och 1987 var han sambo med konstnären Gunilla Kvarnström (född 1946), dotter till arkitekturprofessorn Lennart Kvarnström och förskolläraren Ingegärd Wahlström.[5] Fjärde gången gifte han sig 1987 med konstnären Marianne Lindberg De Geer (född 1946) och fick sonen Ernst (född 1987).[4]

Representerad[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Pengar eller livet (1970)
  • Bilder för hemmet (1980)
  • Med kameran som tröst (1980)
  • Kyss mig dödligt (1985)
  • Molly och den trötta pappan (1992)
  • Örnis bilar (1994)
  • Det bombade ögat (1995)
  • Mandrake finns inte mer (1995)
  • Marita Ulvskog: intervju (1996)
  • Flosklernas rike (2000)
  • Konstapel Katt kräver kakor (2000, tillsammans med Magda Korotynska)
  • Konditori Vete-katten (2003, tillsammans med Agneta Brolin)
  • Det är rätt att göra uppror (2003, tillsammans med Salka Hallström Bornold)
  • Jakten mot nollpunkten. En roman om mig själv, Albert Bonniers Förlag 2008, ISBN 978-91-0-011817-4 (självbiografi)
  • Tårtan, 70-talet och jag, orosdi-back 2011, ISBN 978-91-8-659323-0
  • Vi hade fel, orosdi-back)2013, ISBN 9789186593445

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

  • Filmpriset Chaplin, för scenografin till ”Mamma, pappa, barn” (1979)
  • Guldbagge för samlad filmproduktion, med Håkan Alexandersson(1990)
  • Svenska Filminstitutets stipendium ”förnyande av den svenska barnfilmen” med H. Alexandersson (1987)
  • Årets filmfotograf, Göteborg Film Festival (1996)
  • Manuel de Oliveira-priset, portugisiskt filmpris, för "Mormor, Hitler och jag" (2001)
  • Svenska Deckarakademins Ture Sventon-pris (Temmelburken), för ”Konstapel Katt kräver kakor” med Magda Korotynska (2001)
  • Hot Docs (Toronto) hedersomnämnande för Jag minns Lena Svedberg (2001)
  • Bästa svenska kortfilm, Göteborg Film Festival, för Mormor, Hitler och jag (2001)
  • Bellman-priset (Stockholms stad) till Stockholmsskildrare (2002)
  • Stora Nordiska Filmpriset (Nordic Award), Göteborg Film Festival, för Med kameran som tröst, del 2 (2004)
  • Svenska Humorförbundets pris
  • Uppsala internationella kortfilmfestivals pris
  • Lidman-priset. Ord- och Bildakademiens pris (2008)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ De Geer, Carl Johan (2008). Jakten mot nollpunkten. En roman om mig själv. Bonniers. sid. 273-284. ISBN 978-91-0-011817-4 
  2. ^ Rydell, Malena (16 september 2008). ”Med passion för adliga kufar”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1353&a=828833. Läst 18 november 2008. 
  3. ^ Textila revoltörer, Fokus nr 5, 2010
  4. ^ [a b c] Elgenstierna Gustaf, red (2002). Riddarhusets stamtavlor (Version 3.0). Stockholm: Riddarhusdirektionen. Libris 8846085  F312 s 15 tab 8A:I.
  5. ^ Kvarnström, E Gunilla, illustratör, Sthlm i Vem är hon / s 258 (1988).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]