Slaget vid Fyrisvallarna
Slaget vid Fyrisvallarna var enligt nordiska källor en strid på 980-talet mellan sveakungen Erik Segersäll och trupper ledda av Styrbjörn Starke. Enligt den fornnordiska traditionen var den senare son till Eriks bror Olof Björnsson.[1]. Fyrisvallarna bör ha legat nära Gamla Uppsala. Även om Styrbjörns existens har ifrågasatts berättar runstenar från tiden om en strid vid Uppsala, vilket satts i samband med de senare berättelserna om slaget.
Runstensdokumentation
Fyra skånska runstenar berättar om ett slag vid Uppsala:
Nära Ystad restes Sjörupstenen för den stupade Asbjörn Tokesson, med versraden:
| ” | Saxe satte denna sten efter Åsbjörn, sin vapenbroder, Tokes son. Han flydde inte vid Uppsala men slogs medan han vapen hade. | „ |
Strax intill Dalby öster om Lund finns tre runstenar inmurade i Hällestads kyrka vilka alla berättar om ett slag. En av stenarna DR 295 nämner att Toke Gormsson "inte flydde vid Uppsala". Han omtalas som en "drott" vilket eventuellt kan betyda att Toke varit en bror eller halvbror till kung Harald Blåtand, och att Gorm i så fall är Gorm den gamle. Detta förstärks också av att ytterligare en som var med i slaget omtalas som "Tokes hirdman".
| ” | Åskel satte sten denna efter Toke, Gorms son, sin hulde drotten. Han flydde icke vid Uppsala. Satte kämpar efter sin broder sten på bjäret (Högen), strödd med runor. Gorms Toke gingo de närmast. | „ |
| – Hällestadstenen 1 | ||
| ” | Åsgaut reste sten denna efter Erra, broder sin. Men han var Tokes hirdman. Nu skall sten stånda på bjäret. | „ |
| – Hällestadstenen 2 | ||
Om dessa fyra skånska runstenar tillkommit i samband med Harald Blåtands erövring av västra och södra Skåne, bör den bakre tidsgränsen kunna sättas till ca 980. Den främre gränsen ges av kungens död 985 eller 986.
Förutom de skånska runstenarna har också den så kallade Högbystenen från Östergötland och Karlevistenen på Öland av vissa satts i samband med detta slag. Högbystenen meddelar att en Åsmund "föll a Føri", vilketmed mycket stor osäkerhet skulle kunna åsyfta Fyrisvallarna. Vad gäller Karlevistenen finns det egentligen ingenting i texten som ger belägg för påståendet om att denna sten ska ses i samband med slaget.
Handskrifternas vittnesbörd
Äldsta omtalandet av detta slag finns i den isländska munken Odd Snorressons Olav Tryggvesons saga, skriven på latin cirka 1190. Han berättar att Erik Segersäll fällde Styrbjörns armé med trolldom.
Saxo Grammaticus berättar ca 1200 att kung Harald Blåtand gifte sig med Styrbjörns syster Gyrid. Harald Blåtand var med på färden men lämnade krigståget för att i stället försvara sig mot den tyske kejsaren Otto.
Knytlingasagan skriven på Island ca 1260–1270 berättar om slaget. Här är det emellertid Styrbjörn som gifter sig med Harald Blåtands dotter Tyra:
| ” | I kung Harald Gormssons dagar var Styrbjörn den starke på krigståg i österväg. Styrbjörn var en son av den svenske kungen Olaf Björnson. Styrbjörn kom med sin här till Danmark och tog kung Harald till fånga. Då gav Harald honom sin dotter Thyra till ägta och drog själv med Styrbjörn till Sverige. Styrbjörn stack eld på alla sina skepp innan han gick i land men då kung Harald blev varse att Styrbjörn var utan skepp höll han med sina skepp ut på Lögen (Mälaren) och sedan bort tillbaka till Danmark. Styrbjörn höll slag på Fyrisvallen mot sin farbroder, den svenske kungen Erik den segersälle. Där föll Styrbjörn och den största delen av hans manskap men några flydde. Denna flykt kallade de svenske 'Fyriselta'. | „ |
Flatöboken, Islands största medeltida handskrift från 1380 har den utförligaste beskrivningen. Där berättas bland annat om hur Oden slog Styrbjörns här med blindhet:
| ” | Styrbjörn bad sina män sticka ner käppar för att hålla sig i och inte fly. Där föll Styrbjörn och hela hans styrka. Där stod Erik i Uppsalabacken... | „ |
Varför danskarna blev blinda förklarades av att Erik Segersäll hade lovat sig till Oden tio år efter en eventuell seger. Enligt Snorre skall slaget ha inletts med att Erik skulle slungat ett spjut mot sina fiender som ropat "Oden äger er alla" (Odin a ydyr alla).
Enligt Flötöboken deltog den isländske skalden Þórvaldr Hjaltason på Erik Segersälls sida i slaget och diktade om det i två bevarade "lausavisur".
Källor
- ^ Maj Odelberg (2 maj 1995). ”Erik Segersäll”. Vikingatidens ABC. Statens historiska museum. Arkiverad från originalet den 30 september 2007. https://web.archive.org/web/20070930030459/http://histvarld.historiska.se/histvarld/sok/artikel.asp?id=10275.
Litteratur
Wikiquote har citat av eller om Slaget vid Fyrisvallarna.
