Dalby

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Dalby (olika betydelser).
Dalby
Tätort
Dalby kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommun Lunds kommun
Distrikt Dalby distrikt,
Bonderups distrikt
Koordinater 55°39′52″N 13°21′22″Ö / 55.66444°N 13.35611°Ö / 55.66444; 13.35611
Area 414 hektar (2018)[1]
Folkmängd 6 602 (2018)[1]
Befolkningstäthet 15,947 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Dalby
Postnummer 247 5X
Riktnummer 046
Tätortskod T3380[2]
GeoNames 8133142
Ortens läge i Skåne län
Red pog.svg
Ortens läge i Skåne län
Map-icon.svgSe kartdata överlagrat på...
Google
Kartdata
Wikimedia Commons: Dalby, Lund
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata
Gästis stallbyggnad numera Dalby bibliotek

Dalby är en tätort i Lunds kommun och kyrkby i Dalby socken i Skåne, belägen cirka 10 km sydost om Lund. På orten finns Dalby kyrka som är en av Nordens äldsta stenkyrkor.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Äldre historia[redigera | redigera wikitext]

Dalby har gamla anor och har utgjort en viktig mötesplats på Lundaslätten. Platsen var en konkurrent till Lund och Uppåkra om att bli det dominerade maktcentrat i sydvästra Skåne under 1000-talet, ansåg Gad Rausing.[3] Han ville tolka det stengärdesinringade området vid Dalby hage som ett forntida samhälle. Andren såg samma område som en hjorthage.

Heligakorskyrkan i Dalby grundlades 1060, och delar av den finns fortfarande kvar i den nuvarande kyrkan. Fram till 1066 var Dalby biskopssäte, innan det flyttades till Lund. Biskop Egino var biskop här. Härav namnet Eginogården (egentligen en gammal skola) på församlingshemmet. Intill kyrkan finns även Kungsgården.

Efterhand som Dalby stift gick upp i Lunds med Lund som huvudort tynade Dalby i likhet med Uppåkra bort alltmer. Efter enskiftet i början av 1800-talet fanns endast fyra gårdar kvar i byn.

Bostadsområdet Byalaget i norra Dalby

Stationssamhälle[redigera | redigera wikitext]

Orten utvecklades som stationssamhälle efter tillkomsten av Malmö-Tomelilla Järnväg (MöToJ), som nådde Dalby 1892 och Tomelilla 1893. MöToJ sammanslogs 1896 med Simrishamn-Tomelilla Järnväg (CTJ) till Malmö-Simrishamns Järnväg (MSJ). MSJ byggde också bana från Dalby via Torna Hällestad och Harlösa till Bjärsjölagård, vilken fullbordades 1911. MSJ förstatligades 1943 och 1955 nedlades persontrafiken Dalby-Bjärsjölagård och 1970 Malmö-Dalby-Tomelilla. Godstrafik Malmö-Dalby-Harlösa fanns till 1983 och Malmö-Dalby-Önneslöv till 1987. Ur länstyrelsen beskrivning av Dalby: "Den äldsta bebyggelsen i Dalby är koncentrerad till området öster och nordost om kyrkan. Vid Dalby gamla centralpunkt, torget, finns byggnader av mer offentlig karaktär såsom skolor och tingshuset, vars nuvarande ljusputsade byggnad härrör från 1900-talets första decennium samt gästgivaregårdens röda tegelbyggnad. Några enstaka gårdar kvarligger på gammal tomt och utgör exempel på äldre gårdslängor i traditionellt byggnadsskick. Flera av gatorna kantas av äldre bostads- och gatehus. Merparten uppfördes i tegel och ibland putsades. I området ner mot stationen, i samhällets södra del har det växt upp en för sekelskiftet kännetecknande bebyggelse i rött tegel. Här finns ett vårdhem i samma stil. Stationen uppfördes i två våningar och tegel, liksom alla de större stationerna utmed Malmö-Simrishamnsbanan. I området växte även upp mejeri, godsmagasin, silo och andra industribyggnader."

Industrier[redigera | redigera wikitext]

Det äldre industriområdet i Dalby ligger invid den tidigare järnvägssträckningen i en båge söder om bykärnan. Spåret, som förband Dalby med Staffanstorp och Malmö i väster och Veberöd och vidare Tomelilla, Ystad i öster. Mellan 1915-1969 fanns en karosserifabrik i Dalby kallad Nils Nilsson vagnfabrik.[4] Företaget tillverkade karosser för bussar[5] och lastbilar. Åtminstone under en period ska de haft lokaler på Veberödsvägen. På Häradskartan från 1912 kan man se att det då fanns ett mejeri. Mejeriet byggdes troligen efter att andelsmejeriet bildats 1912.[6] Spritfabrik på ömse sidor järnvägen som anlagts 1892 eller 1897?.Alba margarintillverkning startade här 1934 i de lokaler som blev lediga efter att bränneriet lagt ned 1931. Bränneriet startade på platsen 1897.

Alba[redigera | redigera wikitext]

Alba startades i Åhus 1931[7] och flyttade alltså efter bara några år till Dalby, där man fortfarande bedriver verksamhet.[8] De äldsta delarna av nuvarande fabrik är delar av det tidigare bränneriet som återanvänts. Två höga byggnader är idag inklädda med röd och beige korrugerad plåt, men de uppfördes till bränneriet med fasader i rött tegel. Ur en skrift från Alba: "År 1931 startades en margarinfabrik i Åhus av Arthur Virgin och fick namnet Alba Margarinfabrik. Några år senare flyttades verksamheten till Dalby. Företaget har i dagsläget runt kunder från Smygehuk i söder till en linje mellan Uppsala och Karlstad i norr. Distributionen utgår från lager i Stockholm, Göteborg, Jönköping, Hässleholm och Dalby. Utöver detta har Alba en allt mer omfattande exportverksamhet av rapsbaserade oljor. I början på 1950-talet tog en disponent Olsson över och drev företaget i ett 20-tal år, innan ledningen för Alba åter hamnade hos familjen Virgin då Arthurs son Jörgen Virgin tog över....….. Alba har i dag ett 50-tal anställda och huvudkontoret finns fortfarande i Dalby. Där finns också all produktion av egentillverkade livsmedel, som kompletteras med viss grossistverksamhet."[9]

Tegelbruk[redigera | redigera wikitext]

I närheten av Alba Fabriken låg det tidigare ett tegelbruk. Leran till teglet togs i närheten av bruket och gav upphov till de s.k. ”Kissedammarna”. Vid en brand 1915 totalförstördes tegelbruket, endast några år innan branden hade bruket lagts ner. /Dalby-En bilderbok från 1900-talet/ [10] Efter att bruket hade brunnit ner användes området som allmän soptipp. Här blandades avfallet från privatpersoners hushåll med det från företagen och industrierna i Dalby. Tegelbruk låg nordöst om spritfabriken och på samma sida järnvägen. På 1910-talets ekonomiska karta finns ett antal regelbundna dammar som förmodligen utgjort lertäkter till tegelbruket. Idag är dammarna igenfyllda och området benämns Dammängen. På platsen anlades en park Tegelbruksparken . Ur SkD " Parknamnet kommer från det tegelbruk som anlades här i slutet av 1800-talet. Verksamheten upphörde redan efter några år och 1915 förstördes bruket i en brand. Men skorstensruinen finns kvar och kommer att lyftas fram i parken. Från början av 1940-talet och cirka 30 år framåt användes området som allmän soptipp, något som satt sina spår."[11][12]

Dalby Siporexfabrik[redigera | redigera wikitext]

Dalby Siporexfabrik[13] År 1934 startades tillverkningen av en cementbaserad lättbetongprodukt, Siporex, i Dalby och fem år senare i Göteborg.Kapaciteten byggdes ut ytterligare under de följande årtiondena, för Siporex del med fabriker i Göteborg (1939), Södertälje (1940), Gävle (1945)och Skelleftehamn (1952) med släkten Wehtje som huvudägare.[14] Fabriken lades ner 2001 : "Yxhult AB:s betongfabrik i Dalby utanför Lund läggs ner. Verksamheten koncentreras i stället till Kumla där huvudkontoret ligger. Mellan 75 och 100 anställda förlorar sina jobb, 65 av dem i Dalby."[15]

Stenbrottet[redigera | redigera wikitext]

1892 eller 1893 startade tegelbruksägare A. Svensson från Lomma en stenkross vid Önneslöv där stenbrottet nu ligger. Till en början användes lösa naturstenar som material men stenbrytning startades 1898 och 1915 bildades Dalby stenkross AB. Nuvarande Sydstens företagshistoria börjar 1915 då häradshövding Ernst Wehtje (1863-1936) startade Dalby Stenkross AB genom förvärv av stenbrottet i Dalby. Resan fortsatte och företaget växte både organiskt och genom förvärv. Fabriksbetongtillverkning kom in som verksamhet runt 1950. Företaget AB Sydsten bildades 1969 och verksamheterna samlades i det nybildade bolaget. Sedan 1993 ägs företaget till 50 % vardera av Skanska AB respektive Unicon A/S, Danmark. Under 1940-talet gjordes tillverkningen maskinell. Under 1930-talet utvecklades även Siporex som byggnadsmaterial. På samma karta kan vi se att täkten i Önneslöv (nuvarande Sydsten i Dalby) öppnats och att stickspår dragits fram till järnvägen mellan Dalby och Veberöd. Stenbearbetning som stenhuggeri och stenkross har bedrivits på flera platser i området, bland annat vid numera igenfyllda stenbrottet Östra mölla.-fakta är hämtade från Lund bevaringsprogram / Dalby - Industrimiljöer i Lund, respektive Sydsten[16])

Municipalsamhälle[redigera | redigera wikitext]

Dalby var en kyrkby i Dalby socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Dalby landskommun. I denna inrättades 7 november 1941 Dalby municipalsamhälle som upplöstes 31 december 1954. I STF:s ortlexikon 1933 :Dalby (Malm) 825 invånare, stationssamhälle och by i mellersta Skåne...…….Vid samhället ligger Dalby stora stenkross för tillverkning av makadam." 1953 års upplaga av STF:s ortslexikon uppger 981 invånare och benämner samhället Municipalsamhälle. Industrier: Dalby siporexfabrik[17] tillverknings värde 12,2 miljoner kr. Dalby Stenkross AB och ett flertal mindre industrianläggningar.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Dalby 1960–2015[18]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
1 460
1965
  
2 406
1970
  
2 948
1975
  
4 013
1980
  
4 410
1990
  
5 370 291
1995
  
5 452 304
2000
  
5 469 319
2005
  
5 517 319
2010
  
5 708 329
2015
  
6 302 412

Befolkningen växer snabbt till 1990 men står sedan stilla i cirka 15 innan den börjar växa fortare de sista 10 åren. Denna utveckling avspeglar gröna vågen då man flydde de stora orterna och flyttade till egna villor i mindre orter, stagnationen på 90-talet avspeglar troligtvis den ekonomiska fastighetskrisen som hämmade nytt byggande svårt. 825 invånare 1935 och 981 invånare 1953 får oss att förstå att redan 1950-talet hade en snabb ökning av befolkningen i Dalby /se källor nedan/.

Naturen i omgivningen[redigera | redigera wikitext]

Karta över Dalby

Dalby ligger på Romeleåsens sydsluttning vid Lundaslättens nordöstra rand. Nordväst om Dalby ligger nationalparken Dalby Söderskogs nationalpark. Inom promenadavstånd ligger flera andra friluftsområden: Billebjer och Dalby Norreskog i nordväst, Skrylle i norr och Trollskogen vid Torna Hällestad i öster. Något längre är det till Knivsåsen i öster och Romeleklint i söder. I Skrylleskogen ligger en rad olika dammar, däribland Boijsens Dammar och Rökepipan. Rökepipan är en populär fiskedamm om sommaren och skridskobana om vintern.I Dalby finns ett stort stenbrott i sydöstra delen av samhället. (se under Industrier) Där finns också ett mindre, nedlagt stenbrott i närheten. Vid Billebjer används ett nedlagt stenbrott som badsjö och samma är förhållandet vid Knivsåsen.

Nutida näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Dalby har expanderat kraftigt sedan 1970-talet men det rör sig om stora nybyggda villaområden och industrierna i orten har minskat kraftigt i betydelse. Dalby utgör i dag en pendlingsort till Malmö och Lund. År 2000 fanns det 1 101 förvärvsarbetande över 16 år i orten. Av dessa var 599 kvinnor. Räknar man med 3500 förvärsarbetande betyder det att över 60 % pendlar från orten. Utan järnväg och med lite bristfälliga busskommunikationer blir det mycket bilpendling. Det har byggt en god cyckelbana till Dalby men den nyttjas bara av ett mindre antal. Det är denna situation som för övrigt är densamma i Staffanstorp, Veberöd och Sjöbo, som är orsaken på planerna på en ny Simrishamnsbana som skulle underlätta överförande av pendlande från bil till kollektivtrafik. Stora delar av de som arbetar i Dalby är kommunalt anställda inom skola, vård och omsorg. Resten arbetar i mindre verksamheter inom handel, serviceföretag och småindustrier.

Skolor[redigera | redigera wikitext]

Äldre skolor nu nedlagda[19][redigera | redigera wikitext]

"Dalby Skola" var småskola 1865-1901. Nuvarande Eginogården var folkskola 1873-1968 och hade Carl Elmhagen som rektor. Han var samtidigt kommunalnämndsordförande och ledande kommunalpolitiker i Dalby. Idag är delar av huset församlingshem. Andra skolor var Mellersta Skolan 1901-1974, och i huset som idag heter Frisörens hus var det skola 1912-1993. Östra Skolan 1912-1991 är idag riven men låg där Vårdcentralen ligger idag.

Nyvångskolan[20][redigera | redigera wikitext]

Skolan byggdes 1967 som en högstadieskola för 6 paralleller med mindre låg och mellanstadium. Skolan var gemensam för Sandby, Genarp och Veberöd. Dessa byar fick senare egna högstadier och Nyvångsskolan blev mindre. Men Dalby har fortsatt växa och det har tillbyggts en ny kombiskola så idag har skolan åter cirka 900 elever. Arkitekt var Hans Westman. Nyvångskolan är en grundskola mitt i Dalby.Skolan har undervisning i Årskurs F–9.Skolan har cirka 900 elever, fem fritidshemsavdelningar och cirka 130 medarbetare. (2019)Till högstadieklasserna kommer även elever från Hagalundskolan och Skrylleängskolan. Under 1980-talet var Uno Kvist, känd handbollsspelare i Lugi, rektor för högstadiedelen[21]

Hagalundskolan[22][redigera | redigera wikitext]

Första versionen av Hagalundsskolan byggdes 1974 som LM-stadieskola för två paralleller då Dalby gick upp i Lunds kommun. Skolan byggdes med mindre god kvalité och fick rivas på 2000.talet. Nya Hagalundskolan ligger naturskönt beläget nära Dalby Söderskog. Skolan är en enparallellig grundskola F6 med ca 190 elever och integrerad särskoleverksamhet. Skolan invigdes vårterminen 2015.

Skrylleängskolan [23][redigera | redigera wikitext]

Dalby & Södra Sandby Montessoriförening bildades 1986 av en grupp föräldrar. Föreningen driver en F–6 grundskola med integrerat fritidshem (fritidshemmet beskrivs separat). Skrylleängskolan är en relativt liten skola med omkring 90-95 elever.

Pusselbitens skola. [24][redigera | redigera wikitext]

Pusselbiten är en friskola med sammanslagen verksamhet för både grundsärskole- och grundskoleelever med inriktning mot Autismspektrumtillstånd.Verksamheterna omfattar två skolor i Dalby respektive Hög.. Vi har tillstånd för förskola, förskoleklass, grundskola 1-6, särskola 1-9, samt fritidshem, korttidstillsyn (LSS), samt korttidshem (LSS).

Kultur, mat, logi och rättvisa[redigera | redigera wikitext]

Dalby Bibliotek och Medborgarkontoret finns inrymt i de gamla skjutsstallarna. Skönlitteratur som behandlar Dalby är inte rik.K Arne Blom har låtit boken Offerlamm utspela sig i Dalby delvis. Byggnadenshistorian för biblioteksbyggnaden sträcker sig mer än hundra år tillbaka sedan 1907. Skjutsstallarna ligger nära Dalby Gästis av naturliga skäl. Dalby gästis historia är välkänd under svensk tid och skildras i Dalby Gästis -Kulturportal Dalby.[25] Skjutsstadgan upphörde 1938 och de gamla stallarna blev biograf (nuvarande biblioteket). Sydost om Dalby Gästis ligger sedan slutet av 1700-talet

Tingshuset[redigera | redigera wikitext]

Idag finns i byggnaden förenings- och festlokal på den första våningen, medan ovanvåningen hyrs ut som verksamhetslokaler. Att ting hållits i Dalby är en tradition med månghundraårig historia. År 1688 blev Dalby' tingsplats för Torna och Bara häraders domsaga. Tidigt, sedan 1600-talet, var Torna och Bara härad förenade till en domsaga med omväxlande Oxie och Harjagers härad. Från 1851 omfattade domsagan enbart Torna och Bara och tingsställets plats var Dalby. Ett tidigare tingshus på samma plats reparerades år 1778. Ett nytt fånghus uppfördes 1792 för att ersätta ett tidigare som var beläget intill bygatan. 1783 nybyggdes den första våningen av nuvarande tingshus. Byggnaden är pampig och väl underhållen. Från början fanns endast en våning vilken då utgjorde östra längan i en kringbyggd gårdsanläggning. Idag är två våningar samt delvis källarvåning i bruk. Tingshuset är gestaltat i jugendbarock och fick sin nuvarande utformning 1906 då även den andra våningen tillfördes. Sockeln är avsatt och putsad och den är målad svart. Den nedre våningen har rusticering med väl markerade lister och varierande bandornament. Dennas fasad är i en mörkare putsad ockra, en kulör som återkommer i gesims under taket samt över fönster. Andra våningen har en ljusare ockragul puts.

Musikgrupper[redigera | redigera wikitext]

Närheten till Lund har inneburit att flera personer i musikbranschen har påbörjat sin karriär från Dalby, med omnejd.

I slutet av 80-talet spelade ett tidigt Brainpool en av sina första spelningar på Nyvångsskolan i Dalby.

Under nittiotalet bildades gruppen Jive With Clive i Björnstorp av Fredrick Whitling, Johan Duncansson och Helena Josefsson. Samtliga gick på Nyvångsskolan i Dalby. I förlängning bildade Duncansson även en tidig utgåva av The Radio Dept tillsammans med Elin Almered och Tobias Leander.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 7 november 2013
  3. ^ ”Dalby före Dalby”. Dalby kulturportal. http://dalby.kulturportallund.se/arkiv/historiska-dalby/4-dalby-fore-dalby.html. Läst 24 oktober 2019. 
  4. ^ ”Svensk industrikalender 1947”. Runeberg. http://runeberg.org/svindkal/1947/1582.html. Läst 25 oktober 2019. 
  5. ^ ”Svensk busshistoria”. http://www.svenskbusshistoria.se/asp/search/dosearch.asp?svalue=ownerID:%7B374571D0-4BD2-45E0-8479-D94FBB3D3566%7D. Läst 25 oktober 2019. 
  6. ^ ”Dalby mejeri”. Skåne /industrihistoria. http://www.industrihistoriaiskane.se/PJP_bild/pages/Dalby%20f%20d%20mejeri%20040610%2001.htm. Läst 25 oktober 2019. 
  7. ^ ”Grisfötter och wienerkorv”. Mathistoria blogg. https://mathistoria.blogg.se/2007/september/alba-handels-ab.html. Läst 25 oktober 2019. 
  8. ^ ”ALBA”. Alba AB. http://www.alba.se/. Läst 25 oktober 2019. 
  9. ^ ”Alla älskar alba”. Alba. http://docplayer.se/1990734-Alla-alskar-alba-sid-8.html. Läst 25 oktober 2019. 
  10. ^ Ernholt, Ture (1991). Dalby-En bilderbok från 1900-talet. S.t Nicolai gille. Libris länk 
  11. ^ ”Markärende fördröjer park”. Skånska Dagbladet. https://www.skd.se/2017/08/10/markarende-fordrojer-park-i-dalby/. Läst 25 januari 2019. 
  12. ^ ”Tegelbruksparken i Dalby”. Edge. http://edges.se/uppdrag/tegelbruksparken-i-dalby/. Läst 25 oktober 2019. 
  13. ^ ”Svenskindustrikalender 1947”. Runeberg. http://runeberg.org/svindkal/1947/1228.html. Läst 25 oktober 2017. 
  14. ^ ”Koncentrationstendenser inombyggnadsindustrin”. Sveriges offentliga utredningar. https://lagen.nu/sou/1977:43. Läst 25 oktober 2019. 
  15. ^ Fredric Mehkin (28 mars 2001). ”Yxhults betongfabrik i Dalby läggs ner”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2001-03-28/yxhults-betongfabrik-i-dalby-laggs-ner. Läst 25 oktober 2011. 
  16. ^ ”Historia - Sydsten”. Sydsten. https://www.sydsten.se/om-oss/historia/. Läst 25 oktober 2019. 
  17. ^ ”Bevaringsprogrammet / Dalby -industrimiljöer i Lunds kommun.”. Lunds kommun. http://bevaringsprogram.lund.se/wiki/bevaringsprogram/index.php/Dalby_-_Industrimiljöer_i_Lunds_kommun. Läst 24 oktober 2019. 
  18. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  19. ^ ”Skolorna i Dalby”. Dalby Kulturportal Lund. http://dalby.kulturportallund.se/arkiv/byggnader/25-skolorna/6-skolorna-i-dalby.html. Läst 24 oktober 2019. 
  20. ^ ”Nyvångskolan”. Lunds kommun. https://www.lund.se/utbildning--forskola/grundskola/grundskolornas-sidor/nyvangskolan/. Läst 24 oktober 2019. 
  21. ^ Dalby rektorsområde, katalog, läsåret 1989/1990. Lund: Tryckericentralen AVC. 1989. sid. 3 
  22. ^ ”Hagalundsskolan”. Lunds kommun. https://www.lund.se/utbildning--forskola/grundskola/grundskolornas-sidor/hagalundskolan/. Läst 24 oktober 2019. 
  23. ^ ”Skrylleängskolan”. Dalby /S Sanby montesorriförening. http://www.dalbysandbymontessori.se/skrylleaengskolan/. Läst 24 oktober 2019. 
  24. ^ ”Pusselbitens skola”. Pusselbitens skola. http://www.pusselbitensskola.se/. Läst 24 oktober 2019. 
  25. ^ ”Dalby Gästis”. KulturportalDalby. http://dalby.kulturportallund.se/arkiv/naringsverksamhet/22-dalby-gastis.html. Läst 24 oktober. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]