Mårten Eskil Winge

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Mårten Eskil Winge
Mårten Eskil Winge - from Svenskt Porträttgalleri XX.png
Född21 september 1825
Stockholm
Död22 april 1896 (70 år)
Enköping
BegravningsplatsNorra begravningsplatsen[1][2]
NationalitetSverige Sverige
FöräldrarIsak Martin Winge
Make/makaHanna Winge[3]
Konstnärskap
FältMåleri
UtbildningKonstakademien

Mårten Eskil Winge, född 21 september 1825 i Stockholm, död 22 april 1896 i Enköping, var en svensk målare, tecknare och professor vid Konstakademien i Stockholm. Han var gift 1867 med konstnären Hanna Mathilda Tengelin (1838-1896).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Mårten Eskil Winge föddes 1825 som son till rektorn och kyrkoherden Isak Martin Winge och Andrietta Sofia Rothman. Han avlade studentexamen 1846 i Uppsala och började sedan som lärling hos målarmästaren P. E. Wallander i Stockholm. År 1847 skrevs han in vid Konstakademien. Samtidigt med studierna tjänstgjorde han inom postverket; dessutom skaffade han sig extra inkomster genom att måla porträtt. I föräldrahemmet hade hans intresse väckts för de fornnordiska sagorna och under lärotiden uppmärksammades han för sina teckningar med fornnordiska motiv. Bland annat utförde han under 1850-talet illustrationer till Adam Oehlenschlägers Nordens Gudar och kronprins Karls beställde illustrationer från honom till sina dikter Fosterbröderna, Heide, Gylfes dotter och En vikingasaga. Han attraherades av göticismen och tillsammans med sin studiekamrat och vän konstnären August Malmström göt han nytt liv i de historiska traditionerna. Hans far var nära vän till Pehr Henrik Ling och Winge fick en inspirationskälla i Lings Asarne och de illustrationer Carl Wahlbom utfört till boken.

År 1856 blev Mårten Eskil Winge elev hos Johan Christoffer Boklund i akademiens nyinrättade målarskola. Följande år fick han kunglig medalj för målningen Karl X Gustav vid Axel Oxenstiernas dödsbädd och företog med stöd av ett stipendium en studieresa via Düsseldorf till Paris, där han bland annat studerade för Thomas Couture och besökte Louvren där han kopierade Peter Paul Rubens. År 1859 gjorde han en avstickare till Rom innan han 1863 återvände till Sverige via Paris.

År 1864 blev Winge ledamot av Konstakademien och så småningom, efter att ha haft olika tjänster som teckningslärare , från början som vice och senare som ordinarie professor 1865–1890. År 1865 öppnade han målarskola i sin ateljé och 1877 gav han sig åter iväg till Italien. Rom gav honom stora konstnärliga upplevelser och inspirationer. Bland hans offentliga arbeten märks åtta konstnärsmedaljonger för Nationalmuseum och tillsammans med sin fru målade han en fris med motiv ur Sigurd Fafnesbane saga i Curmanska villan i Lysekil och de utförde även ett tiotal barnmotiv i Bolinderska huset i Stockholm. Som illustratör illustrerade han bland annat Fredrik Sanders Edda...[4] och bokverket Nordens gudar. Framställda i teckningar af M. E.Winge. Han medverkade ett flertal gånger i Konstakademiens utställningar och i de nordiska konstutställningarna i Stockholm 1866 och Göteborg 1869, världsutställningarna i Paris 1867 och Philadelphia 1876.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Verk[redigera | redigera wikitext]

Urval:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Winge, MÅRTEN E., SvenskaGravar.se, läst: 29 april 2017
  2. ^ Sten nr 574 – Mårten Winge, Norra begravningsplatsen.se, läst: 29 april 2017
  3. ^ Andrej Ivanovič Somov, Винге, Brockhaus and Efron Encyclopedic Dictionary. Volume VI, 1892
  4. ^ Libris
  5. ^ Nationalmuseum
  6. ^ Konstmuseet Sinebrychoff

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]