Slank ekorre

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Slank ekorre
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Sundasciurus tenuis.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Infraklass Högre däggdjur
Eutheria
Ordning Gnagare
Rodentia
Familj Ekorrar
Sciuridae
Släkte Sundaekorrar
Sundasciurus
Art Slank ekorre
S. tenuis
Vetenskapligt namn
§ Sundasciurus tenuis
Auktor (Horsfield, 1824)
Squirrel-singapore.jpg
Hitta fler artiklar om djur med

Slank ekorre (Sundasciurus tenuis[2][3]) är en däggdjursart som först beskrevs av Thomas Horsfield 1824. Den ingår i släktet sundaekorrar och familjen ekorrar.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Catalogue of Life[4] samt Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan 5 underarter:[6]

  • Sundasciurus tenuis tenuis (Horsfield, 1824)
  • Sundasciurus tenuis bancarus (Miller, 1903)
  • Sundasciurus tenuis modestus (Müller, 1840)
  • Sundasciurus tenuis parvus (Miller, 1901)
  • Sundasciurus tenuis procerus (Miller, 1901)

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Pälsen på ovansidan är brun med blekt orangebruna ringar kring ögonen, och ofta en orangebrun örsnibb. Undersidans päls är mera variabel, från gråaktig till brunaktig med vita hårspetsar. Arten är liten, med små öron och en lång, smal svans. Kroppslängden är 13 till 16 cm, ej inräknat den 12 till 13 cm långa svansen. Vikten varierar mellan 120 och 140 g.[7]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Denna ekorre förekommer i Sydostasien på södra Malackahalvön, på Sumatra, på Borneo och på flera mindre öar i området.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Habitaten utgörs av både urskog och kulturskog, i lågländerna såväl som i bergstrakter.[1] Som högst har arten påträffats på 1 650 meters höjd.[8] Den kan anpassa sig till skogsavverkning så länge det finns träd kvar. Individerna är dagaktiva[1] och kan uppträda i grupper om upp till 10 individer, som gärna jagar varandra[7]. Födan består framför allt av bark, men även av mjuka frukter, späda löv och insekter[7][8] som samlas in i trädkronorna och områdena just under[8].

Boet konstrueras av pinnar och grenar och placeras i trädklykor, ibland så lågt som en meter över marken.[7]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] 2008 Sundasciurus tenuis Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-10-24.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Kunze T., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2015). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2015 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2015/search/all/key/sundasciurus+tenuis/match/1. Läst 3 juni 2016. 
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ (2005) , website Sundasciurus tenuis, Mammal Species of the World
  7. ^ [a b c d] Nick Baker (2016). ”Slender Squirrel”. Ecology Asia. http://www.ecologyasia.com/verts/mammals/slender_squirrel.htm. Läst 3 juni 2016. 
  8. ^ [a b c] Quentin Phillipps och Karen Phillipps (2016) (på engelska). Phillipps' Field Guide to the Mammals of Borneo and Their Ecology: Sabah, Sarawak, Brunei, and Kalimantan. Princeton University Press. Sid. 200. ISBN 978 0 691 16941 5. https://books.google.se/books?id=0SxzCwAAQBAJ&pg=PA200&lpg=PA200&dq=%22Sundasciurus+tenuis%22&source=bl&ots=tJLBk-s4ql&sig=BV6ilOvH4Xh1C_W9i5UjvgbJrkc&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi6va3qrYrNAhWjApoKHTF1AO84ChDoAQgaMAA#v=onepage&q=%22Sundasciurus%20tenuis%22&f=false 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]